Jag fick en fråga idag som jag tänkte ta upp öppet, eftersom det är fler som undrat lite samma sak.
Hej Elisabeth!
Måste bara fråga hur i hela fridens namn man går vidare? Har precis fått reda på att det lilla (är väldigt tidigt i graviditeten) har dött och ska nu behöva göra en medicinsk abort för att det ska komma ut. Jag vet inte längre vad som är upp eller ner i världen känns det som och det enda jag gör är att stirra ut i luften ungefär. Du har ju gått igenom det här (ungefär) och du verkar må så bra nu och mycket är ju Åkes förtjänst förstår jag ju, men har du något annat tips? Tacksam för svar
Hej fina, fina du! Jag är så otroligt ledsen för din skull och inga ord kan riktigt hjälpa, det vet jag.
Jag har ju skrivit ett långt inlägg om vad som hände när vi förlorade våra tvillingar och har tänkt skriva ett till, som handlar om tiden efter och berätta om tiden fram tills vi fick plus på stickan igen.
Jag tänkte också berätta om mina bästa råd för att ”gå vidare” och om reaktioner från omgivningen.
Är det något fler skulle vara intresserade av att läsa? Tryck på GILLA då! Tänkte påbörja inlägget nu, så det kanske är klart nästa vecka!
Skickar en stor kram till dig som kommenterat och hoppas du vill kika in nästa vecka och läsa, annars får du gärna maila mig: [email protected]
