Allt jag önskar och drömmer om är att få dra tillbaka tiden till innan olyckan. När du fortfarande var min starka trygga punkt som jag kunde luta mig mot när världen omkring bara snurrade och kändes svår och hård. När en varm kram kunde lätta
allt och du alltid fanns där för mig, i vått och torrt. Du var min klippa och jag var din, när den ena var svag var den andra stark.
allt och du alltid fanns där för mig, i vått och torrt. Du var min klippa och jag var din, när den ena var svag var den andra stark.
Nu står jag här utan dig och hjärtat, kroppen och själen skriker av saknad. Du fattas mig Micke! Du var min och jag var din, vi var som ett pussel där varenda bit passade och nu är plötsligt hälften av alla bitar borta. Hur gör jag nu?
Vet att jag på sikt kommer få bygga ett nytt pussel och hitta tryggheten i mig själv men vad hjälper det nu när dmärtan river i hjärtat? Alla säger att jag är stark men jag är bara en överlevare som gör allt för mina barn. Är absolut inte stark, går bara
på överlevnadsinstikt och det tror jag de flesta med två barn hade gjort.
på överlevnadsinstikt och det tror jag de flesta med två barn hade gjort.
Vill bara få luta mig mot dig en sista gång, gråta ut mot ditt starka varma bröst och få känna mig trygg. Varför just du? Det känns så orättvist för du var den bästa mannen, så mjuk, fin och godhjärtad. En av de bästa som aldrig skulle göra
någon illa!
någon illa!
Jag saknar dig…
❤️❤️❤️
Åh Anna. Du är en överlevare och en kämpe i en väldigt svår situation. Man har inget annat val än att vara "stark". Det är så hjärtskärande att ta del av dina tankar och känslor genom dina sociala medier, samtidigt tror jag det är så läkande på sikt att du bearbetar på något sätt. Prata, skriva, gråta, måla, skrika ja – allt som går. Ett andetag i stunden när så krävs. Du verkar ha ett fantastiskt nätverk omkring dig som kan hjälpa, avlasta och stötta. Skickar massa ljus och värme till er i er svåra stund <3
?
Och det är helt förståeligt om du inte orkar vara stark hela tiden, Anna. <3 Du har fina familjemedlemmar som jag tror gärna hjälper dig och vid behov finns insatser från vården som också kan avlasta och stötta. Det finns ingen skam i att be om hjälp. Stor kram på dig fina du!