Det här med att gå över tiden. – ELISABETH

ELISABETH

Det här med att gå över tiden.

Idag är jag inne på sjätte dagen på övertid. Jag är egentligen inte så less, mer nyfiken och orolig. Vi var hos barnmorskan igår och allt såg fortsatt bra ut och nästa fredag, om inget hänt då, har vi fått tid på specialistmödravården för tillväxtultraljud och lite annat. FY SÅ HEMSKT. Både Leif och jag stelnade till när barnmorskan sa ordet ultraljud och mätning av navelsträng. Nu är målet att till nästan vilket pris som helst slippa det besöket.

Jag frågade idag på Instagram om knep för att få igång förlossningen. Självklart är jag medveten om att det inte egentligen finns några som verkligen funkar men det är alltid kul att läsa! Ärligt talat blir jag lite stressad över att så många ger tipset att man ska ha sex. Stressad, för att det får mig att känna mig som den enda övergravida kvinnan i världen som inte känner mig i form för det. Under inga omständigheter skulle jag göra något inom den kategorin om jag inte ville, absolut inte för att sätta igång en förlossning. Herregud, jag har ju matrester över hela kroppen och svettas när jag går till kylskåpet, vilken del av mig ska kunna uppbringa någon typ av sug? Nej, det får gott vänta. 🙂 Att gå på Ikea känns också oerhört omöjligt eftersom vi har drygt 20 mil till närmsta varuhus, hehe.

Dom allra flesta skriver att det enda jag ska göra är att vila, äta och tänka att bebisen är på bästa tänkbara ställe. Det är ju alldeles riktigt men i mitt specifika fall och i min hjärna funkar inte dessa tankar. Ju närmare slutet jag kommer, desto större blir förlusten. Så hemskt och mörkt är det i min hjärna. När vi just hade förlorat tvillingarna fick Vanja sin söta son i “Gravid vecka för vecka” via ett planerat snitt. Då var jag helt säker på att om jag blev gravid igen, så skulle jag vilja ha ett planerat kejsarsnitt. Jag hade nämligen råkat hamna på familjeliv alldeles för många gånger och läst om stackars kvinnor vars barn dött i magen efter bf. ALDRIG att jag skulle vilja gå över tiden, att ha ett helt färdigt barn i magen och bara låta det ligga där?! Med tiden har dessa tankar blivit lite mildare och jag har återigen insett att de flesta som hänger på familjeliv, inklusive jag på den tiden, för det mesta är olyckliga. Det som hänt för alla där, kommer inte hända mig. Dock kan jag inte riktigt skaka av mig obehagskänslan helt och är lite för orolig för att kunna “njuta” av dessa dagar på övertid helt. Åh vad jag önskar att jag kunde vara lite mer positiv ibland och bara skratta mig genom livet, men tyvärr blev jag en person som aldrig riktigt kan unna mig att vara helt lycklig.

Nu vill jag bara se min baby och få höra att hen är helt frisk och sen ska jag unna mig att vara lycklig. Sen börjar nästa oro, men det tar vi då!

FullSizeRender (5)

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Camilla

    Hej på dig,
    jobbiga känslor och man är inte helt rationell i sitt tänk när man går över tiden..
    man fick ju ett datum – när det har passerat blir allting …så märkligt… så overkligt på nåt sätt.

    Jag gick över 14 dagar med vårt första barn, blev igångsatt av en snäll läkare som bedömde att jag inte orkade mer, sen dröjde det två dagar till innan hon kom.
    De där 14+2 dagarna var de värsta i mitt liv.
    Men så länge jag kände henne röra sig i magen, så hade jag det mantrat i huvudet – “hon mår bra, allt är bra”
    Och det blev bra 🙂

    Så länge du känner rörelser som vanligt så kan du vara lugn – men skulle du märka den minsta förändring så ring in till förlossningen!

    Hoppas att din bebis vill komma ut snart,
    varmt lycka till när det är dags.

    Kram till dig!

