Som ni säkert vet har vi velat ha barn i säkert tre år men inte riktigt fått till det då stress och andra saker kommit i vägen hela tiden samt att jag väldigt oregelbunden mens/ingen mens alls. Vi var därför båda ganska säkra på att det var något fel så i höstas anmälde vi oss till Barnlöshetsmottagningen då jag tröttnat på besvikelsen när jag aldrig plussade och vi ville ta reda på om vi kunde få barn. Redan från början, via telefon, blev vi bemötta med sån värme och förståelse och vi fick börja med att ta ett par tester. Jag fick lämna fyra blodprov under en period så att de skulle kunna kolla mina värden/hormoner och se om jag hade regelbunden ägglossning.
I januari fick vi en tid på deras mottagning i Skellefteå så det var dit vi åkte när jag bloggade om att vi skulle ut på roadtrip till en annan stad. Vi var båda supernervösa men samtidigt kändes det skönt att äntligen få veta om det var något fel på någon av oss och om det gick att lösa. Väl där fick vi träffa en fantastiskt ödmjuk och varm sjuksköterska som gick igenom provsvaren och det visade sig att Micke hade toppresultat men att de inte riktigt kunde se när min ägglossning varit. Eller de kunde väl egentligen inte ens se om jag hade ägglossning via proverna så det tyckte jag var lite oroande. Vi pratade då om att jag skulle starta en kur med ägglossningsstimulerande tabletter samt fortsätta ta prover under ett halvår för att se om vi kunde få koll på den och få den mer regelbunden. Men innan vi skulle åka hem fick jag även göra ett vaginalt ultraljud (inte min favorit men jag är så glad att de finns) och då visade det sig att jag skulle ha ägglossning dagen efter. Läkaren som gjorde den kände då att han ville att vi skulle testa utan tabletter först för att se om jag fick regelbunden mens/ägglossning av mig själv (hade berättat om mina stressiga år så de trodde att det berodde mycket på det) och vi fick mer eller mindre rekommendationen att skynda oss hem och börja testa haha.
Vi lydde så klart och skojade om att ”Tänk om det tar på första försöket” men det var inte något vi vågade hoppas på. Jag skulle ju fortsätta ta blodprover 4 gånger i månaden under ett halvår för att de skulle ha koll på mig och jag tänkte även att det säkert var något fel på mig. Men så uteblev mensen en dag och vi båda blev så nyfikna att Micke sa åt mig att köpa ett test ”bara för att” dagen efter och det gjorde jag. Dock kändes det jobbigt att ta det för jag har gjort så många negativa test och blivit besviken en gång för mycket så jag var väldigt nervös. Och det syntes inget streck från början men för en gångs skull kastade jag inte testet direkt utan lät det ligga kvar och när jag gick dit efter fem minuter var det ett svagt litet streck. Jag kunde inte tro mina ögon så jag gnuggade på plasten som skyddar resultatet men strecket var kvar. Eftersom det var så svagt visste jag inte vad jag skulle tro så jag sms:ade en bild till Hanna och Therez och fick svar av båda ”Du ÄR gravid”. Jag blev så glad att jag berättade för mina föräldrar men innan vi vågade berätta för fler ville vi vänta till dagen efter och ett till test för att se om strecket var starkare då. Kan lova att det var några väldigt nervösa minuter medan jag och Micke väntade på testet en tidig lördagsmorgon innan han skulle till jobbet, men strecket var där och lite starkare så då vågade vi berätta för alla våra närmaste. Själva vågade vi dock inte riktigt tro på det så det var först efter att 4 ”billigare” tester och ett digitalt test från Clearblue visat att jag var gravid som det sjönk in på riktigt. Det var verkligen en overklig men fantastisk känsla!
Hela den tiden var verkligen var rosaskimrande och jag var så otroligt lycklig. Jag har flera gånger tvivlat på att vi kan få barn så jag har aldrig riktigt vågat hoppats men tänk att det funkade på första försöket vi faktiskt visste när jag skulle ha ägglossning. Tror dock även att det hade mycket att göra med att jag kommit ner i varv efter tre tunga år, hade ett jobbyte att se fram emot och inte var lika stressad. Min kropp var nog mer mottaglig än den varit de senaste åren då jag kanske inte ens haft ägglossning mer än tre gånger per år. Och sedan hade vi ju sån makalös tur att vi fick komma och göra ultraljudet dagen innan ägglossning för då var det ju så definitivt. Folk får säga vad de vill om ödet men för mig var det verkligen ödet att vi åkte dit just den dagen för vi hade faktiskt fått tacka nej till några tidigare datum p.g.a. jobb/sjukdom.
