ELISABETH

Det går framåt!

God morgon!

Nu är vi inne på dag tre med nya amnings- och matrutiner och äntligen börjar brösten kännas lite bättre! Igår behövde jag bara pumpa ur en gång från en sida och ingenting från den andra. Självklart är ju inte heller det tillfredsställande, utan det gör mig också ledsen eftersom jag verkligen inser att det snart är över och att kroppen ställer om sig så snabbt. Tänk om mjölken tar slut helt alldeles för fort?!

Vilka motstridiga känslor alltså! Egentligen är jag ju så klart glad att det går bra och att Åke verkar må bra och det är ju huvudsaken. Det kan nog bara ta lite tid att inse att jag nu kan packa undan amningskudden (snyft) och börja använda vanliga kläder och bh:ar under dagtid. Måste förresten köpa en ny bh eller två också, har ingen utan hår (från frisörandet)!

Angående gårdagens inlägg, så vill jag från djupet av mitt hjärta tacka er för peppen! Det gör mig på något otäckt sätt glad att inte ni heller hinner med något på dagarna, haha! Jag känner mig aldrig ensam när jag har er, fy fan så glad jag är för det!

Många av er skriver att jag ska försöka släppa pressen och inse att just nu behöver jag inte hinna något och det lyckas jag väldigt ofta göra och det är ju skönt. Problemet är att fastän jag vet att jag inte BEHÖVER får en massa gjort, så VILL jag ju göra massamassamassa! Det kliar i mina fingrar! Jag vill måla, spika, planera! Sånt som jag får liv och energi av!

Att ha tid för mig själv känner jag inte att det är några större problem med nu när vi båda är lediga i alla fall, jag duschar precis när och hur ofta jag vill, äter när jag vill och kan gå och vila om jag är trött.

Det är nog bara det att jag vill mer än jag kan just nu på alla övriga fronter och jag måste inse att det inte finns nog med tid just nu.

Idag är det sol och ska bli rätt varmt och det är byadag i Leifs lilla hemby, så vi ska dit, träffa folk, fika en massa gott och njuta av sommaren och när vi kommer hem ska vi sätta oss och göra en plan för vårt kök. Vi har båda så mycket inbyggd pepp kring detta rum och allt vi behöver är köpt och bara väntar på att göras! Så, även om vi bara hinner måla en centimeter per dag, så ska vi försöka göra det.

Vad ska ni hitta på i helgen? Vad det än är hoppas jag att ni får det underbart!

IMG_6534

Åke försökte amma Leifs panna igår. När jag ser denna bild inser jag att amningen inte längre är lika mysig…

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. K

    Skrattade så gott när jag såg den fina bilden på Leif och Åke! Det här med amning är verkligen ett komplicerat och ångestladdat kapitel, känner jag. Från början hetsades man nästan till att amma (mest av BVC, men också av kvinnor i omgivningen). Jag oroade mig en massa innan vårt barn föddes för jag ville verkligen amma och var rädd för att det inte skulle fungera. Jag hade tur som kunde amma utan några större svårigheter och jag ammar fortfarande vårt barn som är snart åtta månader. Nu upplever jag dock en press åt andra hållet, dvs folk undrar när jag egentligen tänkt sluta amma och på BVC snackar dom om vikten av att trappa ner. Och det har jag gjort, men det går långsamt. Vårt barn är allergiskt mot både vete och mjölkprotein så det har varit svårt att hitta bra alternativ till gröt och dylikt som fungerat. Hans aptit är inte heller jättestor men den ökar ändå sakta men säkert. Så jag känner mig i perioder väldigt stressad över att vi inte gör så stora framsteg på matfronten. Och när vi väl gjort något framsteg så kommer ofta ett bakslag, ex i form av en allergisk reaktion som gör att det tar flera dagar innan magen återhämtat sig. Så det är inte lätt, men jag jobbar på att tänka att jag/vi faktiskt gör vårt bästa. Och det får helt enkelt lov att räcka!
    Kram till er fina familj!!

  2. Josefin

    Vad skönt att det funkar så bra och förstår dina känslor kring amningen. Det är ju som med det mesta, både och! 🙂

    Vår bebis blir 4 mån imorgon så vi tänkte att hon får börja prova smaka lite mat. Gruvar mig dock då hon ratar både flaska och napp. Att ge de sabla dropparna är en kamp! Hoppas hon finner maten mer intressant och kan släppa brösten så jag får hänga mer med storebror 🙂

    Och du, tänk vad ”alla” missar medan de hinner ”allt” 😉 brukar tänka ”ååh nu har hen hunnut baka IGEN fan va lyxigt, men jag han minsann ta en rejäl gubb-vila! 1-0 mig. 🙂

  3. Alexandra

    Jag är ärligt talat kluven till detta med amning för min del. Väntar strax en pojk och jag ska försöka amma. Bara för att man ”ska”. Egentligen är jag skiträdd att just denna bit kommer knäcka mig, vår parrelation. Att jag inte kommer göra annat än att amma och vara ”låst”. Går det att amma har jag bestämt mig för Max 6 månader, inte helaamning, utan då också ihop med mat från 4 månader? Ska iväg och jobba igen när han är 8 månader .Så hur det än är så måste jag trappa ner….Men som sagt, är skiträddd för att detta kommer vara jobbigt. Också att brösten för mig är något sexuellt. Känns väldigt märkligt. Men det kanske man kommer över?

    1. Sandra

      För mig var brösten också något sexuellt. Men det försvann direkt. Jag var också livrädd, har en extremt komplex relation till mina bröst. Men det gick bra.
      Der kommer gå fint för dig med. Och känns det jobbigt så finns det ju ersättning. 🙂