Cajsa

Camp Cajsa

Annons

Min vän Rolfy

För ett år sedan, lite drygt, var jag väldigt nära den berömda väggen. Men istället för att braka med huvudet före rakt in i betongen hamnade jag, tack vare min kloka chef, hos en bra terapeut.

En mycket nyttig upplevelse, sådär generellt. Inte alltid så trevlig. Sakerna jag upptäckte om mig själv var inte de mest behagliga alla gånger. Men väldigt klargörande.

En sak vi ägnade ganska mycket tid åt under de där terapitimmarna var att bena i allt det där jag upplevde som måsten. Jag har aldrig upplevt mig själv som en sådan där supermamma som ska sylta och safta och baka bullar och träna fotbollslaget och grädda surdegsbröd och skura badrummet med tandborste en gång i veckan. Ändå kände jag att det inte fanns en chans att jag skulle hinna med och orka allt som bara måste göras i en helt vanlig familj där båda har heltidsjobb.

Terapeutens lite oväntade infallsvinkel för att klara av arbetsbelastningen var att försöka hitta energi i det som behövde göras. Alltså inte att försöka bli av med arbetsuppgifter, men att i möjligaste mån välja de där jag känner att jag får energi, inte bara ger.
Först lät det helt knäppt. Där satt jag och grät och orkade ingenting och så sa hon att jag skulle kartlägga vad jag fick energi av. Ingenting gav mig ju energi. Allt var bara jobbigt. Jag orkade ju för tusan knappt lyfta armarna för att borsta tänderna.
Men sakta, sakta började jag begripa vad hon menade och kunde också hitta de hemmasysslor som jag blev glad av att göra.

Jag insåg att jag gillade att laga mat. Riktig mat. Att kasta fram falukorv och makaroner gjorde mig bara ännu tröttare men att lägga en kvart extra på matlagningen och slänga ihop någon enkel fisk-i-ugn-rätt eller egna köttfärsbiffar gjorde mig glad och stark och gav mig faktiskt energi. Det hade jag aldrig tidigare tänkt på.

Sedan dess har jag jobbat med att hitta mina egna behov bland alla måsten och borden. En del grejer hade jag ju också rent av inbillat mig att jag måste eller borde. Dem är det ju klokt att helt enkelt rensa bort.
Nu kan jag till och med känna glädje i att dammsuga. Att känna att jag gör rent och fint och får ordning på torpet.
Att städa köket är en annan sådan där tråksyssla som jag numera finner energi i.
Ja, rent generellt känner jag att jag mer och mer kan hitta energi i att få lite ordning på de där husmorsgrejerna. Inte så att jag kommer att sylta och safta och baka surdregsbröd varannan tisdag, dit når jag nog aldrig. Men det där grundläggande börjar jag få koll på, och till på köpet känna att det gör mig glad och stark.
Tack för det, terapin.

20130730-182937.jpg

Kommentarer
Cajsa

Kommentera

  1. Åsa

    Oj vad du har rätt! Har aldrig tänkt på det så, men det är kanske därför jag blir arg av att göra makaroner och köttbullar (frysta) eller falukorv. Medan jag hellre ställer mig och steker pannkakor eller gör färsbiffar. Nu blir det ju alla varianter … Men som sagt: glad av att servera färsbiffar, arg av falukorv. Intressant att det kan finnas en anledning!!!

Annons