Annawii

ATT VAKNA UPP TILL OVISSHET & ÅNGEST

God morgon kära ni! Igår såg vi valvakan en stund men jag var så slut att jag somnade innan resultatet började visa sig så det första jag gjorde när jag vaknade var att klicka in på Aftonbladet för att se resultatet. Det var snäppet bättre än jag tordde igår, när SD spåddes bli Sveriges näst största parti, men ändå tungt att se att de fått så många röster. Sedan är det ju otroligt jämt mellan blocken så det känns som att vi får leva i ovisshet till på onsdag då de räknat alla post- och förhandsröster. Även det känns osäkert eftersom det är så jämnt men man kan ju inte påverka nåt nu utan vi får helt enkelt vänta till dess.
Nåväl, i dag är sååå trött för jag har sovit dåligt och jag vaknade faktiskt med en ångestklump i magen. Lillan sover så oroligt just nu (kan det vara en fas) så jag känner mig lite som en levande död. Ska i allafall ta tag i sömnen inatt och försöka börja vänja henne vid att sova i sin egen säng som står bredvid mig så kanske vi båda får bättre sömn. Hon ammar ju även lite på natten än (vill INTE ha en enda förmaning om det men gärna NF-tips på hur man gör) så det ska vi börja jobba bort. Denna mamma måste få börja sova på riktigt så från och med inatt ska Micke också vara mer delaktig och hjälpa mig. Skönt!
Hur är det med er, fler som är lite oroliga för Sveriges framtid?
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Malin

    Jag låter min son som är 1 år och 4 månader somna om på natten med hjälp av amning. Det har känts fel att rycka undan det tycker jag, men jag har aldrig varit så trött som jag varit sen i våras så det märks ju att för min skulle så borde jag nog försöka ta tag i det. Jag har fått höra att man ska lära "den hårda vägen" genom att sova utan barnet 3 nätter. Det känns förjävligt rent ut sagt och därför har jag inte gjort det. Vi tar det som det kommer och än så länge har faktiskt all sjukhuspersonal varit väldigt positiv inställda till hur vi gör. Vi får se hur länge jag står ut med lite sömn och när vi väl slutar helt, men jag hoppas att det kommer lösa sig av sig självt, åtminstone att man vänjer lite i taget 🙂 Lycka till!

    1. ANNAWII

      Åh jag känner likadant! Jag känner att jag vill låta det fasas ut snarare än ryckas bort för det är ju trots allt en trygghet för vår lilla tjej. Sedan har jag hört att det faktiskt går att göra så i stället för det klassiska med att låta dem gråta, man får bara ge det mer tid och tålamod <3.
      Kram fina