I förra veckan var det som att min kropp och knopp sa ifrån på riktigt. Jag grät på kvällarna och i fredags kunde jag inte sluta gråta så då kände hela familjen att vi måste ta det på allvar. Jag har ju sovit extremt lite sen i somras och varit på spänn
dagligen sedan lillebror kom och han haft ont. Lillvännen!
dagligen sedan lillebror kom och han haft ont. Lillvännen!
Under den här tiden har jag ändå varit i gång från 05.00-19.00 varje dag och varit den ”perfekta” mamman, arbetaren, husfrun och allt däremellan. Det har gått fram till nu men när tårarna bara rinner och jag känner att allt bara är jobbigt
så är det dags att trycka på paus. Ta bort allt onödigt, vila, ta hjälp och göra sånt jag tycket är roligt så att jag fåt skratta och vara mig själv.
så är det dags att trycka på paus. Ta bort allt onödigt, vila, ta hjälp och göra sånt jag tycket är roligt så att jag fåt skratta och vara mig själv.
På papperet låter det lätt men det är det inte när man är i en negativ spiral kan jag lova. Det är så lätt att bara köra på för man tror att man måste göra allt men jag vill verkligen vara en frisk mamma som ska hålla länge och då måste jag ta
tag i det här på direkten. Inte låta stressen ta över utan välja bort och välja att ha fokus på rätt saker.
tag i det här på direkten. Inte låta stressen ta över utan välja bort och välja att ha fokus på rätt saker.
Så i helgen har vi haft stöd av mamma (vi har en bubbla vi umgås med på sex vuxna inklusive mig och Micke och jag har vart ute på mataffären 2ggr på 4 veckor så vi tar vårt ansvar och jag behöver inte ställas till svars för det), tagit bort
alla ”måsten”, vilat och myst inne. Det har vart så skönt och jag känner att jag kommer fixa detta i tid innan det går för långt. Jag vill verkligen må bra och har världens bästa förutsättningar för det så nu har jag lite nya regler
och förhållningssätt att följa.
alla ”måsten”, vilat och myst inne. Det har vart så skönt och jag känner att jag kommer fixa detta i tid innan det går för långt. Jag vill verkligen må bra och har världens bästa förutsättningar för det så nu har jag lite nya regler
och förhållningssätt att följa.
Från och med nu ska jag inte pressa fram inlägg här, inte känna press att vi måste vara ute och leka 2*2 timmar om dagen när jag egentligen är helt slut, inte planera och förbereda för mycket för det när stressen, vila när jag kan och ha
roligt med min familj. Små saker som när det positiva i mig och inte när min stressade pedantiska sida som är en lite djävul på axeln när jag är så här trött och slut.
roligt med min familj. Små saker som när det positiva i mig och inte när min stressade pedantiska sida som är en lite djävul på axeln när jag är så här trött och slut.
Någon som gått igenom detta och har tips?
Jag tycker det är intressant det här med återhämtning och avkoppling. Oftast kopplar man ju ihop det att man gör något man gillar, tex läsa, titta på en film, shoppa, pyssla, plantera blommor eller vad man nu gillar. Men ibland kan även det bli en stress och det kroppen och hjärnan egentligen behöver är – att inte göra någonting. Att bara sitta och glo. Att dricka the och tex prata med sin partner. Att vila utan att kanske sova. Det här att man ständigt ska "passa på" och göra något kul när man har en fri stund, det kan man ju göra sedan, när de jobbigaste månaderna är förbi ( för mig blev det bättre när mitt andra barn fyllt två). För när man har flera barn och en är en bebis, då räcker nog energin inte till för mer än att ta hand om barnen och sköta basic grejer i hushållet. Inte ens yoga och meditation är alltid bra, för det är också aktiviteter. Svårt att inse det kanske, för mig blev det en aha-upplevelse, men jag märkte att jag liksom blev stressad av mina intressen, fast jag trodde att det var det jag behövde. Men egentligen behövde jag bara sitta och glo. Alltså
Låter som att du har en bra plan. Klokt att ta tag i det nu och prioritera om så du får tid till återhämtning och sånt som gör att du får känna dig mer som dig själv igen ❤️ Jag jobbar fortfarande på det och har kommit en bra bit på vägen sen i vintras, delvis med hjälp av psykolog, boken "Att leva ett liv inte vinna ett krig" och att jag råkade bryta armen så att jag var tvungen att va sjukskriven. Sen gör det såklart mycket också att barnen mår bra och är friska/-re. C hade utökad tid på förskolan pga V’s sjukdomar etc och han trivdes jättebra med det! Ta hand om dig ❤️
Vad skönt att höra attd et går framåt vännen <3. Man ska ju hålla länge så man måste verkligen ta hand om sig själv <3
Uschamig. Kan ni undersöka om C kan gå lite mer på förskolan? Har uppfattat det som att både hon och ni trivs och är trygg där. Då är det bättre att få vara lite mer med kompisar och få stimulans än att vara hemma med en utslut mamma som blir sjuk av stressen att känna att storbarnet behöver stimulans.
