Jag har på senaste tiden stött på så många som pratar om förbud som det absolut sämsta du kan utsätta dina barn för. Och det här har jag funderat över…
Varför ska man inte förbjuda saker? Om jag har förstått det rätt så verkar det som att en del tror att förbud bara resulterar i att intresset växer sig starkare hos barnet. Och här håller jag inte med.
Eller såhär, det kanske bara är ordval det handlar om, man behöver ju inte använda just ordet förbud man kan ju säga ”inte tillåta” istället. Jag har nämligen några saker som jag inte kommer att tillåta i mitt hem, saker som aldrig kommer att ske under mitt tak, här är en lista på några av dom sakerna:
* smågodis (det här har vi redan pratat om)
* McDonalds, vi har inte ätit det på 5 år och kommer inte att ge vårt barn mat som om man ställer det i ett skafferi aldrig blir gammalt.
* fulla människor, jag vill inte att mina barn ska bli utsatta för fylla. Jag hatar det själv.
* rida på elefanter eller titta på dansande björnar eller bada med delfiner i inhägnader, jag tycker det är vidrigt och vill Chloe göra det så får hon göra det när hon blir vuxen.
* bära päls. Det finns inget i päls i vårt hem och så kommer det att förbli.
Det här är ju en väldigt simpel lista och kanske inte punkter som är jättesvåra att hålla sig ifrån eller förbjuda.
Men fortfarande, ordet förbud är det som jag känner talar till mig när det gäller dom här punkterna.
Vad är det som är så farligt med förbud?
★
Vi har tre barn på 3.5, 2år och en på tre månader. Äldsta åt sitt första godis för några veckor sen. (Som han fått med sig hem ftån kalas) det var en tablettask och två klubbor (tror de lade i en till lillebror som inte var med på kalaset) storebror delade glatt med sig precis som om det hade varit en banan glass åt äldsta för första gången förra sommaren strax innan han fyllt tre. Lillebror på två år har ju ätit lite tidigare för han äter ju samma nu som storebror. (Tremånaders räknar vi inte in här)
Vi resonerar så att vi köper inte sk lördagsgodis som då förväntas finnas hemma VARJE lördag utan vi äter det någon gång när det är tillfälle, tex kalas/fiskdamm, påsk och jul. Detta gäller även bullar, kakor saft mm. Vi vuxna mår inte heller bra av att äta bullar och ”mysa” bara för att det är lördag/helg. Våra barn älskar frukt, fetaost, salami i alla former. Popcorn har de fått vid något tillfälle.
Jag tror inte att man ska förbjuda något helt, men att vissa saker äter/dricker man inte till vardags (inte ens varje helg)för det är inte bra för våra kroppar.
Vi dricker inte heller något när vi har barnen. Tänk om det händer något och man måste ta sig tex till akuten? Vi har tre barn m astma och fått åka in akut på nätterna ibland. Känner mig inte helt bekväm att veta att jag kanske inte har 100 koll. Och då pratar vi inte någon. fylla utan ett glas vin tex. Det är säkert ok för vissa att dricka det, jag lägger ingen moralpredikan där. Men jag väljer bort alkoholen helt. Finns många goda tex alkoholfria ölsorter. Eller goda drinkar för den delen.
Bara ordet förbud gör att jag vill äta eller göra det som det är förbud emot. Barnen är så mycket smartare än vad vi föräldrar är. Har lärt mig att alltid förklara och berätta varför min son inte få göra si eller så. Oftast handlar det om att han vill göra saker som är farliga för sig själv. Om man inte förklarar på ett tydligt och anpassat sätt till barnen så kommer de inte förstå varför får jag inte pilla in fingrarna i eluttaget! Min son är 1,5 år och han förstår precis vad jag säger när jag pratar med honom, men sen om han lyssnar och gör som jag säger är en annan femma 😛
Hej! Det här med förbud och hur man gör med sina barn är alltid intressant att diskutera tycker jag.
Min dotter är 8år och hon får sitt lördagsgodis och får äta godis på kalas osv. Och anledningen till det är just det du skriver – jag vill inte att hon ska hetsa över det här med godis. Min upplevelse (av min dotter) är att förbjuder jag godis – så vill hon till varje pris ha det. Jag har själv växt upp med en konstig syn på vad man ska och inte ska äta, mycket av det kommer hemifrån. Ett hem där mamma aldrig suttit med vid köksbordet och ätit, ständigt gått på dieter, alltid talat om kroppen/kroppar. Allt detta resulterade i ätstörningar för mig som tonåring/ung kvinna. Då jag åt massor (för att inte bli som min mamma) för att sedan spy upp det för tanken på vad min mamma skulle tycka om mig om jag blev ”tjock” var så skrämmande. Vad har då detta med godis att göra? Jo jag tänker att det lika bra kan gå åt andra hållet, att min dotter gör allt hon kan för att få tag i det här förbjudna, alltså godiset och tillslut börjar missbruka det och kanske blir sockerberoende? Min dotter har en väldigt avslappnad relation till godis, påskägget står fortfarande orört och lördagsgodiset äts aldrig upp. Sen är alla barn olika – vill tillägga att detta gäller mitt barn och kanske inte andras.
Jag håller med om att godis aldrig är bra – och detta sättet har fungerat för mig och min dotter.
Tycker även det är så bra att många matbutiker börjat med små påsar (som fanns när man var liten) till lösgodis. Dom här stora (läs gigantiska) påsarna uppmuntrar till att ta alldeles för mycket godis.
Och med detta sagt vill jag tacka för en bra blogg, jag går in och läser varje dag 🙂
förbud är människans eget påfund precis som allt annat som är rätt och fel
http://www.veckomagasinet.com
Jag tror så här… o jag har stora barn, 15 o 19 år… hur man väljer att leva som vuxen och vilka principer man vill följa är helt upp till var och en. Men jag tycker man ska vara vaksam på att att ens egna principer inte påverkar barnen för mycket.
Ex om man har som princip att inte äta på McDonalds… så blir en dotter/son bjuden på kalas på McDonalds. Tackar man nej till det kalaset för att följa sin princip, eller låter man barnet delta i kalaset tillsammans med sina kompisar…??!?
Håller med Pia L, många föräldrar ordnar barnkalas på just McDonalds eller köper det billigaste (oftast sämsta) godiset, läsken m.m för att ha råd att bjuda ALLA i klassen så valet är inte helt enkelt alla gånger då man vill att barnen ska få deltaga och ingen ska behöva bli exkluderad ur gemenskapen.
Har man råd kan man ju själv erbjuda ”goda val” av mat, dryck och godsaker på sitt barns kalas, men om normen är tårta, korv med bröd, lösgodis, läsk och chips så är det ju nästan grymt att utesluta sitt barn ur gemenskapen varje gång bara på grund av det?
Förbud är absolut inte farligt! Sen vad man har förbud för är upp till varje familj. Bland det värsta jag vet är curlande, slappa föräldrar som menar att ”nä våra barn får göra precis som de vill, annars hämnas deras utveckling”. Vi äter inte heller på mc Donalds då både jag och maken vägrar kalla det för ”mat”, det kvslificerar sig inte dit. Så varför skulle vi då ge våra barn den maten? Vill de sen hänga där med kompisar när de blir äldre ja då får de göra det. Men inte med oss.
Great minds think alike, vi har exakt samma förbudslista! Godis när man går på andras kalas har jag inte klurat ut än men jag har lite tid på mig (sonen är 9månader). Resten är på pricken. McDonalds fick jag inte heller äta som liten och det sitter kvar. Min regel: allt som kan mögla och ruttna efter ett tag är okej annars får det vara.