Jag hoppas att några av er orkat läsa detta långa inlägg för jag kände att jag ville dela det med mig av vår berättelse. I bland kan det bara behövas lite stöd och hjälp från proffs för att få det att ”lossna” och jag kan varmt rekommendera Barnlöshetsmottagningen här i Västerbotten för de är så varma, ödmjuka och hjälpsamma. Tror inte det är bra att ”stånga huvudet blodigt” utan har man problem och/eller är orolig ska man ta den hjälp som erbjuds. Det är så onödigt att gå och oroa sig så länge som vi gjorde innan vi faktiskt tog tag i det även om jag inte ångrar att vi väntade eftersom jag nu bär på vårt lilla mirakel ♥.Har någon av er gått igenom nåt liknande?
Så himla roligt och jag är så glad för er skull! Min man och jag kämpar med ett syskon till vår lilla kille och vi hade dessutom väldigt svårt att bli gravida med han. Flera missfall, både före och efter lilleman, hormonbehandlingar och prover. Jag hoppas att det vänder snart och att vi får chans att ge A en lillasyster eller lillebror. Stor kram till er!
GRATTIS! Så himla roligt att läsa att ni väntar barn. Det är verkligen det mest fantastiska man kan vara med om <3
Intressant att läsa att barnlöshetmottagningen ligger här i Skellefteå (där jag bor). Hade jag ingen aning om. Känns ju annars som att det är vi som brukar få åka till Umeå när det gäller allt med sjukvård eftersom att Umeås sjukhus är större och har fler specialister :)..
Iallafall STORT lycka till med allt 🙂
Tack fina!
Haha eller hur, vart helt paff att den låg i Ske-å men bra att de sprider ut expertisen!
Kram
STORT STORT GRATTIS!
Vilken fin berättelse som du väljer att dela med dig av! Tänk att stress kan ha sådan inverkan, och att det tajmade så med ÄL när ni faktiskt kollade upp det.
Jag och min sambo har försökt sedan i julas nu. Här ploppar det upp nya graviditeter titt som tätt, även hos min bästa vän, och det tog sig på första försöket.
Man får frågor om ifall det inte är dags för oss snart, att kan vi inte börja försöka innan vi köpt hus? Om de bara visste hur tungt det är att sitta där och försöka hållet skenet uppe och skylla på att vi verkligen vill ha ett hus först.
"Bara man ligger vid ÄL tar det sig väl?" Kläckte en vän som har två underbara pojkar.
Nej, det funkar inte så för alla, vill man bara skrika ut!
Men vi kämpar på. Hade vårt fjärde försök i veckan så nu är det vänteperiod igen. Vill hoppas, men vågar inte, för jag vet hur hårt jag kraschar dagen mensen dyker upp.
Men vi kämpar på. Tack för din berättelse!
Vilken fin och rörade historia! Så härligt att det funkade efter så mycket längtan 🙂 Min historia är helt tvärt om, jag och min kille hade bara varit tillsammans i ett halvår nät jag blev oplanerat gravid. Det var en fullkomlig chock men också glädje såklart. Nu i vecka arton känns det helt självklart att vi ska ha barn och jag förundras över hur vår lilla skrutt som inte ens var planerad ändå kan kännas så efterlängtad 🙂
Men vad häftigt, tänk att det kan vara så olika men lik förbaskat är man lika glad och tacksam. Det är ju ett mirakel att det gick så fort för er, helt fantastiskt!
Nu håller jag tummarna för att vi båda får bra graviditeter med lyckade resultat <3.
Kram
Grattis! Vår dotter kom till efter 8 ivf:er! Gissa lyckan och kärleken! <3
JA, vi gick igenom något liknande men ändå väldigt olikt!
Redan före jag träffade min fästman, flera år före, fick jag diagnosen PCOS. Vet inte om du och de andra som läser känner till det men det är ett slags tillstånd i livmodern där man har cystor i ett pärlband och har allehanda jobbiga och mindre jobbiga sidosymtom. Min PCOS är inte så värst jobbig jämfört med många andras, men jag hade ingen mens i flera år och det var det som gjorde att jag sökte vård och fick diagnosen. Den gynekolog som behandlade mig förvarnade mig att jag kanske aldrig skulle få barn och att jag skulle behöva skaffa barn tidigt, osv. När hon sa detta var jag 23 år och hade precis blivit singel efter ett långt förhållande. Hurra, liksom. Jag ställde in mig redan då på att det aldrig skulle bli någon familj för mig. Något år senare, fortfarande singel, började jag fundera på att frysa in ägg. Men det skulle innebära att jag skulle behöva framkalla ägglossningar (hade inte sådana) och det verkade lite väl krångligt.
