Annawii

När jag fick Cornelia räckte inte min mjölk till så jag fick kompa upp med ersättning och det var såklart ”fel” i vissas ögon. Sedan fortsatte jag att amma henne efter ett år, 18 månader och nu två år och då är det också ”fel” i vissas ögon. Man ska uppenbarligen kunna helamma från start och sedan fasa ut lagom till 9 månader om man ska vara helt korrekt men hur många är det? 

Vissa mår dåligt psykiskt/fysiskt av att amma, vissa får ingen mjölk, vissa vill sluta amma efter fyra månade roch vissa vill amma till deras barn är tre år. Allt detta är okej och vi måste sluta dömma varandra en gång för alla! Det är tillräckligt jobbigt att bli mamma för första gången och att mötas av dessa krav, åsikter och pekpinnar utifrån är inget någon av oss behöver. Vad vi behöver ge varandra är stöttning, förståelse och respekt för våra val.

Som tur är har jag haft otroligt fint stöd inom min närmsta krets och även fått fina kommentarer av kvinnor i min sfär som gjort mig trygg i mitt val. Jag har även haft stöd i ”Amningshjälpen” på facebook när jag blivit ifrågasatt och det stödet jag fick där bär jag alltid med mig. Det är en så fin grupp dom peppar, hjälper och stöttar när man verkligen behöver det! Jag bär även med mig kommentarer som jag fått av äldre kvinnor som sagt ”Åh vad fantastiskt att du får amma så länge” och ”Vilken tur du haft”. För om man vill amma och får en sån fin amningsupplevelse som jag och Cornelia haft så är det en ynnest. Det har funkat superbra och hon jag har inte haft mjölkstockning eller besvär med att hon bits (har hänt max 3 ggr på två år).

Så om ni känner er osäkra i er amning, att ni inte kan/vill eller om ni känner er konstiga som ammat/ammar länge. Gör inte det! Det är okej att välja sin egen väg och vill ni ha stöd tycker jag att ni ska gå med i Amningshjälpen på Facebook för den är så bra! Där får man som jag nämnde stöd men även fakta man kan ta med och visa andra och även hitta ro i sitt eget beslut.