Jag sitter i skrivande stund och äter oliver, dricker en öl och ser ut över trädgården på landet. Här trivs jag. Rasmus nattar Aline, som tillsammans med Ian skrek stor del av vägen hit. Så jobbigt. Jag höll för öronen ett tag, kanske en riktig low i mitt mammaliv. Äsch, allt är glömt nu. Jag kollar på bilder på barnen och myser.
Ny dag imorgon! Fast helt ärligt, denna dag har varit underbar!
Kram!
Skrik i bilen är verkligen påfrestande, men det går ju inte att undvika att åka bil. Snygga leggins med pelikaner!
Tack snälla! Kul att du skriver! Ja det är såå jobbigt. Men tänker som du att det bara är att göra! Den tiden är snart förbi!