Idag kör vi en liten annorlunda variant av veckans ämne!
Fick tipset av en smart läsare att ha ett inlägg där alla ni som läser kan fråga/be om hjälp och alla som vill kan svara! Typ som Familjeliv fast bättre och mindre negativt?
Ni är ju så otroligt kunniga, hjälpsamma och härliga och jag älskar när ni svarar på varandras kommentarer, så nu kör vi! Under en veckas tid hjälper vi varandra så gott vi kan i allt!
Kör hårt!
Jo, jag kan ju börja då med att fråga nåt: Vågar ni säga till andras barn när de gör något ni inte gillar, t.ex. är lite för ”hård” mot din bebis?
Till Kajsa W
Min son är 5 1/2 månad och vi började med rutiner ang mat nu när han började äta gröt. Han började vakna på natten vid ca 5 månader för att äta, vilket han inte gör i vanliga fall. Så vi började experimentera och nu äter han gröt 3 ggr/dag, vid 9, 12 och 17. Sen brukar han somna mellan 20.30 och 21.30 men det är väldigt olika och amma gör jag när han är hungrig.
Till Nathalie. Vår första började redan vid ett och den andra vid 14 månader. Jag gick ner till 80% så barnen hade ca 20timmars veckor (jobbar inom vården så gjorde mkt tid på helgen/kvällar). En period gick även mannen ner till 80% så att vi fick en extra ledig dag tillsammans (mkt värt). Är barnet redo att vara på dagis? Är han det så är det ju ingen fara. Om det finns möjlighet så kanske ngn av er kan gå ner i tid så får han fyra dagars veckor ist för 5 dagars? Det här med det dåliga samvetet… Det försvinner nog aldrig hur man än gör, så känn efter vad som känns bäst och kör på. Ni är inte dåliga föräldrar bara för att ni går tillbaka och jobbar! 🙂
Annars, har ni mor-farföräldrar i närheten som kanske vill hämta honom lite tidigare någon dag i månaden? Våga be om hjälp om ni inte själv kan ändra era tider 🙂 de blir oftast glad om de blir tillfrågade. I helgen kom mannens faster till oss och nämnde att hon tänkt på oss, då min mamma bor långt bort, och mannens föräldrar är lite skröpliga.. Om vi ville få lite tid för oss själva så passade hon gärna barnen en stund! Så, hjälp kan komma från håll man inte ens tänkt på 🙂 lycka till, och strunta i det dåliga samvetet 😀
jag skulle säga till någon annans barn om den verkligen gör ett uppenbart fel. Men sitter min son och leker och ett annat barn drar något ur händerna på honom (han är 1 år å 4 mån) så säger jag inget så länge den andra föräldern är med. Skulle jag vara ensam med barnen säger man ju självklart till.
Min fråga är när började era barn dagis och hur många timmar i veckan? Vår son ska börja nu när han är 1 år och 5 månader. Han kommer gå 33 timmar i veckan,då har vi gjort det vi kunnat för att det ska bli så lite timmar som möjligt, men det känns såå mycket jämfört med alla andra? Känns som att alla kan börja sent och sluta tidigt utom vi, samt va ledig flera dagar i veckan. Kön er mig som en hemskt dålig förälder, helst då vi hade kunnat haft honom hemma typ tills han är 2. Men vi båda gillar verkligen våra jobb, och av olika anledningar inte kände att dét var ett alternativ att vara hemma ett halvår till. Samt att vi gärna ville ha lite dagar sparade att ta ut vid jul och sommarlov. Vi pendlar både två, och den som far senast om mornarna far 6.30..
Våran Clara är 5 månader och vi har inte några direkta mat/sov rutiner utan hon sover när hon är trött och jag ammar henne nör hon är hungrig. Min fråga Har ni fasta rutiner med mat/ sömn och bör man ha det vid 5 månaders ålder? PS. Super bra idé Elisabeth med detta upplägg
Jag skulle säga att nej vi hade inga rutiner när min dotter var 5 månader. Våra rutiner kom med maten. Hon äter och sover ungefär samma tider varje dag. När hon sover kan flyttas en timme framåt eller bakåt men hon äter ungefär exakt samma tider varje dag. Hon är nu 8 månader. 🙂
Min dotter är också 5 månader, vi har inga fasta rutiner ännu, förutom att vi försöker sova för natten runt 21. Dock har hon själv lite rutiner har jag märkt, som en förmiddagsvila, en vid lunch och en sen eftermiddag. Hon ammar, och det hör vi när hon är hungrig. Jag tror inte att det är fel att börja lite smått med rutiner nu, men mer att man läser av bebisens rutiner, men jag lägger ingen större vikt på det, utan kommer köra hårdare på rutiner när hon blivit lite äldre och det känns bra.