  2. Jennie

    Din insida verkar vara så vacker, rar och sann <3
    Förstår din oro.
    Tillåt dig vara irriterad och less! Det är en övergången gravids rättighet!
    Kraaaam

  3. Carina Anklew

    Så bra du beskriver hur det känns just nu! Håller med om att hen har det så bra där inne att hen inte vill komma ut riktigt än! Inväntar rätta dagen å tidpunkten… 🙂 Finns en härlig devis av Deepak Chopra; ansträng dig mindre och åstadkom mer! Så…försök att koppla av och bara lev som vanligt!
    Ett litet tips skickar jag och det är att ligga på knä och skura golvet! 😉 Du gungar med höfterna och det blir tyngd nedåt! 😀
    Go with the flow!
    Kraaaamar till er alla! <3

  4. Madelene

    Hej och lycka till när det är dags för er. När jag väntade min första pojke så började jag med en massa små knep för att locka ut honom men det funkade såklart inte. Men den dagen jag släppte allt(4 dgr över) och åt en riktigt stark vitlöksmiddag (trots halsbrännan) och sedan la mig och vila… då gick vattnet. Efteråt skrattade vi och sa att vitlöken drev ut honom 🙂 så nu för tre månader sen när jag väntade våran andra pojk, en dag över tiden skojade vi om att göra favorit i repris och sjukt nog så gick vattnet samma kväll. Mest troligt sammanträffande men lite lustigt var det iaf. Så blir det fler barn på övertid måste jag nog testa igen fast det hela hänger nog bara på barnet. Allt har sin tid och mening i det. Kram kram

  5. Sonia

    Nu har jag ju aldrig varit gravid men har lite svårt för att förstå det där med att ha sex när man är så höggravid och knappt kan gå? Haha! Och att man skulle känna sig sexig eller fräsch nog att vilja ha sex har jag också svårt att föreställa mig… Men jaja, folk är ju olika. ;D Gör det som du är bekväm med!

    Gud, jag förstår precis det där med att oron tar över. 🙁 Är likadan, har svårt att unna mig lycka och glädje, särskilt i avgörande och viktiga ögonblick som dessa. Då är det mest ångest, rädsla och oro som tar över. Förstår att du känner så, men är ändå bra att du nånstans samtidigt förstår att familjeliv och andra tragiska historier man hör om faktiskt är UNDANTAG och inte regel. Att du hör mer om dem för att de rösterna hörs mest, men ser du dig omkring så har ju alla människor i runt omkring dig faktiskt fötts och det har gått bra. Alla människor är ytterligare ett bevis på att det snarare kan gå bra.

    Vi längtar med dig och hoppas på det allra bästa! Vi vet att snart, alldeles snart, faktiskt NÄR SOM HELST, så kommer hen vara ute. Så försök att slappna av med vetskapen om att det snart är dags, även om du gått över tiden nu så tar ju faktiskt varenda minut dig ett steg närmare Åke.

    Stor kram <3

  6. Anna

    Förstår era känslor helt. Jag känner lika, ju närmre bf jag kommer desto jobbigare blir det känslomässigt. Man blir så orolig att ngt ska återigen gå fel, speciellt jobbigt när man e så nära mållinjen! Men det kommer gå så bra för er, jag skickar all styrka till er att härda ut sista dagarna nu. Snart får ni hålla er lilla friska bebis i famnen❤️❤️

    Styrkekramar Anna

  7. Isa

    Fina Elisabeth jag förstår också dessa jobbiga känslor och har själv känt likadant då jag gick över 9 dagar med vår dotter “alldeles nyss” (Hon föddes den 26/12). Jag hade varit så orolig för förlossningen och allt vad den innebar med rädsla att något skulle hända barnet, m,m. Men allt gick jättebra 🙂 jag hoppas och tror innerligt att det kommer göra det för dig med! Snart är han eller hon här! Kram

  8. Axsson

    Jag var en av dom på instagram som skrev om sex, men precis som du säger så är det det sista jag tänker på och vill ha själv 😉 haha. Så det blir inget med det för min del heller. Är i v. 36 (35+1) och dör av otålighet! Haft täta sammandragningar sen v. 32 då vi fick åka in och stoppa med spruta och tabletter. Har fortsatt lika mycket plus massa onda förvärkar sen i måndags och nu gör dom inget för att stoppa om hon vill ut. Men med min tur (otur) så går jag väl också över tiden.

    Hoppas er lilla kommer snart! 🙂 Jag gissar på natten till söndag <3

  9. Sofie

    Delar så många av dina orostankar, du är inte ensam. Snart är bebis här och allting kommer att gå bra 🙂 Själv gick jag in i v 28 igår, såå lång tid kvar 🙁 Massa varma kramar