Annawii

SOMETIMES LIFE IS HARD…

Som ni säkert förstått är livet hårt mot mig just nu och jag mår på riktigt inte bra. Jag känner inte riktigt igen mig själv för jag är normalt sett en väldigt positiv person även i mörka stunder som ofta peppar andra. Så är dock inte fallet nu och jag känner mig bitter, nedstämd, besviken och väldigt ofta fylld av ångest. Just ångest är något jag haft i perioder tidigare men inte så här intensivt och det är väldigt jobbigt. Jag kan inte kontrollera den och kan må ”bra” ena stunden medan jag en sekund senare fyllas av ångest och en stor dos mörker. Det beror nog på att jag inte kan styra över den situation jag är i och jag är väldigt rädd för massor av saker. Som tur är finns Micke vid min sida och trots att han också mår dåligt är han betydligt mer positiv än mig, vilket är ovanligt för oss (jag är i 99,9 fall av 100 den som håller oss uppe). Det är skönt att han får vara den starka i detta och att jag faktiskt kan och får vara svag för en gångs skull. En bra sak som jag dock upptäckt de här dagarna är att mitt i all ångest och mörker har det kommit en liten positiv sak ur detta och det är att jag vågar säga ”nej, det är inte bra” till människor samt att jag omprioriterar och vågar säga i från. Jag behöver inte prioritera människor som inte frågar hur jag mår och lyssnar på mig just nu för jag kan inte låtsas som att allt är bra och att ingenting hänt. Jag måste omge mig med människor som tillåter mig att få vara i mitt mörker och som lyssnar på mig på riktigt. Förrut hade jag aldrig gjort den prioriteringen utan då hade jag fullföljt min plikt som ”perfekt” och lagt ner energi på att tillfredsställa andra, men inte denna gång. Denna gång väljer jag vart jag lägger den yttepyttelilla energi jag har och det är på rätt människor som bryr sig på riktigt (många av er läsare hör faktiskt hit för ni är så fina att jag får tårar i ögonen när ni skriver så fint till mig). De människor som nu ger tillbaka allt det jag gett dem och som är helt jäkla underbara!
Känner någon av er igen er trots att det är lite luddigt skrivet?
Read this in english in Google translate
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Johanna

    Jag har förstått på sistone att du inte mår bra, och det är så tråkigt att höra att du har det tufft! Du verkar som en så genomgod människa och jag tänker på dig som en vän trots att vi bara träffats ett par gånger. Jag har flera gånger funderat på att skriva till dig, men eftersom vi egentligen inte är nära vänner så har det inte blivit av, jag drar mig för det. Men jag hoppas att du mår bättre snart, och ville bara säga att jag tänker på dig! ❤

  2. TextilaErika

    Åh, jag känner igen mig i det du skriver så mycket! Jag har fått rådet att testa på tapping när ångesten blir för svår och det har hjälp. Kanske kan det hjälpa dig. Styrkekramar!!!

  3. Gabriella

    Så tråkigt att höra att du har det så tungt! Känner så med dig. Du gör rätt i att prioritera dig och ditt välmående tycker jag. Det är så svårt ibland att faktiskt säga rakt ut att nej jag mår inte så bra just nu. Men nyttigt för en själv att våga stå för det, och bra för omgivningen att veta hur man faktiskt mår på riktigt. Då kan ju även andra hjälpa och stötta en på bästa sätt när de vet att allting inte är på topp. Vill också säga att jag tycker att du är så vacker och inspirerande och det är alltid lika roligt att kika in här oavsett vilka inlägg du skapar! All styrka och värme till dig!
    Stor kram

  4. Rebecca N.

    Massa kramar till dig! Jag kan tyvärr inte säga eller tipsa om något, bara heja på dig (och er)! Jag har varit en person som satt alla andra först och kunnat älta allt som gett ont i magen och sömnlösa nätter. Jag vet inte varför det släppt. Jag hoppas det gör det för dig en dag. Det enda jag kan säga är att det är ditt liv, du ska må bra och ingen tackar dig för att du satte dig själv åt sidan för människor som inte är värda det. Så, bra att du vinklat ut armbågarna en bit nu och fortsätt med det!

    1. ANNAWII

      Tack finaste du!!
      Och jag är nog på väg dit jag ska vara. Där jag går före de som inte riktigt bryr sig om mig. Känns jobbigt att behöva inse det samtidigt som det är otroligt nyttigt.
      Stor kram <3

  5. Jenny

    Vill bara sända dej lite kärlek! Har aldrig behövt uppleva det du går igenom, men hjärtat värker när jag läser ditt inlägg. Hoppas det snart vänder för dej! Kramar i massor!

  6. Cecilia

    Största kramen till dig. Har brottats med ångest periodvis i livet & det är så jävla vidrigt jobbigt. Du är så modig som delar med dig <3 hoppas det släpper för dig snarast!

