Vi har fått ett mail från fritids och där ska man jobba med ansiktsuttryck, vilket jag tycker är jättebra, jag menar verkligen att jag tycker det är bra, för det är många barn som har svårt att tolka ansiktsuttryck och att förtydliga det är jättebra.
MEN så här står det i mailet…
och då kommer den blödiga mamman fram. Mina barn har massor med nallar och dockor och borde inte ha några som helst problem att kunna ge ifrån sig en av dessa alla nallar, dockor, mjukisdjur för att jobba med denna sak, men dom är verkligen jätterädd om sina mjukisdjur och speciellt den äldre. Det innebär alltså att när den yngre (som går på fritids) kanske mot förmodan skulle ledsna på någon docka så ärver den stora den snabbt som ögat! Så dockor är helt uteslutet dom får man helt enkelt inte ”misshandla” genom att skära, klippa och sy på, men nallar då? Ja joo vi har nallar som bara ligger i källaren som säkert går att använda, men mamma är lite blödig och tycker det är lite läskigt att ”förvränga/förställa” något så fint som en nalle. OCH jag tror att jag sett på för mycket skräckfilm med leksaker eller något 😉 Jag vet inte om jag sedan vill få hem denna monsternalle som barnet har skapat och kan tycka att den är fin utan att få mardrömmar eller utan att någon av de mindre barnen får mardrömmar.
Ingen som känner igen den här dockan på bilden nedan, nu är det en ganska snäll bild på hur Chucky kunde se ut, men det är ju av ”barnvänlighet” jag väljer att inte visa det värsta av det värsta.
Nej, jag måste helt enkelt skaka av mig dessa bilder i huvudet och hitta på ett sett att framföra detta till 9-åringen utan att verkar ”blödig” och istället inspirerande lyrisk med fritids förslag och tycka att det är roligt och spännande så även 9-åringen tycker det och kanske t om övertala henne om att behålla ”monstret” på skolan eller nåt. 😉
Senaste kommentarer