Jag skulle vilja ha några tips på hur man kan få sin (åttamånaders) att sova lugnare? Min son bökar och sover oroligt de första 90 minutrarna varje kväll. Jag kan då inte lämna sovrummet eftersom han kan behöva en lugnande hand på sig var femte minut.
Tips?
Himla svårt, men kanske nån lugn vaggvisemusik i bakgrunden (?), eller en varmvetekudde inlindad i nått som luktar förälder, det kanske är för varmt/kallt i sovrummet, mina barn sover lugnare utan pyjamas, och kanske ett större kvällsmål.. Ja, det är det jag kommer på som skulle ha provat. Hoppas det blir bättre snart!!
Min 8 månaders sover ganska lungt. Men vid 6 månader röjde hon runt som sjutton. Grät i sömnen. Vaknade och var tok ledsen. Detta var nog hennes sätt att hantera en utvecklingsfas. Det ligger ju en vid åtta månader också. Det gick över av sig själv.
Men jag har märkt att hon sover bättre i en kortärmad body än i pyjamas och inte ammas till sömns utan vaggas i famnen eller somnar bredvid mig med nappen. Då vaknar hon oftast inte förens hon tycker att hon ska amma någon gång mellan 1-3. Men ibland sover hon hela natten.
Men jag tror på en fas, det går över! Ladda ner nått kul spel eller kolla på netflix i mobilen undertiden. Se det som lite egentid. 🙂
Absolut säger jag till andra barn, och det vill jag att andra vuxna gör med mina också.
Hej
Min fråga är hur ni har lyckats sluta nattamma?
Vi gör ett drive nu o sambon har tagit detta i 2 nätter hitintills. Sonen gråter en del o det skär i.mammahjärtat… han skriker högt verkligen. Pappan sitter bredvid o tar upp i famnen, så han e inte ensam…. Sonen är 8 mån….det känns som att detta kommer krävas en del gråt…i det här landet blir man ju påhoppad i olika forum om man nämner att bebis gråter för att bryta ett mönster. Det är såklart skitjobbigt men hört flera familjer som tvingats görs såhär som har haft jättesnuttiga barn som vårt. Tror dessutom det är lätt att komma med pekpinnar från dem som faktiskt inte vet hur det är att ha en bebbe fastklistrad vid bröstet hela natten i sängen i 8 mån…
Men jag tar gärna emot tips råd o berättelser hur lång tid det tog för er att bryta en vana 🙂
Jag är kanske inte rätt person att svara på detta, eftersom vi alltid gett flaska. Men du tror inte att det bara är lite taskig tajming? Vid åtta månader börjar ju separationsfasen om jag inte missminner mig. Kanske är det därför det är lite extra kämpigt? Dvs om du har varit/är hans primära anknytning.
Hej!
Vi slutade att nattamma ganska nyligen och det tog kanske 4 nätter innan det fungerade. Första natten stod vi och vaggade i flera timmar, men sista natten räckte det med att lägga honom i famnen (alltså inte ens resa sig upp). Succé tänkte vi såklart!
Sen jobbade jag sent och bebisens sovrutiner ruckades lite så nu ammar vi lite igen, dock inte efter 23 eller innan 4.30.
Jag har inget supertips för att få det att funka, men kanske att du också ska vagga/klappa/trösta på natten? Det är ju dig han är van vid på natten och kanske vill han bara veta att du finns där? Om han letar efter bröstet så kanske prova att ge lite vatten i nappflaska? Och ha ett linne eller en t-shirt på dig så att brösten inte är så lättillgängliga
Lycka till!
Jag började ge vatten i nappflaska på natten när vi slutade nattamma. Många gånger dög det men ibland fick jag amma.
Jag säger åt vänners barn, tror som någon annan kommenterade ”det krävs en by för att uppfostra ett barn” och jag skulle nog bli besviken om min son gjorde hyss när jag inte såg men någon annan vuxen gjorde det utan att säga till.
