ELISABETH

Vi testar imorgon i stället

Tack underbara ni för så peppande kommentarer, det hjälpte mig verkligen! Ska erkänna att jag blev helt golvad av pluggchock idag. Det är så oerhört mycket att lära sig på så kort tid och när allt är nytt är det så lätt att bli rädd och känna sig osäker på sitt val.

Så därför bestämde jag mig för att IMORGON börjar jag skolan. Idag fick bli ett mindre bakslag men nu ska jag vara bättre förberedd!

IMG_7258.JPG Åke gav mig sina bästa studieknep idag, tydligen lär man sig mest om man sitter naken på golvet och läser. Ska testa imorgon!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Hannelie

    Hej Elisabeth!
    Jag är en sån där person som följt dig ”i smyg” ganska länge nu. Aldrig kommenterat eller ”lajkat” varken bilder eller inlägg, trots att jag oftast tycker de är briljanta.
    Jag är i lite liknande situation som dig och tycker det är fantastiskt att läsa om hur du reder ut det, vardagspusslet. Min Åke heter Ebbe och är 6 månader imorgon. Min Leif heter Johan och även han är svensklärare. Min Ralf heter Engla och är en Norsk skogskatt och igår påbörjade jag min Universitetsutbildning ”Biblioteks- och informationsvetenskap”. Av olika anledningar har vi inte kunnat lösa Ebbes vardag på bättre sätt än att han får hänga med mig till skolan (inte haft premiärturen med honom på höften ännu) eller, så gott det går, få hänga med mina vänner och familj medan jag är i skolan. Jag grunnar mig gråhårig på hur detta ska lösa sig och om jag egentligen inte är världens sämsta mamma som tänker på min egen framtid när jag har en liten knodd som behöver mig.
    Det jag ville säga med detta långa inlägg är: Kämpa på! Du är inspirerande. Jag ser med spänning fram emot att ta del av hur du får ihop (för det tror jag att du får) mammarollen och rollen som studerande. Och jag ska sluta upp med att bara följa dig ”i smyg” 😉 (och där kom smileyn, för att förmedla rätt känsla)

  2. Hanna

    Bra beslut att ta det lite lugnt idag 🙂 Som så många andra har sagt så känns det tufft i början, men man lär sig snabbt hur mycket man faktiskt behöver göra (mycket mindre än man först tror!) och på vilket sätt man lär sig bäst. Då är det lättare att lägga upp dagen. Jag har just avslutat 4 års studier och jag känner att det absolut bästa för mig har varit att dels planera så mycket i förväg som möjligt, men framförallt att inte pressa sig själv mer än nödvändigt. Försök inte sitta i flera timmar utan paus, man måste liksom få lite andrum och låta hjärnan vila emellanåt 🙂 Kanske kan du få in en rutin med promenader och liknande för att bryta upp studierna. Du behöver inte känna att du måste sitta vid dina böcker från 9-5 liksom 🙂 Nu har jag skrivit en massa, så nu ska jag sluta 😉 Men lycka till och hoppas att du inte bara känner att studierna skapar press utan att det också är kul!

  3. SpeLinnea

    Du kommer kunna ställa upp det på det sätt som du lär dig bäst! För mig är det jobbigaste att börja, och inte att faktiskt göra det. Din fina kalender med krysslistor kommer väl till hands. Och förglöm icke klasskamraterna! Vi gjorde en skypegrupp där vi kunde dela tankar, idéer och frågor med varandra innan vi frågade i forumet online.

    Du är awesome, klart du fixar detta!

  4. Emelie

    Så spännande med skolstart.
    Jag har redan gått min första vecka och börjar redan känna mig varm i kläderna, det kommer med all säkerhet kännas likadant för dig om en vecka
    Tänk vad grym vi är, pluggande morsor. Lycka till !

  5. Anna

    Hade väldigt svårt i början av mina studier att veta hur mycket ”krut” man skulle lägga ner på de olika kurserna och hur noga man ska ha läst alla sjuttioelva sidor i böckerna, men till slut lärde jag mig även det och att plugga kunde då vara väldigt chill stundtals(insåg man då man börjat jobba )
    Kram till dig supermorsan!

  6. kajsa

    Ta’t lugnt, ta’n toy!
    Efter många år på universitetet är mina erfarenheter att det aldrig lönar sig att stressa upp sig över något som händer där. Jag har förstått det som att du, liksom, jag är en relativt lätt stressad person när det kommer till prestationer och universitetet är lite som KBT för personer som oss. Det liksom kastar ut prestationskrav som en trebuchet men det är bara på låtsas och om man stressar upp sig är det enda som händer att man får ont i magen men inget blir gjort. Universitetet för sådana som oss handlar väldigt mycket om att sänka kraven. Sänk kraven på dig själv!!