Annawii

För nästan ett år sedan satt jag på samma plats, i samma fönster, under en weekend i stan men med ett betydligt tyngre hjärta. Jag hade dels en fruktansvärd värk i nacke och ögon som bieffekt av ett diskbråck jag fått under magsjuka och hade dels precis hittat en stor knöl i min bröst. Helgen som skulle bli ett andningshål och chans att ladda batterierna blev snarare tvärtom och direkt vi lämnat hotellet bröt jag ihop totalt. Veckorna därefter är fortfarande helt suddiga men jag minns att skräcken aldrig lämnade mig och att jag var väldigt plågad både fysiskt och psykist. Det var en väldigt jobbig tid för hela min familj eftersom vi var så oroliga och kastades mellan hopp och förtvivlan hela tiden.

Denna helg, ett år senare, blev i stället helgen vi hade planerat för ett år sedan. En helg med vila, avkoppling och massor av skratt. En helg där mamma varit med till 100% och där vi haft så mycket att glädjas för. På ett sätt känns det som att jag hittade knölen igår samtidigt som att det känns som för en livstid sen. Det var en fruktansvärd upplevelse men jag lärde mig så mycket om mig själv och om vad som är viktigt i livet. Hur viktigt det är att vara tacksam för det man har, att ta tillvara på alla stunder och att prioritera de som finns där för en i både glädje och sorg. 

Jag har så mycket att vara tacksam för och kontrasterna mellan förra hotellhelgen, för ett år sedan, och denna har verkligen påmint mig om detta. Hur skört livet kan vara och hur fint livet kan vara. Jag uppskattar verkligen de små sakerna och är så tacksam över min familj och hur underbar lilla ”C” är. Helt plötsligt kan hon stanna mitt i en galleria och säga ”Tänk vilken tur att jag har min mamma och pappa” för att sedan säga ”Jag älskar er så mycket!”. Det betyder så otroligt mycket för mig och tar bort allt som kan kännas jobbigt där och då. För även om livet kan vara jobbigt så finns det så mycket mer ljus än mörker och det gör mig så tacksam och glad!