Annawii

Denna dag har verkligen gått i ett med jobb och sedan lek med lillan ute efteråt. Jag försöker att vara i nu:et så mycket jag bara kan eftersom jag mår så bra av det så datorn är inte så högt upp på prioritetslistan. Tänk vad livet kan vända på en femkrona – innan jag fick värk och hittade en knöl tog jag alla chanser jag fick att sitta här och kunde vara så stressad men nu sitter jag här när jag verkligen vill och inte för att jag ”måste”. Tror mina stressnivåer sänkts med hur mycket som helst de senaste veckorna och även om vissa saker i livet är jobbiga känner jag att jag mår bättre på många plan.

Sist jag skrev nåt personligt var i onsdags efter biopsin och oj vilken tuff dag det var! Jag var som en blöt fläck och tänkte ”Hur ska jag klara detta?” för jag var så svag. Men efter en hel natts sömn vaknade jag och mådde mycket bättre igår. Nästan ingen värk och ingen ångest utan jag var lätt i kroppen. Det höll i sig hela dagen men när lillan somnat kvällen och jag låg själv i sängen (Micke var på jobbet) smög sig oron på och den sitter där. Jag mår rätt bra i övrigt och fick glada besked hos sjukgymnasten i dag (min disk i nacken har rättat till sig så nu har jag betydligt större förutsättningar för att bli smärtfri) men oron under väntan är jobbig. Har dock fått veta att bröstknölar prioriteras så förhoppningsvis får jag svar till veckan. Skönt! 

Måste även få säga tack till er som delar med er och skriver att ni förstår. Det betyder så himla mycket! Man förstår inte riktigt den här jäkla väntan om man inte gått igenom den själv (eller någon närstående) så att få höra om fler som gått igenom det är skönt för då fattar man att man inte är töntig som tycker att det är jobbigt. Lägger man sedan på en hemsk värk i snart 2,5 månader plus att en närstående precis gått igenom hudcancer (som vi heller inte fått svar på än plus att vår värld skakades om ordentligt igen förra vecan så är det ju inte så konstigt att man kan vara lite skör.

Ändå tycker jag inte att 2019 är hemskt för det är ju bara början och jag önskar verkligen att jag hade sluppit allt detta men samtidigt har jag lärt mig så mycket och tagit så bra beslut för min kropp och knopp så det har kommit nåt gott ur det. Jag har släppt på alla krav jag normalt har på mig själv och klarar det bra, jag tar hand om min kropp bättre och jag lever mycket mer i nu:et och lever här och nu i stället för på nätet. Tycker det är superkul att dela med mig av mer personligt med er och det är så mycket lättare att göra det när bloggen inte är en massa krav (från mig själv). Hoppas ni uppskattar det också!