Lånade denna av min fina bloggkollega Anna som också ska ha barn i oktober ♥
Vilken vecka är du i nu?
I vecka 26 i dag
När är du beräknad?
Den 5:e oktober 2016 ♥
När fick du reda på att du var gravid?
Samma dag jag var beräknad att ha mens ville Micke att jag skulle göra ett gravtest eftersom han hade personalfest dagen efter och inte ville gå om jag var gravid. Första testet visade världens svagaste streck så jag sms:ade bilden till Hanna och Therez och båda svarade ”Du är gravid!”. Detta var en fredag och det var först på tisdagen efteråt, när vi gjort 4 ”billiga” testeroch ett digitalt, som vi vågade tro på det.
När och hur berättade du för din partner att du var gravid?
Jag sms:ade en bild på det svaga testet direkt jag fått svar av mina vänner och han var nog i chock för han kunde inte riktigt förstå. Sedan var det ju så svagt att vi inte riktigt vågade tro. När man försökt så länge vill man inte höja sina förhoppningar allt för mkt.
I vilken vecka var du då?
Jag minns inte, men vecka 3-4? Vad är man i vid den tiden?
Hur tog du det?
Jag grät av lycka och ville ställa mig på hustaket och skrika ut till hela världen att ”Vi ska ha barn!” haha. Vår lilla donna är sååååå efterlängtad så den glädje jag känt sedan vi plussade är helt ofattbar.
Hur gamla var du och din partner då och hur länge hade ni varit tillsammans?
Micke är 35 och jag 32 och vi har varit tillsammans i snart 14 år.
Mådde du mycket illa i början?Ja, jag har mått illa genom hela graviditeten men hade ca: 2,5-3 veckor (18-20) då jag mådde lite bättre. Har dock börjat acceptera att det är så här det är för mig och med tanke på hur länge vi försökt få barn är det värt det 10 ggr om. Det kommer vara glömt den dagen hon landar i min famn.
Jag har börjat få lite halsbränna på kvällarna om jag ätit något kryddigt men är hyfsat skonad än. Gissar dock på att de tkommer bli mer framöver så vi har köpt hem tabletter mot halsbränna som gravida får äta.
Känslig är bara förnamnet. Kan börja gråta för ingenting, får dåligt samvete för ingenting och blir rasande för ingenting. Jag är så extremt känslig för hormoner så jag är som en känslobomb just nu haha.
Jag tror att jag känt det någon gång innan ultraljudet men det var dagarna efter det som vi båda började kunna känna henne på riktigt. Sedan dess lever hon rövare i magen varje dag och de senaste dagarna snurrar hon runt så mycket att det i bland kittlas i magen haha ;).
Nej inte så ofta som jag trodde att jag skulle vara orolig men självklart sköljer oron över mig i bland. Jag är ju så långt gången nu och lilla Cornelia är redan en del i vår familj så jag kan bli riktigt rädd och obehaglig till mods när hemska tankar sköljer över mig. Men jag tror att det är naturligt att man känner så i bland, eller vad säger ni?
Sparkar bebisen mycket?Oja! Hon är en riktig buse som snurrar runt, boxas och sparkas haha. Redan på ultraljudet sa barnmorskan att detta inte var den lättaste babyn att undersöka för hon for runt, runt, runt och skulle inte vara still en sekund ;).
Nej men jag har ju varit överviktig tidigar ei livet och huden på magen har liksom aldrig helt gått till sig så den är inte superspänd helt än. Är ju dessutom väldigt liten för att vara så långt gången men jag räknar med bristningar och är inte rädd för dem!
Nej det har jag inte och jag hoppas jag slipper för det verkar vara riktigt jobbigt!
Ja det har jag men de tär ganska lugna just nu. Hade ett par dagar då de var riktigt ordentliga men då vilade jag extra mycket och de lugnade sig. Nu känns de bara av i bland och gör inte lika ont utan är mer som lätt mensvärk och magen blir som en sten haha ;).
Hur många ultraljud har du gjort?Jag har gjort två stycken. Ett tidigt i vecka 8 och sedan det vanliga i vecka 20.
Ja en liten flicka som så många anade. Micke visste att det var en flicka och har hela tiden sagt ”Du kan omöjligt få något annat än en flicka” haha.
33 år.
Jag har helt ärligt ingen aning än utan tänker vänta till vi går på föräldragruppen och får mer info. Det enda jag vet är att jag vill ha Micke där, att jag vill ha någon form av smärtlindring och att jag vill att någon av barnmorskorna fotar Micke när han får ta emot lilla ”C” för första gången om tid finns. Skulle vilja föreviga det ögonblicket ifall jag själv skulle missa det!
Jag bär helst en vid klänning på jobb/när jag ska vara lite fin men favoritkläderna all time är sportbh och sporttights från Boob. Finns inget skönare då de håller allt på plats och så gillar jag att tightsen är så höga i midjan eftersom jag känner mig mer ”skyddad” när magen är täckt.