Min fråga: huuuuuur får ni era bebisar att vara med någon annan än er(mammor)? Min son på 6månader vägrar, jag hinner knappt duscha utan att han blir tokledsen även om han är ny-ammad och är med pappan 🙁
Detta är nog inte svaret du vill ha men vänta ut mammigheten är mitt bästa råd. Vi hade en period mellan 8 och 11 månader där sonen satt som klistrad på mig varenda vaken minut. Otroligt jobbigt och påfrestande att inte ens kunna kissa ifred. Men det gick över och nu vid 14 månader är han jättetrygg med många i sin omgivning.
Läste ett klokt råd när vi satt mitt i det hela: Blir bebisen ledsen och viftar efter mamman i famnen hos pappan eller någon annan så gör denna bäst i att lämna ifrån sig till mamman. Annars får barnet en föreställning kring att den andra personen nekar behoven och då kan istället den anknytningen skadas. Bäst är att bara följa bebisen. Pissjobbigt, jag vet, men det ÄR ju ändå en kort tid i livet (Hur sjukt störig är inte den att få slängd i ansiktet egentligen? :P) Menar inte att vara störig dock :/
Det är min mantra här hemma, ”det går snart över, det går snart över” haha.. Skulle ju vara så skönt om han kunde ta flaska ett mål om dagen och låta pappa trösta/söva så kunde jag få en-två timmar själv till typ tandläkare eller annat som inte riktigt går att ha bebis med på…
Våran Clara är 5 månader och det är mamma som gäller här med för det mesta. Krävande men jag försöker tänka ” tänk att hon känner sådan trygghet i min famn att hon vill komma till mig när hon är ledsen” samtidigt tycker min sambo att det är väldigt jobbigt att han inte riktigt duger att trösta, vilket skär i hjärtat. Men jag har förstått att det är ngn period och sedan kommer det troligtvis att släppa som Mikaela skriver.
Vi kan ju hålla en tumme åt varandra att det går över snart! 🙂
Jo pappans självförtroende när det kommer till bebis har nog fått sig en rejäl smäll… Också viktigt att påminna honom om att det är en fas och inte hans fel!
Jag säger åt andras bebisar och barn ifall jag tycker de gör fel mot mina barn. Jag skäller inte, men jag säger åt. Och jag tar inte illa upp om andra säger åt mina barn, oftast är det mer effektivt när nån annan säger till.
Jag behöver hjälp med min 2årings sömn. Hon vaknar ca 6.30, sover ca 1,5-2 timmar vid 13.00, sen vid 19.30 brukar hon titta på barnprogram , för hon verkar varva ner av det, samtidigt får hon ibland gröt/yoghurt, vid 20 brukar vi lägga oss i sängen och läsa i ca 30 minuter, sen släcker vi lampan, oftast ligger vi kvar i sängen tills hon somnar, och det brukar inte bli förän vid 22.. Hon verkar så pigg, och snurrar och bökar och gråter och är arg. Vi vet inte vad vi ska göra!? Bäst funkar det om hon ligger själv i sitt rum, då somnar hon snabbast, men oftast blir hon ledsen och gråter när vi går ut, och jag vill inte att hon ska ligga och gråta själv. Har nån tips på hur vi ska göra? Hon går inte på förskola ännu. Ikväll tänkte jag inte låta henne titta på barnprogram innan, även fast hon verkar bli lugn av det. Alla tips mottages! Tack på förhand!
Tv kan verka avslappnande innan sänggående, men är i själva verket helt tvärt om. Experter och läkare säger ofta att barn inte ska sitta vid dator eller tv strax innan de ska sova eftersom hjärnan går upp i varv. Så jag skulle testa att lägga ner tv-stunden och se om det får någon effekt
Kanske minska eller helt plocka bort vilan på dagen är mitt tips 🙂
Om hon istället kan ha en lugn stund och mysa bara, ta det lugnt lite.
Jag kan tycka det är skönt att få ”hjälp” med att uppfostra. Ofta så har man sagt till sonen att han ska vara försiktig med till exempel bebisar och får upprepa sig flera gånger och då kan det vara riktigt skönt att någon annan vuxen säger till på skarpen. Ibland kan det till och med funka bättre än att jag säger till flera ggr 🙂
Ja om någon är lite för hårdhänt med mitt barn säger jag till direkt. Oftast är barnets förälder/föräldrar snabba på att säga till själva. Men ifall dom inte ser eller så.
