Annawii

Vissa dagar funkar jag nästan som vanligt medan jag vissa dagar inte funkar alls och de dagarna är otroligt jobbiga. Jag är överlag väldigt trött just nu och de dagar då ångesten sköljer över mig vill jag bara ligga i sängen och sova samt bli omkramad av Micke och katterna. Närhet är en av de få saker som lättar ångesten och de dagar jag måste jobba när jag mår så är inte roliga. Eller det går bra när jag väl är på jobbet för då kopplar jag bort mig själv och går in i min yrkesroll men att lämna hemmet är en pärs eftersom hela kroppen stretar emot. Just nu skulle jag helst av allt vilja isolera mig helt tills jag mår lite bättre men tyvärr går det inte eftersom livet rullar på som vanligt. Eller det kanske är bra för jag vet ju att jag antagligen skulle gå in för mycket i mig själv, det gör jag ju de dagar jag är ledig från jobbet. Jag önskar bara att det fanns tid för återhämtning och att vi kunde få lite goda besked just nu. Vintermörkret här uppe i Norrland är jobbigt som det är och att inte må bra och att gå och oroa sig på det är tufft. Tuffare än jag någonsin kunnat ana faktiskt. Men jag vet att vi kommer ta oss igenom detta och jag vet att jag kommer att ta mig ur denna svacka. Jag önskar bara att det skulle gå lite snabbare men det får helt enkelt ta tid. Jag kan inte påskynda det utan denna gång måste jag tillåta mig själv att känna allt som gör ont. Det kommer vara värt det i slutändan för då kommer jag inte ha mer bagage av något som jag bara ”sopat under mattan”. Som vanligt vet jag inte riktigt vad jag vill säga med detta inlägg men det är bara skönt att få skriva av sig och det känns bra att veta att det läses av kloka människor. Människor som också har eller har haft det tufft och som har hjärtat på rätta stället ♥.