En sak som jag minns efter att ha fått lilla ”C” var att det var lite jobbigt att hitta tillbaka till min stil och framförallt att hitta en ny väg då livet blir annorlunda med barn. Denna gång tycker jag det är ännu svårare då jag även blivit
äldre, det är pandemi och jag inte riktigt har tid att kika på inspiration. Jag vill inte tappa mig själv helt och bara vara enkel och beige utan skulle vilja hitta tillbaka till lite mer av gamla Anna men i kombination med det livet jag lever
i dag.
äldre, det är pandemi och jag inte riktigt har tid att kika på inspiration. Jag vill inte tappa mig själv helt och bara vara enkel och beige utan skulle vilja hitta tillbaka till lite mer av gamla Anna men i kombination med det livet jag lever
i dag.
Det är supersvårt då tiden inte finns och det är ju egentligen en totalt oviktig sak men det gör att jag inte riktigt trivs och helt ärligt känner mig ganska ful om man får skriva så? Håret är supertrist då jag inte gjort något med det på över 1,5
år, jag vet inte riktigt vad min stil är längre (förutom på sommaren då jag gärna bär bohoinspirerade tunikor) och man märker av sömnbristen på huden. Utåt sett märks det kanske inte så mycket men det känns och det känns trist att känna så här.
år, jag vet inte riktigt vad min stil är längre (förutom på sommaren då jag gärna bär bohoinspirerade tunikor) och man märker av sömnbristen på huden. Utåt sett märks det kanske inte så mycket men det känns och det känns trist att känna så här.
Men var sak har sin tid och förhoppningsvis kan jag hitta tillbaka till mig själv lite mer när det blivit lite lugnare med allt och jag får sova mer. Det är väl lätt hänt att man snöar in sig på saker och blir självkritisk när man inte får sova bra under
en längre period så jag försöker verkligen att trycka undan tankarna. Det har självklart vart lättare i sommar när jag varit hemma men det blir mer påtagligt när jobbet startar och alla andra är sådär härligt höstfräscha. Själv känner jag mig som
en urvriden trasa med platt hår och konstig stil haha. Har absolut känt mig så på insidan förut men har ändå alltid trivts med min stil och hår vilket absolut inte är fallet nu.
en längre period så jag försöker verkligen att trycka undan tankarna. Det har självklart vart lättare i sommar när jag varit hemma men det blir mer påtagligt när jobbet startar och alla andra är sådär härligt höstfräscha. Själv känner jag mig som
en urvriden trasa med platt hår och konstig stil haha. Har absolut känt mig så på insidan förut men har ändå alltid trivts med min stil och hår vilket absolut inte är fallet nu.
Tänkte först inte skriva om detta då jag inte vill sprida negativa tankar kring det yttre men samtidigt tänker jag att fler kanske känner likadant efter en graviditet och förlossning och då kan det vara skönt att höra att man inte är ensam. För det är
ju omvälvande att bli mamma/mamma igen och gå igenom en graviditet och man kan lätt tappa bort sig själv på såväl insida som utsida. Men med Cornelia så hittade jag tillbaka och jag gissar på att jag kommer hitta tillbaka till mig själv när jag fått
lite mer ro i livet. Nu är ju allt fokus på barnen och det är ju också tur för även om dessa tankar finns och är jobbiga kan jag skjuta undan dem då jag har fullt upp för det mesta haha.
ju omvälvande att bli mamma/mamma igen och gå igenom en graviditet och man kan lätt tappa bort sig själv på såväl insida som utsida. Men med Cornelia så hittade jag tillbaka och jag gissar på att jag kommer hitta tillbaka till mig själv när jag fått
lite mer ro i livet. Nu är ju allt fokus på barnen och det är ju också tur för även om dessa tankar finns och är jobbiga kan jag skjuta undan dem då jag har fullt upp för det mesta haha.
Känner någon av er igen er?
