God morgon raringar! Orkar snart inte skriva ”ingen bebis än” men det är ju så det är och jag börjar som tro att det är min kropp som inte riktigt vill. Hon ligger ju sååå långt ner och det känns i bland som att hon kämpar för att komma ut men frågan är om min livmoderstapp ens rört sig något? Vet att jag är supertöntig men kan typ börja gråta då jag tycker så synd om lillan där inne som inte tar sig ut. Och jag vet att det är helt och hållet mina egna känslor men ni som gått över tiden och inte har några gravidhormoner kvar förstår mig säkert, allt är så känsligt och hela ens insida blir som ett stort, öppet sår. Huvvaligen!Nåväl, igår tog mina föräldrar ut mig på lunch och det var bra för innan dess låg jag bara i soffan och grät samt sov och det är nog inte det mest hälsosamma i detta läge. Bättre att komma ut och få vara ”normal” för en stund så att tiden går. Har ju även börjar noja över torsdag då vi ska på undersökning för tänk om de inte sätter i gång mig eller ännu värre, tänk om jag inte öppnat mig något alls och de måste göra en obehaglig igångsättning eller t.o.m. kejsarsnitt. Jag vill ju verkligen föda vaginalt och har aldrig ens tänkt tanken på kejsarsnitt förän nu. Om någon av er gjort det får ni gärna berätta lite om det (inga skrämshistorier dock) för det är skönt att få lite ”kött på benen” ifall det blir aktuellt.
Planerna för i dag är att aktivera mig med sånt som får mig på andra tankar så jag har tänkat att jag och mamma ska göra en julklänning åt vår lilla ”C”. Både jag och Micke blev kära i denna Ralph Lauren-klänning igår men den är tyvärr lite väl dyr så i stället ska vi någon av dessa och så ska mamma få brodera små renar/snöflingor/hjärtan på den. Tror det kan bli riktigt fint! Kanske även börjar pimpa några av möblerna vi fyndat på loppisar när jag ändå är hos mina föräldrar för nu närmar sig flytten med stormsteg. Känns så spännande men samtidigt lite skrämmande nu när lilltjoppan bestämt sig för att komma så sent. Vi kommer inte att ha allt för mycket tid på oss men det ska gå, vi har ju ändå packat och rensat ut ganska mycket redan!
Tack för att ni finns och för att ni är världens mest godhjärtade läsare ♥
Vi blev bokade på planerat snitt med första då hon låg i säte och vägrade vara doktorn till lags vid vändningsförsöket. Före det hade jag bara målat upp en bild av en vaginal FL och kände lite att världen rämnade i samma sekund som han bara "jaha, då bokar jag dig för ett snitt om en vecka" och gick. Kände mig snuvad på konfekten och lite skraj då jag inte är något fan av sjukhus, än mindre av tanken på att hamna på ett operationsbord. Men efter att ha fått förklarat hur det skulle gå till var jag, med all rätt, mest förväntansfull den morgonen då det var dags. Från det att bedövningen sattes och de drog igång tog det 6 min till vi hörde hennes första skrik och vi fick se det kladdiga knyttet bäras in för undersökning. Min sambo fick följa med och klippa navelsträngen i undersökning gsrummet och sedan ta henne innanför tröjan medan jag syddes ihop. Lyckan var total då jag sedan fick henne i mina armar då vi återvänt upp till förlossningen ❤️ Var lite "ofärdig" i någon vecka (lite jobbigt att ta mig upp och ner i säng/soffa och lite klurigt att hitta bekväma amningsställningar, men hade tur att sambon kunde ta de 10 dagarna i anslutning till semestern. Se till att ha med alvedon och Ipren till sjukhuset om det skulle bli aktuellt med ett snitt – och en skjorta/sliten tröja på Micke som det inte gör något att de klipper upp.
Gud så spännande det är nu, lycka till med torsdagens besök! Snart är hon här, på ett eller annat sätt.
Kram
Åh men vad skönt att höra! Och bra tips med alvedon, skjortor har han packat ner eftersom vår BM tipsade om det på föräldrakurserna. Det ska tydligen vara bra även vid vaginal förlossning då de gärna vill att man ska ha mkt hud mot hud med båda föräldrar.
Nu hoppas jag att de sätter i gång mig eller tar något beslut i dag för min kropp håller på att krakelera helt. Är totalt utslut och kan snart inte äta nåt alls då jag är helt utpumpad :/.