När jag var 26 år träffade jag min nuvarande fästman och berättade väldigt tidigt för honom om min PCOS. Han förstod och vi kom överens om att familj kanske inte var vår grej. Fast forward till förra året, i januari, då jag plötsligt blev gravid. What?! Vad hände?! Jo, min mens kom igång kort före det. Och hur den kom igång vette jag tusan. Jag började med ett kosttillskott som ska vara bra för tjejer med PCOS. Inget hokus pokus-kosttillskott utan ett vitamin, som viss forskning visat är ett vitamin som fattas oss som har PCOS. Normalt är jag en vetenskapsnörd som inte lyssnar på "viss forskning"-fakta men jag vet att PCOS knappt forskas på så jag tänkte att det är ok att testa. Och knäppt nog så kom mensen igång. Men – det kan lika gärna ha varit placebo som satte igång min mens. Hur som helst. Plötsligt var jag gravid! OJ! Vi smälte chocken, månaderna gick (jag mådde toppen hela graviditeten, hade verkligen tur), förlossningen var tre dygn lång men bra, och nu har vi en halvårsgammal dotter och har precis fått vardagen att funka 🙂
Jag kan verkligen sakna att vara gravid, det vilar något magiskt över gravida kvinnor tycker jag. Man är liksom lite helig! Hoppas du börjar känna att du är det, du är iaf redan superfin!
Stort grattis! 🙂
Jag och min man hade väldigt svårt att bli gravida. Vi sökte hjälp och det visade sig att jag hade endometrios och pcos. Min man hade också ett dåligt prov. Testade IVF och det tog sig på första försöket:) så nu har vi en dotter på snart 4 år, känns helt underbart!
Tack för ditt inlägg och lite hopp! Tycker detta är så viktigt att prata om. Det är inte alltid så lätt och inte alltid det går heller. Vi har försökt i ca 4-5 år. Sedan ca 1,5 år hjälp från ivf i umeå, men efter 3 försök och ingen graviditet, inte ens i närheten, så tvivlar jag. Ska försöka 3 ggr till men pga både endometrios hos mig och manlig faktor så ser det inte så ljust ut. Men kul att höra att det faktiskt finns mirakel! Kram och lycka till!! 🙂
Vi försökte bli gravida i tre år och efter hjälp utifrån blev vi äntligen gravida. Tyvärr fick jag missfall i vecka 14 vilket jag intw önskar min värsta fiende. Men efter många samtal med min man och en kurator så ska vi nu börja försöka igen. Håll tummarna för oss.
Blev så glad när jag läste detta, glad för er skull att ni väntar barn jag har gått Igenom en liknande resa, jag o min sambo har med eller mindre försökt i 3 år, för 1 årsedan Skrev vi in oss på inferliters kliniken i vår stad, de kunde inte hitta något direkt fel på någon av oss, jag fick testa ägglossningsstimulerade medel efter sommaren, 2 grr sen hade jag fått en liten ofarlig cysta så då fick jag inte äta dem, har precis som du varit väldigt stressad de senaste åren av olika anledningar och en sådan här sak gör ju inte saken bättre. Var där innan jul då var de fortfarande lite kvar av cystan så jag skulle få vänta till nästa mens igen…. O ringa vid nästa mens då. Så skulle de se om den var borta då, men istället mirakulöst nog kom inte mensen o de visade sig att jag är gravid. 🙂 o cystan e borta, jag e nu i v, 15, ;)så roligt att vi ska ha nästan samtidigt med 😉
Blev så glad när jag läste detta, glad för er skull att ni väntar barn jag har gått Igenom en liknande resa, jag o min sambo har med eller mindre försökt i 3 år, för 1 årsedan Skrev vi in oss på inferliters kliniken i vår stad, de kunde inte hitta något direkt fel på någon av oss, jag fick testa ägglossningsstimulerade medel efter sommaren, 2 grr sen hade jag fått en liten ofarlig cysta så då fick jag inte äta dem, har precis som du varit väldigt stressad de senaste åren av olika anledningar och en sådan här sak gör ju inte saken bättre. Var där innan jul då var de fortfarande lite kvar av cystan så jag skulle få vänta till nästa mens igen…. O ringa vid nästa mens då. Så skulle de se om den var borta då, men istället mirakulöst nog kom inte mensen o de visade sig att jag är gravid. 🙂 o cystan e borta, jag e nu i v, 15, ;)så roligt att vi ska ha nästan samtidigt med 😉
Grattis ännu en gång 🙂
Efter 2-3 och flera rundor med IVF försök bestämde vi oss för att anmäla oss till adoptionskön.