Klicka gärna på ♥ Gilla om ni gillar inlägget
Jag har känt precis samma sak. Men har funderat en del kring detta så jag också gärna dras till det bohemiska modet. I nuläget är det mest sportigt och cleant som gäller så har känt mig väldigt förvirrad i vad jag ska ha på mig. Egentligen bryr jag mig inte avsevärt om mode men vill inte se helt lodeföevurrad ut. På sommaren är det lättare då det går att klä sig lite mer bohemiskt. Sen har jag också två barn och har knappt ornat bry mig om kläder unders de senaste 3 åren. Men känner nu att jag har lite mer tid för att mer fokus på mig själv då min yngste blir 3 år snart. Så kanske är det att man mest är fokuserad på sina barn där de är så små och släpper på ”värdsliga” saker som kläder och utseende. Men tycke Thuresson du är superfin och gillar verkligen ditt konto ❤️
Jag har känt precis samma sak. Men har funderat en del kring detta så jag också gärna dras till det bohemiska modet. I nuläget är det mest sportigt och cleant som gäller så har känt mig väldigt förvirrad i vad jag ska ha på mig. Egentligen bryr jag mig inte avsevärt om mode men vill inte se helt lodeföevurrad ut. På sommaren är det lättare då det går att klä sig lite mer bohemiskt. Sen har jag också två barn och har knappt ornat bry mig om kläder unders de senaste 3 åren. Men känner nu att jag har lite mer tid för att mer fokus på mig själv då min yngste blir 3 år snart. Så kanske är det att man mest är fokuserad på sina barn där de är så små och släpper på ”värdsliga” saker som kläder och utseende. Men tycke Thuresson du är superfin och gillar verkligen ditt konto ❤️
Jag håller med! Det är både psykisk och fysisk förändring att få barn och då tar det en stund att hitta tillbaka till sig själv ♥️
Ja visst är det så!
Åh känner absolut igen mig! Före barn hade jag olika väskor, armband, halsband osv men efter barn orkar jag inte med detaljerna på samma sätt. Och nu, i pandemin! Jisses… jobbar mest hemma i tights och hoodie. Från början tog jag på mig jeans och annan tröja vid hämtning men nu gör jag knappt det! Om det var svårt innan så har inte pandemin hjälpt till direkt.
All respekt till er som står upp under de omständigheter ni lever med kring sömnbrist. Jag tror inte jag hade stått på benen… Hoppas ni får ordning på sömnen snart!
Åh känner absolut igen mig! Före barn hade jag olika väskor, armband, halsband osv men efter barn orkar jag inte med detaljerna på samma sätt. Och nu, i pandemin! Jisses… jobbar mest hemma i tights och hoodie. Från början tog jag på mig jeans och annan tröja vid hämtning men nu gör jag knappt det! Om det var svårt innan så har inte pandemin hjälpt till direkt.
All respekt till er som står upp under de omständigheter ni lever med kring sömnbrist. Jag tror inte jag hade stått på benen… Hoppas ni får ordning på sömnen snart!
Ja men gud ja! Min yngsta blir 2 i december och jag jobbar sedan årsskiftet, 100% hemma vilket verkligen har gjort att jag tappat bort mig själv när jag i princip alltid är hemma. Har inte fixat naglarna på snart två år (värdslig grej jag vet, men det var något som betydde mycket för mig och som jag valde att prioritera) och inte köpt några nya kläder till mig själv på ungefär samma period. Vem ska man klä upp sig för när man bara sitter framför datorn hemma hela dagarna? (för sin egen skull, kan man ju hävda, men jag bara ORKAR inte när kläderna ändå blir skitiga inom 15 minuter efter att man klätt på sig ändå). Hoppas dock på lite kontorstid nu när båda sprutorna är tagna, och lite egentid med en vän. Herregud vad jag längtar efter att hänga med vänner på en AW!!
Åh jag förstår dig, för mig är håret grejen och nu när det bara hänger platt känner jag inte igen mig själv haha. Ytligt ja, men även en sådan grej som kan ge en liten boost och får man aldrig den är det lätt att tappa bort sig själv lite.
Hoppas du kan få jobba borta lite och ta dig en kväll med en vän när ni gör er fina och gör något ni tycker är kul! Du förtjänar det <3. Kram
Jag känner igen mig. Födde min andra dotter i höstas och känner att jag inte vet vad jag ska ha för kläder eller så alls. Känner mig vilsen. Men det är lite bättre nu än det var efter första barnet. Då tappade jag mig totalt och det tog lång tid att hitta tillbaka till mig själv.
Tror detta är ganska vanligt. 🙂 Nu har jag ju inga barn men en stor rädsla jag har är faktiskt att just tappa bort mig själv när (om) jag får barn i framtiden. Har träffat så många bekanta som nästan helt raderat sin personlighet för de har blivit uppslukade av allt vad småbarnslivet innebär. Förstår det lätt blir så, men samtidigt tror jag verkligen man som förälder mår bättre om man bara får lite tid och möjlighet att ägna sig åt sin absoluta favorithobby emellanåt. Men ja, pandemin har nog påverkat oss alla på lite knasiga sätt… Kram