Ibland kan jag tycka att Rufus starka vilja går över styr. Han kan bli precis gaaaalen om han inte hittar sin glasspinne. En lite träbit utan glass på alltså. I natt vaknade jag till att han skrek på repeat för fulla muggar ” min lilla teckning, min lilla teckning”. 2.57 vill han prompt ha det lilla knöggliga visitkortet som han ritat små blyertsstreck på. För att inte tala om hur många fighter vi haft i bilen när han tappat någon av sina irriterande små playmobil saker…jag med min mage kryper på alla fyra för att leta pyttesvärd eller pyttepistol. Idag är en liten penna från Ikea som är grejen… Då är det tur att han ibland säger saker som träffar mig mitt i hjärtat och gör mig alldeles mjuk. Det hände i går och om det kan du läsa om här Mitsubishibloggen
Alla dessa småprylar…
Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.