Vad är dina favoriträtter?Det varierar och jag är väldigt begränsad då jag inte mår så bra men asiatiska smaker funkar samt naturell kvarg, riskakor, ekologisk skinka och snabbnudlar. Måste alltid kolla vad det finns på mat på restaurangen jag ska äta innan numera för det är mycket som jag gillat förut som inte alls funkar just nu. Längtar till jag slipper illamåendet och kan äta mer normalt och varierat för jag är inte superrolig kring mat just nu ;).
Mat stekt i smör, flott, vårrullar gjorda i ugn (det var min favoriträtt förut men nu kräks jag nästan av lukten), kaffe, husmanskost, för salt mat m.m. Vanlig mat överlag är svår så jag kör på mina säkra kort som jag vet funkar eftersom jag vill få i mig så mycket det går.
Jag är en magsovare och det har gått bra fram till nu men lillan gillar inte riktigt när jag sover helt på magen så försöker kompromissa. Ligger halvt på sidan med ett ben som stöder upp magen så att hon inte ska tryckas åt. Magen är ju hyfsat liten än men snart så det blir nog fosterställning som gäller nattetid.
Trots en jäkla otur med gravidillamående måste jag säga att det är smått fantastiskt att vara gravid än så länge. Visst, jag gråter av matthet/sluthet på grund av illamåendet vissa dagar men samtidigt väger hennes små sparkar upp och jag är så glad att jag får bära vår lilla ”C” i min mage. Nu börjar jag ju även se slutdatumet på denna resa och då känns illamåendet inte lika jobbigt plus att jag efter typ 26 veckor med det börjat lära mig kunna hantera det hyfsat.
Ska din kille ta emot barnet? Tror att det är standard att man lägger barnet på mammans bröst – så det är nog det ni vill fota i så fall:)
Ja klart han kan ta emot vår lilla pärla, blir ju extra fint om han får lägga henne hos mig sen <3
Fina, fina Anna! Jag har läst din blogg sedan… ja, alltid, men jag är en sån där tråkig typ som aldrig kommer mig för att kommentera. Nu tar jag mig i kragen för att tacka för att du delar med dig och skriver så otroligt fint om din graviditet och det kommande föräldraskapet! Gud, du och Micke kommer att bli de mest underbara föräldrar till lilla Cornelia!
Jag har BF den 3:e oktober, med mitt andra barn (har en sjövild och extremt mammig tvååring här hemma – hjälp, hur ska det här gå?), och kräks fortfarande varje dag… Hade likadant när jag väntade min son och det är både enklare och tuffare den här gången. Enklare eftersom tiden verkligen flyger förbi eftersom jag aldrig har en lugn stund (förra gången var det ju bara väntan, väntan, väntan!), tuffare eftersom, well, jag aldrig har en lugn stund. 😉 Hoppas innerligt att illamåendet ger sig för oss båda SNART!
Hehe, min mage beter sig på motsatt vis – den putade rejält redan i vecka tolv och nu i vecka 26 är den klotrund och enorm. Förutom att det är tungt är det lite tröttsamt att alla förutsätter att jag ska föda barn när som helst, haha! Särskilt som jag vet att den kommer att vara dubbelt så stor innan det väl är dags…
Lillebror i magen var ärligt talat inte ett dugg efterlängtad med tanke på att jag och min man var helt överens om att ett barn räckte alldeles utmärkt… Men så snart jag fick veta att jag var gravid blev han en ytterst efterlängtad bebis. Även om jag kan känna mig livrädd för hur jag ska orka med – jag är utbränd sedan drygt åtta månader tillbaka och har väldigt svårt att klara av tillvaron redan som det är… Samtidigt känns det självklart att just de här killarna skulle komma till oss, och jag längtar så ofattbart efter att få lära känna den här lille sprattelgubben också!
Önskar dig och Micke en fantastisk midsommar!
Jag hade också liten mage länge. Det var runt v 30 som den verkligen poppade, men blev aldrig riktigt stor. Jag tyckte det var skönt då jag aldrig kände mig tung eller orörlig. Angående förlossningen så tror jag att det kan vara bra att precis som du inte ha så många "krav", man vet ju aldrig vad som händer. För mig funkade det att vara påläst och öppen för att allt kan hända. Önskar dig en härlig sista trimester! Kram
Åh min poppade typ nu haha (Vecka 26). Vi tog nya magbilder igår och det var sån stor skillnad mot förra veckan så vi blev båda lite chockade haha. Micke tycker jag ser ut som en liten pinne med en boll mitt på magen och jag är nog beredd att hålla med för jag tror magen sugit åt sig allt den senaste veckan. Den bara exploderade över en natt ;).
Ja min barnmorska sa också att det var bra för många blir förlossningsrädda om de läser på för mkt och i slutändan är ju varje förlossning unik. Jag ser dock fram emot föräldrakurserna och att göra studiebesök på BB för då får man ju prata med proffs som faktiskt kan och inte spekulerar som folk kan göra på internet.
Kram fina