Tänker på alla konstiga frågor vi fått under adoptionsprocessen och det var en jobbig period. Allt pappersarbete, utredningar om vi var lämpliga som föräldrar m.m.
Nu är vi föräldrar till två fantastiska individer.
Tack fina!
Men vad härligt och jag förstår att det är en STOR process med adoption men så värt det och så fint att det finns <3.
Stor kram finaste
Hej
GRATTIS!!!!
jag och min man har en liknande historia, för ca 3 år sedan bestämde vi oss för att de e dax , vi vill ha barn. blev gravida inom ca 2-3 månader, slutade i missfall, några månader senare samma sak, och samma igen och samma igen… fick tid för missfalls utredning och det visade sig att jag har en kromosom förändring som gör att graviditeterna slutar i missfall. Vi gick därifrån med en remis för ivf och möjlig äggdonation. Väntetiden är lång… men så kom inte mensen och ett test senare gravid igen, hade inte höga förväntningar men så var vi på tidigt ultraljud och fick se den lilla krabaten idag är jag v11 och allt ser jätte bra ut. Vi är jätte lyckliga. Kram på er <3
Tack fina!
Men vilken historia och vilket mirakel du har i din lilla mage! Då är det bara en vecka mellan oss, så häftigt! Vi får hålla varandra uppdaterade och så får vi hoppas på två små friska oktoberbebisar i höst <3.
Stor kram
Alltså den där känslan när det plötsligt är ett till streck där, där det varje gång dittills varit tomt… Man kan ju bara inte fatta att det är sant! Lustigt hur man inte kan förstå det heller förrän man har gjort typ fem test till 🙂 Tre år är ofattbart länge att vänta, längta och oroa sig. Ni förtjänar verkligen all lycka ni måste känna nu!
Jag har också kämpat ett tag, hade bestämt mig för att ge det en månad till sen skulle jag boka tid hos privat gyn för att kolla upp ägglossningen. Men igår gjorde jag ett test som jag nästan inte ville titta på efteråt pga besvikelsen som brukar följa – och så var det positivt!
Ja alltså man vågar ju inte tro på det och eftersom jag gjorde testet så tidigt var ju strecket så svagt från början. Kunde liksom inte ta in det och inte Micke heller hihi.Och ja, jag skulle inte rekommendera någon att vänta så länge, har man försökt i över ett år och man är över 30 tycker jag man ska be om hjälp för det finns så bra hjälp att få!
Men så roligt! Stort grattis! Då har du verkligen ett år att se fram emot <3.
Stor kram <3
Så fint! Grattis!
<3
Jättegrattis till er alla tre!!! Jätteroligt att läsa! Kra
<3
SÅ roligt och så glad jag blir för eran skull:)
Ja här i Skellefteå är dom underbar på kvinnokliniken.
🙂
Tack fina!
Och ja, de var som änglar, verkligen rätt personer på rätt plats!
Kram
SÅ roligt och så glad jag blir för eran skull:)
Ja här i Skellefteå är dom underbar på kvinnokliniken.
🙂
Alltså tokigt hur glad man kan bli för en främlings skull men jaaa vad fint och grattis! Kanske för att man varit din läsare i så många år men också för att man vet hur det kan vara då vi försökte i 5 år. Tillslut blev det en Lily som nyss fyllt 3 år :’)
Åh jag önskar er all lycka till, innerligt <3
Men gulle du! Och vilket mirakel ni har, så himla mysigt!
Stor kram <3
Har en liten tjej på 8 veckor här hemma. Haft problem med återkommande cystor på äggstockarna och cellförändringar som jag opererats för under några år. På kontrollen efter sista operationen såg allt bra ut. inga cystor som störde cykeln o inga cellförändringar. Doktorn sa att jag troligen haft ägglossning denna månad. Räknade inte med att jag hade haft ägglossning och Temp-appen hade inte heller visat på det… Tänkte att doktorn nog trodde han visste för mycket. Men sedan Visade sig vara det ägget som senare befruktades samma månad livet är bra oberäkneligt ibland. Ta hand om dig Anna.
