Annawii

Så var det nyårsafton, dagen jag haft och har otrolig ångest över i år. Att behöva gå in i ett nytt år utan Micke, lämna honom i 2021 för att tvingas kliva in i 2022. Vet att vissa tänker ”Men tänk vad skönt att gå in i ett nytt år, det måste ju bli bättre” men jag är inte där än. Det känns bara sorgligt att gå in i ett nytt år och på ett plan vända blad. Jag är inte redo och skulle gärna stanna tiden här och nu till jag känner mig starkare.

Men vi ska i allafall försöka ha en mysig dag hemma hos mina föräldrar. Pappa ska laga oxfilé, jag och lilla ”C” ska göra chokladdoppade jordgubbar och så kanske vi går ut och åker lite pulka. Jag och barnen kommer sova på tolvslaget och det känns skönt, jag hoppas verkligen att jag inte vaknar då för det kommer göra för ont. 

Jag önskar i allafall er, världens bästa följare, en fin nyårsafton. Ta hand om er och era nära, gör precis det ni känner för och skippa alla krav. Skickar en stor kram till alla ensamma, sorgsna, sårade, sörjande där ute som behöver lite extra omtanke i dag. Ni är inte ensamma och det är okej att känna att detta är en skitdag, man måste inte anamma ”nystart”-hetsen utan får skippa allt vad det och nyårslöften heter.