Jag har en fråga, min dotter 8 månader gammal dricka inte vatten. Och jag blir knäpp. Framförallt när det är så varmt som det varit nu i några dagar. Hon bara fjantar sig och leker med nappflaskan, hon kan ta nappflaska det är inte de, hon dricker välling ur nappflaska. Pipmugg tuggar hon bara på. Hon får ibland dricka ur ett glas men då bubblar det och leksak igen. Och på senaste har hon fått dricka ur sugrör. Hon ”dricker” men det mesta spottas ut men inbillar mig att hon får i sig lite allafall. Jag ammar lite fortfarande så är inte överdrivet orolig ännu. Ammar morgon, kväll och mellanmålet mellan lunch och middag. Men jag börjar bli sugen på att även ersätta mellanmålet. Och runt nio månader försöka sluta helt. Men hon dricker ju inte vatten? Vill undvika att hälls saft eller liknande i vattnet. Har köpt sån här äppeldryck från 4 månader ifall det krisar en varm dag. Men inget jag gett henne ännu. Jag misstänker även att hennes ibland hårda mage skulle bli bättre med vatten. Så om någon har ett tips på hur jag ska få i henne mer vatten så är jag jätte tacksam!?
Ber om ursäkt för stavfel och konstigt meningslöst uppbyggnad. Autocorrect.
Haha, menings*
Antingen så skulle jag prova ge tillskottsnäring att dricka, eller den där äppeldrycken du köpt. Hörde en bekants bebis som också vägra vatten, han drack äppeldrycken, som dom spädde ut med vatten mer och mer, och till sist drack han bara vatten. Lycka till,
En kompis till mig gjorde exakt så med sin son. Han vägrade dricka bara vatten så hon spädde ut med äppeldrycken från 4 mån. Ytterst lite behövdes bara så det fick lite smak. Sen tog hon mindre och mindre och till slut drack han vatten.
Tycker det låter som att du gör ett bra jobb och jag tror hon får i sig mer än du tror när hon leker med nappflaskan 🙂 sen får hon ju i sig vätska via maten och amningen. Skalad gurka kan va gott att äta på en varm sommardag om du är orolig också 🙂 men annars tror jag bara det är att fortsätta som du gör och inte använda något i vattnet för att göra det ”godare” för då kommer hon kanske inte vilja ha vanligt vatten sen… :/
Det är supervanligt att småbarn inte gillar vatten… Det kan bero på den lite metalliska smaken. Är det riktigt varmt så ge äpple/pärondryck eller spä ut vatten med lite lite saft och prova. Lite socker är bättre än att bebis blir uttorkad.
Katrinplommonpuré varje dag håller magen i form. 🙂
Vattenmelon är kanon när det är varmt 🙂
Vi har köpt sån där äpple och pärondryck som semper har från 4 månader och blandat supersvagt med vatten till våra barn. Har funkat jättebra, och sen efter ett tag bytt ut det mot bara vatten.
Så det är mitt tips 🙂
Min son var likadan! Men jag hällde lite extra vatten i kvällsvällingen, spädde ut den lite! Mosade/skrapade ur en vatten mello och sånt.
Vi behöver ju olika mycket vatten, barn som vuxna. Min man måste dricka ca dubbelt så mycket som mig under en dag. Så fungerar även barn.
Men prova dig fram med frukter som innehåller mycket vatten till exempel.
Jag har inte varit i den situationen än men jag skulle säga till om ngt annat barn skulle vara hårdhänt mot mitt barn. Jag tycker även andra får säga till vårt barn om hon är hårdhänt mot deras barn. Det funkar ju liksom inte bara åt ett håll. Däremot skulle jag inte tycka det var okej om en vilt främmande människa kom och kommentera ngt tex du ska inte ha mobilen framme bredvid dit barn. Detta har faktiskt hänt. Jag stod och väntade på tunnelbanan ich skulle se i telefonen när jag skulle vara framme och meddela min kompis, då kom en vilt främmande kvinna och sa till mig att jag inte skulle ha telefonen framme nära mitt barn, då skulle jag riskera att hon får cancer. Och hon gick inte fast jag bad henne snällt utan stod och småtjatade. Mkt störande
självklart. Jag tror helt på ”det krävs en by för att uppfostra ett barn”, så jag säger till kompisars ungar om de uppför dig illa osv. Och min uppgift är ju att skydda min bebis så där säger jag också till direkt.