Kram fina
Jag tror att du inte behöver oroa dig för snitt. Världens underbaraste ögonblick är det när bebisen hamnar på ditt bröst och du får se ert mirakel för första gången. Jag har gjort två kejsarsnitt. Det första akut eftersom inget gick framåt trots massivt värkstimulerande i 36 timmar… Det var en befrielse även om jag kände mig lite besviken efter att inte ha fött vaginalt eftersom det var bilden jag målat upp. Mitt bästa tips är därför att inte tänka för mycket kring hur förlossningen kommer bli. Det är så mycket man inte kan styra över. Andra gången fick jag ett planerat snitt och det var helt underbart. Läkningen efter båda snitten var smidig och smärtan helt ok tack vare smärtstillande. Håller alla tummar när ni snart får träffa lilla C på antingen det ena eller andra sättet ?
Hej fina Anna,
Längesen jag kommenterade här och läser inte lika ofta som förr men nu är det ju extra spännandeatt följa er. Jag förstår precis hur du känner. Jag har blivit mamma till två tjejer (Clara 2,5 år och Maja 7 mån). Jag gick över två veckor med båda och det slutade med igångsättning båda gångerna. Var som att min kropp inte fattade att det var dags. Totalt omogen båda ggr. Men båda ggr har jag fött vaginalt och jag har fått två fantastiska upplevelser. Precis som du skrivit så verkar all personal inom förlossningsvården helt fantastisk (jag har bara träffat underbara BMs jag med) och dom har ju så stor erfarenhet så lita på att dom gör det bästa för er.
Önskar er all lycka till och njut sen i bebisbubblan så länge ni kan.
Usch, det är tufft att gå över tiden. Jag blev snittad med första. Det blev akut för att jag hade preeklampsi men återhämtade mig snabbt och bea efteråt. Eftersom mitt var akut och jag var sjuk så vet jag inte hyr ett vanligt snitt är men alla barnmorskor säger att det brukar gå hur bra som helst. Gick nämligen över nu med mitt andra och då var det tal om snitt och då sa alla läkare och bm att det skulle gå så lugnt och bra till :)Stort lycka till till dig!
Ja man blir ju väldigt instabil rent psykiskt, huvva!
och tack för att du delar, det uppskattas enormt att få läsa alla era kommentarer <3.
Kram
Jag gick också över två veckor med dottern efter nio månaders illamående. De två veckorna var de två längsta på hela graviditeten!! Fy sjutton. Blev igångsatt och hade såå mycket ångest över det! Men det var hur bra som helst! Under hela tiden finns det kunnig och underbar personal runt en om det uppkommer funderingar. Något man inte har tillgång till om man inte blir igångsatt. Jag var så stängd man bara kunde bli när jag kom in på söndagen kl. 10.00 och de började själv igångsättningen. Alltså, hade de inte satt igång de hade hon troligtvis fortfarande varit kvar där inne nu två år senare, så omogen! Dottern är född strax efter kl. 19.00 på måndagen. Det låter som jättelång tid men jag öppnade mig från 0 – 10 cm på ett par timmar. Fick epedural. Sen var hon ute. Tummen upp! Det jag skulle säga att man behöver vara förberedd på och som fick mig att bryta ihop var det faktum att på det sjukhuset jag födde på går man runt tillsammans med de som fått sina barn. Alltså får man sitta och äta med de som hade sin småttingar i små plastbackar medan man själv bara väntade. Det var det absolut tuffaste.
Jag blev igångsatt i v 40 pga lite fostervatten. En torsdag eftermiddag skrevs vi in på förlossningen och jag fick små shottar med cytotec. Men efter två såna shottar den em och kvällen hade inget hänt så vi fick lägga oss och sova. Under natten fick jag lite förvärvar och på morgonen hade jag öppnats 3 cm. Då satte de skalpelektrod på bebisens huvud och då gick vattnet. 5 timmar senare (ca 24 timmar efter första shotten) föddes han. Skulle inte kunna föreställa mig en bättre förlossning. Stort lycka till när det blir dags för er och på vilket sätt det än blir.
Men vad skönt att höra! Längtar så till i morgon nu så vi får lite klarhet i allt för denna mamma har sååååå ont i kroppen nu då lilltjoppan trycker på men jag inte verkar vilja öppna mig.
