Annawii

I dag fyller vår älskade lilla Axel ett år och det känns helt ärligt både hemskt och sorgligt att han ska behöva fylla år mitt i en tragedi. Älskade lilla vän som inte ens fick ha sin pappa i ett år, det skär i mig och var en av de första sakerna
som jag tänkte på när vi fick veta vad som hänt.

Men vi ska försöka fira honom, köket är fullt av paket som väntar och jag hade ju såklart köpt pynt och bakat innan olyckan. Vi gör det för han och Cornelia så att det är så vanligt som möjligt i en tid där inget är som vanligt för mig och dem.
Det står att man ska göra så och jag har även haft Bvc här och det verkar vara det barnen mår bäst av. 

Hur som helst är jag så glad att vår Axel kom till oss för ett år sen om ganska precis en timme för ett mer levnadsglatt och livligt barn får man leta efter. Han är finurlig och en liten spjuver, precis som Micke var, och har det härligaste kluckande
skrattet. Jag ser Micke i honom och kommer göra allt för att han ska få veta vilken fantastisk pappa han hade ?.

Grattis älskade Axel, du är vår lilla solstråle i mörkret!