    1. ANNAWII

      Tack vännen! Och ja, ångest är skit! Det jag försöker fokusera på är att det går över med tiden och att det mesta löser sig även om det är svårt att se just nu.
      Stor kram

  7. elin

    Känner igen mig så himla väl i det du beskriver. Har perioder då ångest och oro fullkomligt tar över mitt liv. Jag blir dessutom så trött och utmattad av ångesten att jag inte orkar hantera något i livet. Jag, som i vanliga fall är en väldigt driven och positiv människa, vill helst stanna i sängen och inte behöva möta vardagen över huvud taget. Jag går omkring med tankar som att "alla andra har det bättre än mig" och "längtar tills det och det, för då kommer livet vara bra igen". Känner mig utanför min egen kropp, jag ser på mig själv när jag lever mitt liv. Jag tvivlar på alla beslut, och handlar massor för att må bättre. Jag går runt med inställningen att alla hatar mig… vilket också tar mycket på krafterna.
    Har på något sätt bestämt mig för att acceptera denna höst"depression" och låta mig själv känna all ångest och oro. Vill vara ärlig med att jag mår inte alltid bra och ibland får det vara jobbigt för mig också. Har gjort det klart för nära vänner och familj att det är tungt just nu..
    Tror jag behöver perspektiv på livet. Konkreta drömmar att längta till. Samt lära känna mig själv och veta hur jag ska hantera all ångest som sköljer över mig allt för ofta nu.
    Kämpa på, vi klarar detta!
    Kram

    1. ANNAWII

      Hej hjärtat! Jag känner absolut igen det där och hatar att behöva erkänna det men jag blir faktiskt lite bitter under dessa perioder. Men jag känner precis som du att jag måste tillåta mig själv att få känna så som jag gör för att kunna gå vidare. Det är okej att må dåligt och det är absolut ingen skam. Det är normalt! Tror även de tär bra att säga det till sina nära precis som du gjort för då kan man få lite extra stöd och även förståelse när man inte orkar så mkt. Man vill inte bli pressad när man mår så här.
      Skickar världens största kram till dig och både du och jag kommer snart att vara på andra sidan där livet är lite roligare <3

  8. Barbro

    ÅÅÅ Anna bir så ledsen att du mår så dåligt ,du är en sån genuin och fin människa men nu ska du vara lite ego och tänka på dig själv i första hand.Skickar en Stor Kram till dig fina Anna.

  9. Anonym

    Ingen kommer att tacka dig för att du kör disgjälv i botten så du gör rätt i att ta hand om digsjälv och fokusera på att må bättre! Jag har inget råd att ge annat än när ångesten sköljer över dig så andas, har du möjlighet att gå undan så gör det och andas enligt QiGong. Att avleda ångestattacken är ett av de tidigaste sätten att få bukt med ångest. Jag har själv inte ångest, utan lider mer av utmattningssymptom när jag tar på mig för mycket att göra. Jag personligen tacklar det genom att tillåta mig att göra mindre än perfekt (jätte jättesvårt!) och genom att bli fyrkantig och oerhört strukturerad. Efter många år har jag lärt mig tolka signalerna och hantera situationen innan den blir ohållbar 🙂
    Hoppas du mår bättre snart!

    1. ANNAWII

      Du har så rätt så! Jag ska verkligen försöka ta tag i Yoga och meditation för jag tror det kommer vara bra för mig. Fastnar lätt i "ångestträsket" när den kommer och jag måste försöka hitta ett sätt att lätta på den.
      Stor kram fina du

  10. ALEXANDRA

    Fina Anna <3 Förstår dig precis. Har själv det rätt jobbigt just nu men det är ingen förutom min sambo som vet den här gången. Jag har så många i min omgivning som inte förstår och jag orkar inte förklara mig. För hur förklarar man något man inte kan sätta ord på? Jag kan inte sätta fingret på vad det är som är fel och i helgen ville jag tex bryta ihop inne på hemmakväll när vi köpte godis. Ångesten bara sköljde över mig.
    Både du och jag har varit med om liknande saker innan så jag vet att vi båda kommer att ta oss ur det här mörkret men visst är det svårt under tiden. All kärlek till dig vännen <3

  11. Citrin

    Så tråkigt att du har det tungt just nu. Ångest och depp är skit… 🙁 Men låter faktiskt bra att du vågar prioritera dig själv på det viset. Jag är själv skitdålig på det. Just nu har jag en rätt nära vän som beter sig jävligt både mot mig och min sambo men jag bara hittar på ursäkter för att slippa träffa henne, istället för att rakt ut säga att jag inte vill umgås så länge hon beter sig illa mot mig. Lätt att fastna i att man alltid vill vara snäll…. Kram

    1. ANNAWII

      Ja fy för det och det jobbigaste är att jag inte kan kontrollera det för jag kan må helt okej i vissa stunder och sedan kommer oron och därefter ångesten. Jag kan vara exakt likadan och är i 99 fall av 100 alldeles för snäll men just nu finns det ingen energi till det. Lägger hellre den lilla energi jag har på de som bryr sig till 100% än på de som inte gör det. I bland måste man vara lite hård för att kunna ta hand o sig själv.
      Kram bästa du <3