Som jag förstår det har ni 3 h per dag 5 dagar i veckan? Skulle det passa bättre med tvärtom, 5 h per dag 3 dagar i veckan? Varje förskola gör olika och olika tider passar olika familjer. En del förskolor är benhårda på sina regler men en del förskolor kan rucka lite på tiderna för deltidsbarn om det behövs för att lösa familjesituationen. En del har det också hugget i sten att det är 15 h som gäller men om ni har en bra rektor så går det absolut att ringa upp och förklarar situationen och be om att få några timmar till per vecka en viss period framöver. Skulle de tjorva kan du också prata med BVC om att få ett läkarintyg som yrkar på att mer timmar behövs för att undvika att du ska bli sjukskriven.
Stort lycka till. Och stressa inte kring bloggen. Och måste du verkligen göra dina timmar på Häggströms? Kan du inte vara föräldraledig på heltid?
O ja!! Med andra barnet (Har tre) kollapsade jag nästan. Sökte hjälp snabbt via bvc och fick komma till psykolog snabbt. Blev också sjukskriven ett par veckor o det räckte för mig då att komma ikapp. Handlade dock inte om sömnlöshet eller stress utan för mig var det nog ett bakslag i depression som jag haft flera under åren.
Åh förstår! Det är ju så omtumlande så det är ju inte konstigt att det kan bli ett bakslag. Vad fint att du fick hjälp så fort, det tyder ju på framsteg för eftervården av oss mammor ❤️. Stor kram
O ja!! Med andra barnet (Har tre) kollapsade jag nästan. Sökte hjälp snabbt via bvc och fick komma till psykolog snabbt. Blev också sjukskriven ett par veckor o det räckte för mig då att komma ikapp. Handlade dock inte om sömnlöshet eller stress utan för mig var det nog ett bakslag i depression som jag haft flera under åren.
Jag känner också igen mig i det du skriver. Det är tufft att gå från 1 till 2 barn. Jag vet inte om jag har några konkreta tips utöver de du själv skriver, men försök att jobba på att acceptera situationen. Det kan låta enkelt men är såå svårt. Det är okej att ha det lite (mycket) stökigt hemma, att inte hinna julpynta och baka så mycket som man skulle vilja, att inte orka allt hela tiden. Skala av, prioritera om och fokusera på allt som du faktiskt hinner med och orkar! Ta hand om dig! Kram
Kram på dig, Anna, hoppas allting är bättre snart. <3
Usch vad tufft! Känner precis igen mig dock. Är mitt i jag också, minus magont och min dotter är 6 månader drygt men sover rätt kasst. Imorse fick jag ringa hem min man som jobbat natt då jag trodde jag var sjuk. Yr och illamående men efter tre timmars sömn var det nog bara sömnbrist… tufft att vara själv med två på natten. Idag ska jag även bli uppringd av en psykolog som jag fått via BVC. Vad säger din BVC, någon hjälp därifrån?
Känner precis igen att tårarna bara rinner, så svårt att förklara för sitt stora barn tycker jag.
Heja dig iallafall, hoppas det vänder snart! Så tufft när man är mitt i kaoset och det där dåliga samvetet man dras med jämt är tufft. Gäller att sänka kraven som du skriver men är så svårt.
Kram till dig!
Va klokt och modigt att våga be om hjälp! Som du vet så kommer det gå över och det kommer bli bättre, ta en dag i taget <3 Jag känner igen mig från när jag själv blev tvåbarnsmor. Jag tyckte det var skitjobbigt stundtals – det är ok att känna så och samtidigt känna enorm tacksamhet och kärlek mot sina barn.
Tack <3. Ja jag kan se ljuset i tunneln och ta vara på alla bra stunder så jag tror jag ber om hjälp i helt rätt tid! Det är superjobbigt och särskilt när man inte får sova och har ett barn som har ont, det skär ju sönder en och är även utmattande då man inte riktigt får vila när bebisen väl sover.
Stor kram <3
Det jag tänker på är om du funderat på att sluta amma? Så att du slipper all oro över vad du kan och inte kan äta och vad som kan ha orsakat magont den här gången. Jag vet att du gärna vill amma (jag har ammat själv så jag är absolut ingen motståndare, men hade nog slutat om jag haft det som du) men stressen måste bli jättestor.
Känner verkligen igen mig i hur det va för oss när vi fick vårt andra barn. Vi gjorde tillslut så att jag vart sjukskriven och min man fick vara hemma. Så himla skönt att få sova ikapp och lämna över ansvaret "helt" om än bara för ett par dagar. Det man får pränta in i skallen är att -det går över! Hoppas att det vänder snart! Kram
Åh jag förstår dig! Blir det inte bättre för oss blir det ju så här med men känner att helgen gjort gott och jag är lite mindre "mosig" i hjärnan. Jag har ju enorm tur som har min mamma som kan hjälpa till, det är en sådan enorm trygghet och hon är guld värd <3. Stor kram!