ELISABETH

Det kom ett mail…

Jag får rätt ofta mail från personer som läser bloggen, kollar på Youtube eller följer på Instagram och jag ÄLSKAR det! Är kanske inte världens bästa på att svara så snabbt men jag vill vara i rätt sinnesstämning och svarar hellre lite sent och noggrant än snabbt och slarvigt.

För någon dag sedan kom ett mail rätt sent på kvällen, som bara golvade mig. Personen som skickade det skrev med en sån JÄKLA känsla och nerv att jag bara grät. Orden hamrade sig in i mig och jag kände mig på bara några sekunder dels SÅ besläktad med henne och dels så otroligt nyfiken på vem hon kan vara. Jag vill liksom veta ALLT. Eftersom vi jobbat rätt idogt hela veckan inför dagens loppis, skrev jag bara ett snabbt svar där jag berättade hur tagen jag blev av det hon skrev och att jag ville skriva ett längre svar när jag hade lite mer ro i kroppen. Fick då ett till mail som även det var så himla fint och hon skrev något som verkligen fick mig att reagera:

”Nu på senare tid har jag fått uppfattning om att du är väldigt osäker på dig själv och nästan ursäktar dig för det på bloggen. Du blir sårad av de (få) idioter som förstör din sinnesstämning genom att skriva elaka kommentarer till dig. SLUTA UPP MED DET! Jag känner dig inte men jag blir djupt ledsen när jag läser det. DU ÄR HEEEELT OTROLIGT J*VLA UNDERBAR! Du är helt fantastisk. (Blev tvungen att berätta om dig för min syster som också tyckte att du är så fantastiskt charmig. Hon är svårflörtad). Faktum är att vi tyvärr är för många tjuvläsare på din blogg som inte ger oss tillkänna men som får en sån energi av din urkraft. Strunta i alla negativa människor! Du är så mycket starkare, snyggare, klokare, roligare, bättre än du själv tror! Jag är precis som du en person som analyserar och ältar mycket över min egen person väldigt mycket. Och det är ett friskhetstecken. Jag ser ett samband i din och min sorg – det går inte att exakt sätta finger på vad som är orsaken till att vi mår såhär, utan det är sviterna av aaaaallt vi någonsin har gått igenom som har bildat vår person och som gör att vi mår såhär. Har du hört talas om fjärilseffekten? Det är vad som händer oss. Nu vet jag inte hela din livshistoria men din förlust av tvillingarna och din verksamhet (frisörsalongen) är två tillräckligt stora anledningar till att du inte jämt måste skutta jämnfota och skrik ut din glädje. Var inte så hård mot dig själv.”

Det är som att du har läst mig helt rätt, kära, underbara mailskrivare! Fy fan så glad jag blev av att läsa det och vad det liksom ruskade om mig på djupet. Jag har varit väldigt låg på sistone och den så kallade urkraften har lyst lite med sin frånvaro. Jag har varit osäker på vem jag är och hur jag ska bete mig i min värld på internet och det har så klart märkts även för er. Senaste veckornas analyserande har ju inte bara lett till milslånga blogginlägg, utan också lite slutsatser. Jag har bestämt mig för att bara köra på. Jag ska inte bry mig om att fiska läsare, länka alla mina blogginlägg på Facebook, eller göra ”reklam” för alla på Instagram. Det är mina aktiva läsare (spök eller ej) som jag skriver för, förutom för min egen skull. Att fiska in en person en gång på falska premisser har jag inget behov av, jag vill ha kvalitet, inte kvantitet. Växer bloggen så är bara en bonus men jag har redan fler läsare än jag någonsin kunnat drömma om och jag svär att jag tycker att alla ni som läser verkar så sjukt vettiga! Jag har haft sån otroligt tur som har en så härlig stämning här och jag är faktiskt jävligt grym som gjort denna resa på ett år.

För ett år sedan kom mitt första avsnitt på ”Gravid vecka för vecka” ut och jag kan så här i efterhand inte fatta att jag vågade efter allt vi varit med om. Sen startade jag bloggen i december och vår Youtube-kanal i februari så det har gått rätt fort. Ni har gett mig mer än ni kan ana och jag ljuger inte när jag säger att jag älskar att ha er i mitt liv. SÅ! Nu rycker vi upp oss och börjar tänka på hur jävla bra vi är och att vi alltid har varandra!

Här kan ni se mitt allra första avsnitt i ”Gravid vecka för vecka”! Tänk att Åke var en liten ärta då och nu har han just lärt sig sitta!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Maria Jönsson

    Hej vacker. Jag är läsare som ger dig support utan att visa det i inläggen här på bloggen. Jag har kommenterat någon gång förut, men vill bli bättre. Jag vill också stärka dig och ge dig en positiv energi. Det är du värd i den här världen. Stor kram!