Kram finaste och tack för din kommentar <3
Blev akutsnitt för mig då min tjejja låg med ansiktet uppåt. Lite öm några dagar efter men jag tycker det var helt ok ändå. Underbart när man får se sin lilla älskling första gången. En så konstig känsla <3
Vet ganska precis hur du känner, även om jag slapp illamåendet och matkrånglet som du har med min första. Hon kom 14 dagar efter BF. LÄNGSTA TIDEN I MITT LIV! 9 månader var ingenting mot 2 veckor på slutet… Och nedstämd blev jag. Men fasiken, du tänker helt rätt ju. Om bara en vecka är er pärla här, och då är förlossningen gjord! Som så många andra konstaterar så oavsett hur förlossningen blir så blir den er familjs alldeles särskilda berättelse kring hur ni fick träffa henne för första gången. Jag är avundsjuk på resan ni står inför att göra, den är lika speciell varje gång (har två barn nu) 🙂
Låter klokt att lita på barnmorskorna och att lyssna på din magkänsla. Heja heja inför förlossningen och ett varmt lycka till!
Vet ganska precis hur du känner, även om jag slapp illamåendet och matkrånglet som du har med min första. Hon kom 14 dagar efter BF. LÄNGSTA TIDEN I MITT LIV! 9 månader var ingenting mot 2 veckor på slutet… Och nedstämd blev jag. Men fasiken, du tänker helt rätt ju. Om bara en vecka är er pärla här, och då är förlossningen gjord! Som så många andra konstaterar så oavsett hur förlossningen blir så blir den er familjs alldeles särskilda berättelse kring hur ni fick träffa henne för första gången. Jag är avundsjuk på resan ni står inför att göra, den är lika speciell varje gång (har två barn nu) 🙂
Låter klokt att lita på barnmorskorna och att lyssna på din magkänsla. Heja heja inför förlossningen och ett varmt lycka till!
Åh ja men visst är det så, 9 månader tyckte jag gick fort men alltså nu är varje dag som en evighet, det är hemskt!
Och du har så rätt, oavsett vad det blir för förlossning kommer hon ju ut och när hon väl är ute kommer dessa dagar vara glömda. Är så tacksam över att ni skriver så kloka saker till mig för jag känner mig mkt lugnare nu!
Kram
Åh vad jag lider med dig som gått över tiden!! Jag gick över nio dagar med mitt första barn och jag får såna flashbacks när jag läser det du skriver. Man blir fullkomligt tokig, och med all rätt! Det är asjobbiga dagar och ingen som inte upplevt det kan förstå. Skickar all styrka till dig, du är en hjälte! Snart är det färdigt.
Jag har fött två barn, en vaginal förlossning och ett akutsnitt. Båda upplevelserna var fina tyckte jag. Hoppas att det blir jättefint för dig med, du verkar resonera så klokt och det låter som att du har förtroende för personalen på BB, det tror jag är en väldigt positiv faktor. All lycka till dig!
Ja många är rädda för kjesarsnitt och nu när jag gjort två stycken så har jag bara positiva upplevelser. Läkning har inte varit något problem för min del. Jag hade dessutom bara drygt 14 månader mellan mina två men ändå inga problem. Det kommer att gå bra för er. På något sätt kommer hon snart ut 🙂
Din barnmorska har inte pratat om hinnsvepning? Funkade för mig, ca 6 timmar efter kom värkarna igång. Fast det kräver ju att man börjat öppna sig lite. Hoppas att de inte låter dig gå över längre nu, det känns inte rätt med tanke på hur du har mått under graviditeten. Kram
Nej på senaste träffen fick vi ju åka akut till KK för att göra ultraljud så vi hann inte prata om något sådant men ska ta upp det med läkaren vi träffar på torsdag. Hade såååå gärna haft tid i morgon men vården i Västerbotten går på knäna just nu och det finns de som behöver snabba tider mer än mig så vi håller ut en dag till. Är tacksam över att vi fick en tid på torsdag och jag hoppas vi får bra med info då!
Kram
Jag har gjort akut snitt för 3 månader sen efter en veckas latensfas som var riktigt tuff. Vi höll ut länge för att se om det kunde bli en vaginal förlossning men pga olika omständigheter blev det snitt och det enda man tänkte på var lyckan att han äntligen var hos oss! Läkningen gick jättebra, hade mest ont de första dagarna, sen blev det snabbt bättre och bättre:) hoppas ni får träffa eran guldklimp snart
Min Cornelia föddes i juni på NUS efter att jag blivit igångsatt. Till mig sa dem att det är vanligt att bli igångsatt om man är förstföderska och över 30. Själva igångsättningen var väl inte så rolig, hade värkar i ca 28 timmar. Men än hur jävligt det va så glömdes smärtan helt bort sekunden efter hon kom ut. Det kommer gå bra oavsett hur det blir för dig. Personalen på förlossningen på NUS är helt underbara! All lycka och styrka till er!
