Camp Cajsa

Nä, jag klarade mig inte från de små bebisbacillerna jag blev nerskvätt med. Magsjukan hann ikapp mig till slut, för fjärde gången denna vinter. Så nu ligger jag här och tittar på solen som letar sig in under rullgardinen och grämer mig över ännu ett sabbat träningsupplägg.

Alltså, vad är poängen med yrsel? Nu har jag fått det två gånger inom loppet av några månader, och det är ju så sjuuukt opraktiskt. Ligger jag helt still på höger sida och typ tittar på en hel säsong Suits på Netflix går det bra. Då står världen stilla. Men försöker jag mig på någonting…

Att komma hem till sin säng när man varit på resa är alltid skönt. Att komma hem till sin säng när man varit på resa och varit sjuk är rent magiskt. Nu ska jag sova och drömma om att ingen kräks på mig i natt. Fin bortasäng. Slår inte hemmasäng.

Jaha. I ungefär ett dygn kändes det som om vi var på bättringsvägen. Sen kom febern tillbaka. Vabruari, jag älskar dig. När man har feber måste man tydligen vädra tungan. Voff.

Det är djupt fascinerande, varje gång, hur en liten bebis med feber kan vända upp och ner på en hel familj. Alla måste anpassa sig efter den lilla gaphalsen som inte kan sova och inte kan äta för att det gör så ont i örat. Men nu sitter jag här, på mitt jobbfik, och vilar…