Anna-Karin Nauckhoff

Den här månaden köpte jag mitt livs första rosa band. Det kan såklart tyckas himla konstigt att jag inte gjort det innan men för mig har det liksom gjort för ont. Hela oktober har gjort för ont eftersom det är bröstcancer-månaden och det pratas extra mycket om bröstcancer överallt och produkter blir rosa. Överlevare som berättar om hur de besegrat cancern.

Det är snart 17 år sedan min mamma gick bort i vad som började som bröstcancer.

Ni som har en mamma som var/är högt älskad och sedan dog, ni vet. Ni som inte har varit med om det kan ana. Jamen det är lite som de där orden av Göran Tunström;

”När mammor dör, då förlorar man ett av väderstrecken. Då förlorar man vartannat andetag, då förlorar man en glänta. När mammor dör, växer det sly överallt.”

Det gör ont och det där såret är öppet länge och öppnas lätt på nytt när det väl börjat läka lite.

Jag skulle göra nästan allt för att få mamma tillbaka, innan jag fick barn var det ALLT, nu har ett litet försiktigt nästan smugit sig in där, för jag blir lätt drastisk och tänker byten och sådant även om jag vet att det inte fungerar så.

De första åren efter att hon gått bort var jag provocerad av de flesta som levde, i synnerhet kvinnor i hennes ålder, förstod inte varför de skulle få leva om inte hon. Ord som ”allt fler blir botade från bröstcancer” gav mig noll glädje, snarare tvärtom för vad spelade det för roll? Det var ju alldeles för sent och det var fel personer som överlevde, HON skulle ju överleva.

Men nu gjorde jag det, köpte ett rosa band, för jag vill ju faktiskt att fler skall bli botade och få överleva, jag vill inte att andra barn skall behöva bli av med sina mammor.

Att bandet är gjort i rosa sammet och dekorerat med gult och turkost samt med en blixt, hjälpte nog mig också att ta steget; aldrig har väl en design tilltalat mig så mycket:)

Jag hatar cancer så mycket och jag saknar min mamma så oändligt mycket. Vet att hon är med mig ofta men vill så gärna ha henne som en fysisk person att krama, att hon skall få leka med och pussa på Bobbo, att han inte skall ha en mormor som vi kallar för änglamormor utan två friska och levandes mormor.

Jag önskar att alla hade fått turen att träffa min mamma, för hon var faktiskt den bästa mamman man kan önska sig.