Åh fy men precis som du säger glömmer man ju det så fort man får träffa sin lilla skatt. Och jag har nog hellre 28 timmars värkar än att vänta en vecka till, håller på att bli galen haha ;).
Och jaaa, personalen där är guld värda. Så himla rara och sympatiska!
Stor kram och tack för din kommentar <3
Du är en riktig kämpe! Jag har gjort kjesarsnitt med båda våra söner. Båda oförberett då båda legat i säte. Lillebror föddes dessutom utan förvarning i V29. Allt har gått jättebra båda gångerna, snitten är gjort här i Umeå på NUS.
Jag har ju ingenting att jämföra med men mina upplevelser av kjesarsnitt är bara bra. Jag har mått bra under hela tiden och det har läkt fint efteråt. Jag tycker det känns bra med snitten och häftigt att man är helt med i knoppen och helt plötsligt får man se sina älskade barn 🙂 Hur det än blir för er så kommer det gå bra. All lycka! 🙂
Har ingen erfarenhet med sånt men sänder massa positiva tankar och kramar från Köpenhamn <3.
Btw hur är temperaturen i Umeå nu? Har fått någon slags nostalgi efter mitt kära Norrland (luleå specifikt) och du är det närmaste man kommer det 🙂
Min första bebis låg kvar i två veckor över tiden och när jag blev igångsatt så hade jag typ inga tecken alls på att det var på g. Den förlossningen blev ändå bättre än min andra som gick lite för snabbt och därför hann jag varken bedövning eller hänga med mentalt. En igångsättning behöver inte bli obehaglig med andra ord! Heja dig! <3
Åh, skickar all styrka jag kan till dig! <3
Jag kommer att få en igångsättning i slutet av nästa vecka, om inte mitt hoppat igång innan, med tanke på mitt hälsotillstånd. Inte alla som vet men nu känner jag att jag ville dela med mig till dig. Jag är självklart orolig över detta men tänker att det löser sig, ut kommer bebis oavsett.
Håller verkligen tummarna för att din lilla tittar ut alldeles snart och jag är övertygad om att det kommer gå alla tiders när hon väl gör det <3 Stor kram <3<3
Tack fina!
Åh jag tror det kommer gå bra för dig vännen och jag gissar på att de gar extra koll på dig som har andra saker som påverkar också. De är ju så duktiga just inom barnvården tycker jag! Vet du hur du kommer bli igångsatt?
Stor kram finaste och nu kör vi båda sista rycket och vilar massor så vi är redo för våra småttingar när de kommer <3
Min igångsättning började kl 10.40 en måndag. Tisdag 9.42 är min dotter född. Jag hade värkar i ungefär 8 timmar. Allt gick bra!
Det jag ångrar var att dygnet innan min igångsättning var jag så in i bängen nervös över att få träffa vår dotter att jag inte sov något så jag var så trött. Min igångsättning var planerad pga lång vattenavgång utan värkar så jag visste ju verkligen när det skulle hända. Jag skulle ha passat på att äta och vilat upp mig istället för att gå omkring och greja en massa. Till mig sa bm att det är när man vilar som kroppen hämtar kraft till att sätta igång värkarbetet, det är därför så många förlossningar sker på natten. Så vila vila vila!! Sluta packa och promenera. Ligg på soffan och ät det du får i dig!
Jag är så spänd på att få läsa om att hon är påväg, jag håller tummarna och tänker på er varje dag!
Lycka till!
Jag har gjort kejsarsnitt, akut visserligen, men herregud – ögonblicket när de plockade ut henne och jag hörde hennes skrik, vilken lycka!!! ❤ Det glömmer jag aldrig, det största och häftigaste jag varit med om! ?❤
Jag känner verkligen igen det här med gravidhormoner som spökar loss rejält känslomässigt. När jag var gravid med Ida så gick jag över tio dagar och så fort någon frågade mig "känner du något" så började jag gråta för att det var så jobbigt. Håll ut, snart kommer hon. Kram
Ja huvva! Jag gråter typ en timme varje morgon och på kvällen med. Man blir ju så otroligt känslig.
