Snön kom till byn och oj vad vackert det är med lite vit krispig snö på marken
Har fått så fina handstöpta ljus av min mammas kusin, de små till barnen och det stora till mig ♥
Vi har firat vår lilla guldklimp Cornelia som fyllt fem år, först ut blev det Hulkenkalas på ungdomsgården för bästisarna
Så vackert med första snön men även vemodigt då vi saknar Micke lite extra, både jag och C kände en sån sorg i att pappa inte fick vara med och uppleva det
Som ensamstående får man planera och tänka smart ekonomiskt så jag har redan köpt kläder till Lucia åt barnen på loppis/tradera. Superfina plagg för en billig peng så kommer försöka att alltid handla sådana plagg de bara använder någon gång på second hand nu
Lilla Cookie som är så lojal och gärna vill vara där jag är ♥
Vårt lilla 1920-talshus i snöskrud, trivs här men skulle behöva tilläggsisolera och byta fönster för det är så kyligt!
Vår matfriska lilla kille, som han älskar mat! Går jag in i köet och ställer mig vid spisen eller skafferiet springer han efter och skriker efter mat. Men så blir det väl när man aldrig är still, älskade lilla toker ♥
Vi har fått barnböcker om döden som vi läser och pratar om jag och ”C”. Sorgligt tycker jag men jag märker att det är bra så vi läser, pratar och så svarar jag på alla frågor hon har. Kloka lilla ”C” ♥
Barnen har fått så fina kort och presenter av fina följare, här i form av en bok fylld med klistermärken. Tror ni ”C” blev glad eller glad?
Jag har sån enorm rygg/nacksmärta och har ju inte Micke här som hjälpte mig att trycka ut alla knutar så har testat med denna. Hjälpte föga så fick boka en nackmassage till slut när huvudvärken blev som värst
På själva 5-årsdagen hade vi kalas för familjen med Hulkentårta såklart
Försöker mig på att göra mig lite fin vissa dagar bara för att. Inget smink men annat än myskläder och locka håret
Älskade mamma köpte en Julmust åt mig, gruvar mig lite för julen och att vara ensam men denna var iallafall god
Hej snygg blogg
Ser hur jobbigt du har det med As sömn mitt i all sorg och vill bara säga att var inte rädd för att ta medicinsk hjälp. Det blev vår räddning efter 2,5 års sömnbrist med en liten som inte sov sammanhängande varken dag eller natt. Först testade vi någon antihistamin (Atarax tror jag, tyvärr funkade det inte) men sedan Theralen (otroligt otäckt först men vi behövde inte använda det lång tid, utan det hjälpte bara till att skapa nya vanir). Vet inte om han är utredd för reflux? Det kan vara idé annars, för det blir ju extremt jobbigt för barnet när man ligger ner och märks knappt alls i upprätt. Hoppas att det löser sig för lillgubben. Kram
Ert hus är så himla vackert, och det är du med för den delen. Kram
Fina bilder.
Kram Titti
Du gör helt rätt som pratar med barnen och läser böcker om döden på det viset. <3 Min mormor dog när jag var runt 8 år och min mamma tog det enormt hårt. Hon gick in i en djup depression, vägrade prata om mormor eller döden, stängde in sig själv och var liksom inte närvarande under något år… Har ofta känt att det påverkade mig mycket och negativt. Jag fick ju som barn en känsla av att mamma "försvann" en längre period, övergav mig, utan förklaring, och det har jag faktiskt tagit upp flera gånger i terapi. Så jag tror verkligen du gör helt rätt i att inkludera barnen, låta dem sörja på sitt sätt, och våga prata om döden… Stor kram!