Nu har jag snart varit nykterist i ett år (innan dess drack jag väldigt sällan i två år) och det känns så bra! Jag saknar inte alkohol på en fläck och jag är så glad att alla i min omgivning varit så förstående och icke-ifrågasättande angående mitt val. Förutom de mest uppenbara fördelarna som att jag sparar pengar, slipper baksmälla och att kroppen mår bättre måste jag även säga att det kommer fler bra saker av detta. Jag och min kära vän Hanna pratade faktiskt om det för någon vecka sedan eftersom hon funderar på att ta samma beslut och då kom vi in på vad alkohol faktiskt gör med många av oss och hur vi använder det. Det har ju både en ”kick”-effekt samt en bedövande effekt så alkohol tenderar ju att styra lite hur vi mår och vad vi känner. Dricker man ofta är det lätt hänt att kroppen tappar lite av sina naturliga toppar och dalar eftersom den blir van av att vi styr det själva (detta är inget som jag kan styrka rent vetenskapligt utan det är bara mina reflektioner efter samtalet med min vän). Det är något jag själv kan relatera till i allra högsta grad för sedan jag slutade dricka alkohol är jag mer i ”kontakt med mig själv” på alla plan. Jag blir mycket mer ledsen och nestämd när jag är inne i mitt mörker eftersom jag måste ”deala” med mina problem och inte kan bedöva dem, samtidigt som mina toppar är helt magiska eftersom de kommer av livet och inte en substans jag häller i mig. Jag uppskattar även småsaker mer eftersom kroppen vant sig av vid de där tillförda kickarna så jag kan bli löjligt glad av nästan ingenting och det var en av sakerna Hanna avundades mig. Att jag kan bli ”hög av livet” på riktigt. Nu menar jag så klart inte att alla som använder alkohol har dessa problem, men för oss som inte riktigt kan hantera det kan det nog vara bra att rannsaka sig själv. Varför och hur dricker jag? vad gör det med mig? Hur påverkar det min självkänsla/självförtroende? För mig tog det många år (och många hemska fyllor/baksmällor) att komma till insikt men jag är glad att jag gjorde det för jag mår så mycket bättre med mig själv i dag. Förhoppningsvis kan mitt beslut och att jag skriver om det hjälpa någon annan för tyvärr finns det en väldigt hård alkoholkultur i dag som jag inte tror är riktigt sund.Hur ser ni på alkohol, känner någon av er igen er i mina tankar?
Jag slutade att dricka helt i februari och är väldigt nöjd med det beslutet. Helt ärligt tycker jag inte att alkoholsmak är särskillt gott. Innan jag slutade helt har jag iofs inte drickigt särskillt mycket eftersom jag aldrig riktigt förstått denna hets vid att när man umgås bara måste man ha alkohol. Det är ju så mkt godare med alkoholfria drinkar som man dessutom minns och kan njuta av smaken:) Men sen är det ju självklart upp till var och en hur man vill göra:)
Vad härligt att du också känner dig nöjd! Och precis som du skriver är det helt upp till var och en och alla har inte problem. Har man det borde man dock tänka över sina vanor så man inte hamnar i ett beroende! Kram
Jag håller med om de rankar du delger. Alkohol påverkar oss på många plan och tyvärr tror jag att "fördelen" att man blir mer avslappnad och vågar göra saker men inte skulle ha gjort i ett nyktert tillstånd, är anledningen till att så många fortsätter.
Själv var jag ganska långt nere i träsket och drack (rejält!) flera dagar i veckan, helg som vardag. I år är det sju år sedan jag slutade dricka efter att ha fått ett ultimatum slängt i ansiktet; kärlek eller alkohol. Ofrivilligt valde jag kärlek, men tack och lov så har jag insett att jag valde rätt. Vi är fortfarande tillsammans och precis som du skriver, så har även jag kommit närmare mitt äkta jag och det känns verkligen super! Grattis till ditt första (eller tredje) år, bra jobbat! Kramar
Heja dig! Starkt att du vågat fatta ett (i vårt samhälle) kontroversiellt beslut och bli trygg i det. Och även himla fint att du har en omgivning som respekterar det.
Själv "festar" jag aldrig längre och har inte gjort på många många år. Jag är barn till en alkoholist, som även dog av sitt missbruk, och har lärt mig den hårda vägen vad det kan göra. Trots det så lät jag mig själv gå fel väg i väldigt många år, tyckte det var kul att festa, njöt av kicken, fyllan, självförtroendet, partyna. Tills jag insåg att jag bara blev destruktiv, fick minnesluckor, var otrogen (utan att minnas det) och en jäkla massa annan skit. Jag var aldrig beroende av alkohol som min pappa var, däremot kunde jag inte dricka med måtta när jag väl festade. Och det kostade mig mycket, i form av självkänsla framförallt.
Jag har gått i terapi i många år och jobbat med mig själv. I samband med det har jag även slutat festa. Under ett par års tid drack jag inte alls men nu njuter jag gärna av t ex ett glas riktigt bra vin eller champagne till maten. Rent lyxdrickande, för smaken och för guldkant på vardagen eller för att förhöja en viss maträtt. Men i små mängder, man behöver inte mycket för att känna smaken :). Och många gånger väljer jag ett alkoholfritt alternativ, tycker till exempel om smaken av öl på sommaren men eftersom det finns så många alkoholfria alternativ dricker jag bara det, och det är även det enda vi köper hem eftersom även min sambo tycker den alkoholfria funkar lika bra. Det är ju smaken man vill åt, inte berusningen, åtminstone är det så för oss. Vin är tyvärr inte lika gott i alkoholfria varianter (än!) men jag är glad att utvecklingen i Sverige faktiskt går åt rätt håll. Allt fler blir, trot eller ej, mer medvetna om alkoholens nackdelar, och även Systembolaget och vanliga butiker följer efter, och utbudet av alkoholfria goda alternativ har bara exploderat under senare år. Det ger jag verkligen tummen upp!
Vissa av mina vänner är inte alltid lika förstående som dina, och kan tycka att det är tråkigt att jag inte vill festa längre (nej, jag tycker inte det är särskilt kul att gå ut på krogen nykter, framförallt för att man blir mycket tröttare mycket tidigare, och så stör man sig på alla som är fulla haha). Jag saknar det inte ett dugg, det räcker att jag får dansa loss på hemmafester och bröllop, men mina vänner saknar mig ibland i partygänget. Men de accepterar trots allt, och jag själv mår miljoner gånger bättre. Skulle aldrig mer kunna tänka mig att ligga halvdöd en hel helg på grund av en utekväll. Min tid är allt för värdefull för det.
Förlåt för uppsatsen ;), men jag tycker det är ett intressant och viktigt ämne att diskutera!
Kram och glad midsommar!