Men snart får vi träffa henne och då kommer detta vara glömt! Kram
Fyyy faaan vad tufft du har det, fina fina Anna! Jag hade ju inget annat alternativ än kejsarsnitt med båda mina barn, men det var trygga upplevelser, det tog bara några minuter innan jag fick träffa mina älskade bebisar, och det har gått fort och lätt att läka efteråt. Oavsett hur hon kommer ut kommer du minnas stunden då du fick träffa henne som den bästa i ditt liv. ❤️
Åh men vad skönt att höra! Eftersom hon inte verkar vilja titta ut känns det bra att kika på alternativen och jag uppskattar enormt att ni berättar om era upplevelser för mig!
Jätteskönt också att höra med läkningen efteråt. Jag trodde det var lång läketid men har förstått nu att det inte alls är så farligt.
Kram finaste
Jag har fått båda mina barn med kejsarsnitt och det har gått hur bra som helst. Som någon ovan skrev, det blev magiska upplevelser när jag äntligen fick träffa skatterna och då spelar det verkligen ingen roll hur de kom ut! Med första gick jag över 8 dagar och provade vaginal förlossning- hade värkar i 15h men sonen låg med ansiktet utåt och ville inte vända sig rätt så därför blev det kejsarsnitt. Med andra barnet blev det värkarbete i 5h men hon rörde sig inte nedåt så då blev det kejsarsnitt även denna gång. Som sagt, gick superfint båda gångerna och jag återhämtade mig snabbt. Det viktigaste är att barner kommer ut friskt och det går bra för både mamma och barn! Kram och lycka till! Snart är hon här 🙂
Åh vad skönt att höra! Är ju helt novis när det kommer till det så uppskattar verkligen att du delar med dig <3.
Stor kram
Jag gick också rejält över tiden med min första, och det SUGER!
Allt kommer gå hur bra som helst!! Jag var också orolig för både snitt och igångsättning, men det som lugnade mig var att tänka att det blir bra oavsett. Och att även om jag föder barn för första gången (och inte har en susning om vad det innebär) så förlöser personalen på förlossningen massor med barn, hela tiden, och har suuperbra koll på vad som är bäst för mig och min bebis.
Pepp, pepp, pepp till dig! Kram och lycka till! Snart är hon här!!
Jag gick över 10 dagar med andra och var som du helt hopplös i slutet. Jag tog till slut en jättepromenad i snabb takt, tvingade mig, och på kvällen tog det bara två timmar från värk till barn. Lite chockartat men tror hastigheten var pga att det var andra barnet. Men testa att röra mkt på dig, mkt stillasittande kan tydligen lugna ner värkarna lite. Hoppas du snart åker in!
Hej
En liten tröst kanske men jag har aldrig hört att någon blir kvar därinne 🙂
Kämpa på
Kram Ulrica
haha nej det är ju det som är tur och jag vet ju att allt sitter i mitt huvud hihi.
kram
Fokusera på att hon faktiskt kommer ut oavsett hur det går till! Ett kejsarsnitt blir, om det är nödvändigt, en lika magisk och underbar upplevelse som en vaginal förlossning, vet du varför, jo för att du får träffa din stora kärlek i livet! Allt ordnar sig! Allt har en mening och din lilla tjej ligger säkert så skönt och bra där inne och väljer sitt födelsedatum till det allra mest perfekta för just henne ;-). Kraaaaaaam
Ja du har så rätt, är bara inte inställd på det plus att jag är så låg nu att allt känns småjobbigt. men jag vet ju att inom en vecka bör det vara ett helt annat liv här hemma <3
Godmorgon, det som är viktigt att tänka på är att huvudsaken är att hon kommer ut och mår bra. Jag har fått prova båda sätten och naturligt är det "bästa" men utan kejsarsnitt kanske vi inte fått vår bäbis. Mödravården är underbar.
Det är snart dags ska du se! Vet hur hemskt det är att gå över tiden, gjorde det med mitt första barn. 17 dagar blev det innan jag blev igångsatt på NUS. Själva igångsättningen var väl inte så rolig men det var skönt att veta att det skulle bli bebis då iaf. Sen gick det flera timmar innan det tillslut blev akut snitt iaf. Idag är jag tacksam över att det enda blev så och inför andra barnet som vi väntar nu kommer det att bli planerat snitt då jag absolut vill föda så.