Är så glad för eran skull , som du har längtat efter detta! ? Jag önskar er all lycka till! Kramar från Maria
Tack finaste <3
Tack för att du tar upp att det inte alltid är så lätt. Det känns som att många tar barn förgivet och pratar om det i termer av att "skaffa" ich att det liksom går att "planera in" barn i sitt liv. För oss har det tyvärr inte alls varit lika enkelt som för andra vi känner och just nu ploppar det upp barn/graviditetsbesked varenda gång man är i ett socialt sammanhang känns det som. Och här går vi och har försökt i ett helt år utan framgång. Det gör så ont i mig, för jag har känt sen jag vat liten att jag vill bli mamma, att det liksom är det jag "ska" vara. Och jag är livrädd för att det inte ska gå. Som tur är har vi snart tid på fertilitetsklinik för utredning och jag håller tummar&tår och ber till högre makter om att det ska hjälpa. Och jag skäms så över att vi inte "lyckas" för jag är snart 30 och "alla" undrar/tjatar om det inte "är dags att skaffa barn snart". Jag vill bara skrika!! Och samtidigt orkar jag inte berätta om vår resa heller för jag orkar inte förklara, höra alls "pepp" eller få frågor varje gång vi ses 🙁 Oj, sorry för lång kommentar men jag är så glad att du vill dela med dig och ge hopp till alla oss som försöker, det är guld värt<3 så tack kära du! Och grattis till er 😀
Stort grattis till er! En helt underbar resa väntar er ❤️
När jag och min man bestämde oss för att försöka skaffa barn tog det bara några månader innan jag blev gravid, tyvärr fick jag missfall i v7 och efter det låste det sig för mig. (Har alltid haft oregelbunden mens och ibland har jag tom haft 6månaders uppehåll mellan blödningar) jag blev helt säker på att vi inte skulle kunna få barn och blev helt fixerad vid tanken.. När det gått 11 månader efter missfallet och vi fortfarande inte var gravida var jag naturligtvis jätteledsen så jag kontaktade specmödra för att få göra en fertilitetsutredning. Två dagar innan kallelsen damp ner i brevlådan plussade jag (precis på dagen 1 år efter föregåenden pluss). I V12 fick jag blödningar igen och blev livrädd. Fick komma på tidigt ultraljud och då ser vi att vi väntar tvillingar!
Nu sitter vi här med två underbara tjejer på 1.8år och det var så värt all väntan (även om det så klart inte kändes så när vi var mitt uppe i det).
Stort grattis igen och tack för en bra, öppen och ärlig blogg ❤️
Så himla glad för er skull ❤
Tack fina <3
Stort grattis!!
Jag och min man tog också hjälp av Fertilitetsenheten (som det kallas här) och efter att ha försökt i ca fyra år så fick vi ett väldigt efterlängtat plus på graviditetsstickan i november förra året, ett resultat av en IVF behandling. Nu är vi i vecka 23 och det känns fortfarande helt magiskt och lite overkligt att vi faktiskt väntar barn 🙂 Jättestort lycka till och grattis igen!
Tack rara!
Och stort grattis! Vilken fantastisk känsla att äntligen få bli gravid och om inte allt för länge är du mamma. Så fint!
Stor kram och lycka till nu <3
Så glad för din skull,det ska bli kul att följa din resa som gravid!
Vi har gått igenom en liknande resa. Hade aldrig/sällan mens och förstod när vi skulle börja skaffa barn att vi behövde hjälp.
Vi fick hjälp via Skellefteå vi också med ägglossningstabletter. Blev gravid till slut. Nu ska vi börja jobba på syskon. Har fått mens en gång sedan jag slutade amma för 4 månader sedan. Enligt ägglossningstickor så har jag haft ägglossning förra veckan. Så om en vecka är det dags för ett gravditetstest. Känns spännande och läskigt.
Åh visst var de bra där i Ske-å? Tycker de var så otroligt hjälpsamma och ödmjuka!
Håller tummarna hårt nu för er, kanske blir ett syskon i slutet/början av året <3
Stort grattis till graviditeten! Vi väntar nu ett syskon till vår lilla kille som just fyllt två år. Beräknat datum i början på september. Ska bli jätteroligt att få följa eran resa 🙂 Kram Ida
Stort grattis till graviditeten! Vi väntar nu ett syskon till vår lilla kille som just fyllt två år. Beräknat datum i början på september. Ska bli jätteroligt att få följa eran resa 🙂 Kram Ida
Stort grattis Anna, så fantastiskt roligt att höra! All glädje och lycka till er!
Jag och min man kämpar just nu med samma sak, alla dessa tester som inte ger något plus… Jag har regelbunden mens men verkar inte ha ägglossning varje gång. Håller tummarna för att det ska gå vägen snart, annars ska jag också höra av mig till barnlöshetsmottagningen. Det lät inte så hemskt som jag trodde nu när du beskrev det. 🙂 TACK för en öppenhjärtig och glädjande text!
Grattis!