Sorgen växer för varje dag och sakta men säkert sjunker det in vad som hänt. Jag har fortfarande svårt att förstå att det hänt och själva olyckan, den dagen bearbetar jag fortfarande om och om igen, men jag börjar inse att min framtid för alltid är förändrad.
Alla våra planer och drömmar krossades över en natt och jag kommer behöva hitta nya vägar för att orka stå ut. Inte nu, för nu är det för tidigt, men längre fram.
Alla våra planer och drömmar krossades över en natt och jag kommer behöva hitta nya vägar för att orka stå ut. Inte nu, för nu är det för tidigt, men längre fram.
Jag känner ett stort mörker inombords och har stundvis svårt att se ljuset men igår kväll fick jag en fin stund med barnen och det gav ljus åt mig. Jag busade med dem som jag gjorde innan allt hände och barnen tjöt av skratt och såg så glada ut när mamma
var som vanligt. Gör ju allt som förut med dem men har ju en stor sorg som antagligen syns på mig och tror det är viktigt att hitta de där lyckliga stunderna med dem.
var som vanligt. Gör ju allt som förut med dem men har ju en stor sorg som antagligen syns på mig och tror det är viktigt att hitta de där lyckliga stunderna med dem.
Tänk vad livet kan vara hårt mot vissa! Att förlora någon i det här stadiet i livet är otroligt tufft. Med barn, framtidsplaner, hus och allt sånt. Man går sönder om och om och om igen, av smärta, sorg och oro. Hur ska man klara det praktisk? Hur ska
man klara sig själv och inte gå under av sorg? Hur ska man hjälpa barnen genom detta? Frågor som snurrar i huvudet från morgon till kväll…
man klara sig själv och inte gå under av sorg? Hur ska man hjälpa barnen genom detta? Frågor som snurrar i huvudet från morgon till kväll…
Jag tänker på dig varje dag, Anna!
Åh vad jag beklagar er stora sorg! Läst din blogg sporadiskt i flera år och fick en chock när jag surfade in här. Kan inte föreställa mig hur de känns o det finns säkert inga ord som kan trösta. Vill bara via telepati skicka all värme, kärlek, styrka, ljus och hopp till Dig! Beundrar styrkan du förmedlar i dina texter även om jag förstår också har man barn har man ju inget annat val. Ett litet hopp på vägen kanske; jag känner några som förlorat en förälder som små som vuxna självklart alltid bär med sig det men dom samtidigt haft en lycklig barndom utvecklats till lyckliga personer. Sköt om dig!
Varma kramar.
Åh vad jag beklagar er stora sorg! Läst din blogg sporadiskt i flera år och fick en chock när jag surfade in här. Kan inte föreställa mig hur de känns o det finns säkert inga ord som kan trösta. Vill bara via telepati skicka all värme, kärlek, styrka, ljus och hopp till Dig! Beundrar styrkan du förmedlar i dina texter även om jag förstår också har man barn har man ju inget annat val. Ett litet hopp på vägen kanske; jag känner några som förlorat en förälder som små som vuxna självklart alltid bär med sig det men dom samtidigt haft en lycklig barndom utvecklats till lyckliga personer. Sköt om dig!
Varma kramar.
Så underbart!
Du skriver verkligen öppet och drabbande, fint och så sorgligt. Tack för att du delar med dig.
Kram
Jag är så ledsen för er skull! Ta hand om er!
Jag är så ledsen för er skull! Ta hand om er!
Tänker på dig och er varje dag, sådan fruktansvärd hemsk mardröm ni går igenom, kan ej föreställa mig. Alla mina tankar går till er.
Jenny
Tänker på dig varje dag. Dina texter gör så att mitt hjärta går sönder ? Önskar jag kunde ta dig bort från den mardröm du går igenom. Kram
När hemska saker hänt mig så har jag försökt att påminna mig själv om att en dag så kommer det kännas bättre. Allt är förändrat för evigt men en dag kommer hjärtat kännas lite mer helt, och jag kommer le och för en ganska lång stund tänka på positiva saker… Så det kommer en sådan dag. ❤ Även om den just nu är långt borta. Stor kram, tänker på dig varje dag!