Idag var det den stora dagen… Bobbos första inskolningsdag på förskolan, några dagar försenad pga vår corona men nu smittar vi inte längre så det var dags. Backkkkkar tills igår..
För igår var jag där på ett möte som jag skulle gå på innan hans inskolning kunde börja. Mötet fick vara utomhus och det är så sjukt kallt i Göteborg nu alltså… Förstår att de inte vill riskera att få in corona i lokalerna och därför håller alla föräldrar utanför men så tråkigt det är! Jag vill ju gå in och kolla. Känna av och spana in både lokaler, böcker, leksaker, barngruppen.. allt! Men nej, får bara gå in i hallen. Vilket också innebär att jag inte för gå in med honom när han skall börja vara inne, inte kunna smyga in och titta på vad han gör och hur han är, när jag skall hämta honom.. Nu är det såklart inte bara jag som har det såhär och jag har dessutom full förståelse för läget men det är så himla tråkigt bara.
Igår var jag då iallafall där och träffade en pedagog utomhus, de hade gjort en liten film som visade lokalerna och det såg ut att vara en plats som Bobbo kommer tycka om att vara på, många saker som han är intresserad av och så.
Denna veckan är han där (med mig, utomhus) en timma om dagen. Nästa vecka en timma med mig utomhus och en timma UTAN MIG inomhus. Under meningsutbytet:
-Okej och så går han in klockan tio och jag följer inte med?
-Ja.
Kände jag hur min mycket coola fasad rämnade rätt hårt tillsammans med tiotusen tårar som började spruta ur mina ögon. Oh my lordz alltså att jag skall vara så känslig! Skyllde på Corona. Skall skylla allt på det nu.. Fick vara en stund i hallen och såg där hur de gjort i ordning hans plats och att hans namn stod där. Bröt ihop igen. Men alltså det här är känsligt! Imorse höll jag på att börja gråta igen, trots att jag skulle vara med hela timman. Tack och lov går hans kusin Vega på samma förskola, fast en annan avdelning då. Så idag kunde vi ha följe med henne och Bobbos moster. Kolla så fina de äääär!
SÅ iskallt alltså. Var minus åtta grader när vi var där. Bobbo blir lätt kall (tror vi förstörde honom genom att vara i värmen hela hans första vinter..) så när det var tjugo minuter kvar av timmen bröt han ihop och vi rekommenderades att gå hem. Skönt att det var han och inte jag ändå.. hehe nej såklart inte. Men jobbigt att det skall vara så kallt nu när de skall vara ute så mycket.. Nu hade han ändå på sig allt varmt. Är framförallt kinderna och händerna han blir kall om. Något tips? Smörjer in kinderna med sheasmör och han har varma vantar på sig så vet liksom inte hur vi skall göra mer..
Iallafall så var det positivt innan, lite blyg såklart först men sedan mest fascinerad av alla barn:) Tror allt blev lite överväldigande och att det tillsammans med kylan kan ha blivit droppen. Oh jag hoppas han kommer älska att gå på förskolan och tycka det är roligt med allt!