  2. hejhejvardag

    Hej! HEJA dig! Och gu vad jag känner igen mig i det där att fastna i att försöka få fler läsare på bloggen! Jag kan gå helt upp i det typ ”shit vad ska jag teckna nu?? Vad kan jag skriva om som blir poppis? Kom igen! Kom på nåt bra nu då!!” osv. Sedan ba’: men vänta nu. Varför HAR du en blogg? Jo just det, för MIG, och för de som VILL läsa. Inte de som blir inmosade på bloggen för att jag spridit den. Jag vill ju ha de som VILL läsa den där, inte de andra.
    Men jag glömmer bort det där då och då. Hamnar i samma tänk och måste bromsa och tänka till. SÅ bra när man kommer på sig själv!
    Tycker att din blogg verkar så ärlig och skön. Har inte alls hunnit läsa så mycket som jag vill, men jag det jag har sett gillar jag och jag vill se mer!! Stor kram och massa pepp!!!

  3. Liz

    Hej Elisabeth!
    Gud så kul att mitt mail har fått en sån betydelse för dig! Jag tycker att folk som gör ett bra jobb ska få cred för det. Speciellt de som försöker hjälpa andra. Din blogg är inte i närheten av de vars bloggar är mer en PR-plattform än genuina känslor i skrift. Du använder din blogg som ett redskap för att hjälpa andra – TACK!. Jag har inga problem med att dela med mig av egna erfarenheter så länge det hjälper andra, så fråga på du! Inlägget verkar ha väckt känslor hos några läsare också 🙂 Kul att man kan glädja andra med så lite kraftansträngning.

    Kram
    /Liz

    1. jennie

      Jag vill som trogen läsare tacka dig Liz för att du lyckades ”peppa” henne 🙂

      Hon har ju verkligen världens bästa blogg, oavsett humör.
      <3

  4. Olivia

    Fina fina du! Du är en så underbar person att följa!! Jag fick också en sådan kraft från det mailet du fick, tack för att du lade upp det! Det är så sant; om man har varit igenom en hel del måste man få må dåligt ibland… Att bara vara, att bara må. Det är nyttigt. Så låt dig själv bara vara ibland, om du mår dåligt, må dåligt. Om du är glad, var glad! Du är underbar <3

  5. Malin Eklund

    Sån konstig känsla att se detta igen! Har ett så starkt minne av när jag såg ditt första klipp. Jag hade nyss kommit hem från sjukhuset efter en skrapning efter ett missfall och var så nere.. Grät så mycket när jag såg ditt klipp, både av sorg och av någon slags lättnad pga att jag insåg att jag inte var ensam. Nu är min dotter 3 månader gammal (blev gravid direkt efter skrapningen). Tänk hur mycket livet kan förändras så fort.. Tack för att du delat/delar med dig av dina känslor och tankar. Det hjälper så otroligt mycket och det känns som att man har någon att hålla i handen när man behöver!

  6. Jullan

    Åh Elisabeth! Jag är också en sådan läsare som läser men inte kommenterar, och nu känner jag att det är dags att säga något. Jag läser alla dina inlägg (följer dig på Bloglovin’) och även på Instagram och jag älskar dig. Det kanske inte är något man säger till någon man inte känner men jag tycker att du (och familjen) är helt perfekta för mig, jag gillar ert lugn, era roliga påhitt och den ”enkla” vardagen när ni inte gör något speciellt. Jag hittade dig via Gravid vecka för vecka och fick först inte riktigt grepp om vem du var, men jag kunde inte sluta titta på dina videos och ja, sen var jag fast och på den vägen är det! Så här är jag, en liten Stockholmare som följer dig på avstånd och jag vill bara säga att du ska fortsätta vara precis som du är – vi älskar dig! <3

  7. Alexandra

    Håller helt med Anna! Jag är också en av dom som följt dig ända sedan ditt första gvfv klipp.Helt fantastisk människa att lyssna på, så klok. Så sjukt klok. Du har så mycket att säga och jag älskar både din och din mans sett att se på saker.Tycker du gör rätt i att bara kör på, låt inga negativa kommentarer bita på dig. Kram!

  8. Anna samuelsson

    Åh underbara du! Jag är en (av säkert flera) som följt er resa sedan dag ett. Jag tycker att det är så fantastiskt underbart med en person som du, som är jordnära, ärlig och pratar/skriver på ett sådant genuint sätt. Jag älskar att du är en av oss ”vanliga Svenssons” som inte bara vräker ut lyx och glaminlägg utan verkligen visar hur det faktiskt är hos många utav oss där ute. Att ni delar med er av de tankar och funderingar som många första gångs föräldrar har. Att ni visar er sårbara och att allt inte är liksom ”rosa fluffigt och puttigulligt” hela tiden. Att man kan må dåligt, känna sig osäker. Ja allt detta gör att ni är så otroligt underbara! Jag fortsätter att följa er resa oavsett vad ni skriver, hur ofta och hur lite som helst. Då ni fångat en speciell plats hos mig. Ni är verkligen två guldkorn i min vardag 🙂