Jag är tillbaka! Jag är här.
På den där platsen dit jag mentalt reser så ofta. Venice Beach. Som jag har längtat. Jag blir så fullkomligt lycklig ända in i själen när jag är här. Här möts folk som bor här, vilsna konstnärsjälar, turister, ingen är konstig ingen är normal, alla får ta lika mycket plats.
Idag när vi hade ätit vår andra frukost så somnade Chloe i vagnen och jag tog den promenaden som jag tog VARJE morgon sist vi var här. Helt underbart.
Jag trivs här. Vi trivs här. Vi funderar mycket på hur det skulle vara att bygga ett liv här. Hur skulle det funka? Skulle det gå? Vi är ju frilans båda två så vi har ju alltid levt med tänket att vi fixar det, det löser sig. Och det gör det ju men här…det är långt bort, samtidigt som världen blir mindre och mindre…vi får se, men det är en spännande tanke. Att för en tid bo här.
Men nu har vi iallafall en månad här ich den här promenaden kommer jag att försöka ta varje dag.
Men så fantastiskt härligt…ser UNDERBART ut! NJUT!!