Efter att räkningarna är betalda och alla autogiron är dragna så har jag inte alltid stenkoll på vad som är kvar på kontot. Jag tycker alltid att det är lika läskigt att kolla saldot varje gång.
Samtidigt som jag kan stå med hjärtat i halsgropen när jag handlar. Förberedd på förnedring. Jag kan ha koll om jag vill men väljer att inte den inte. ”Gamblar” hellre med hög insats.
Det måste typ gå två veckor efter den 25:te innan jag med avslappnat sinne vågar kolla saldot.
Vad håller jag på med? Är det någon som förstår vad jag menar eller känner som jag? Om det är så, hur yttrar sig er saldoångest om ni har någon? Vad är den psykologiska analysen av detta beteende?
A men ja e PRECIIIS likadan. För att sejfa upp när jag ska betala ngnstans brukar jag lägga till: ja vi får väl se om det finns ngra pengar! Försöker säga det lite sådär skämtsamt och distanserat men sanningen är att detta enbart är ett försöka att tona ner den eventuella förnedringen.
Men det värsta då. Ibland när jag går in på internetbanken för att kolla (fast jag egentligen inte vill) håller jag typ tummen för saldo-summan. På skärmen alltså. Fattar du vad jävla dumt i huvudet?
Oh vad skönt att läsa ditt inlägg OCH kommentarerna för allvarligt talat så trodde jag att jag var ensam om detta!!
Sådär gör jag också! Varje gång! Förra månaden när jag lyssnade av mitt saldo (med axlarna högt uppdragna och slutna ögon, som om någon skulle dra av ett plåster på mig!) var jag beredd på det värsta… Men så hade jag bra mycket mer än jag tänkt mig på kontot! Glad ihågen köper jag en svindyr klänning som jag trånat efter länge för att sen komma hem till ett besek från baken där det stod att hyrn inte dragits! Riksbyggen hade bytt bankgiro, DOH! Grymt bra koll!
Läskigt, men jag har lika skrämmande beteende som dig. Har fet ångest över att kolla saldot och får för mig att det går att skjuta upp problemet om jag inte går in och kollar. Men står därför svettandes i kön på ICA två veckor efter löning och ber till ekonomigudarna att det finns några kronor kvar som man kan köpa mjölk för. Jag har dock ingen bra lösning på problemet än…
Men brukar faktiskt bli glatt överaskad varje månad när jag har pengar kvar, så oftast är det bara en ren inbillning att man är broke. Ångest helt i onödan.
Men!!!! Jag är PRECIS likadan!
Kollar inte saldot förrän 1½ – 2 veckor efter 25:e. Varje dag tills dess står jag på ICA och blir lika lättad varje gång det står ”köp godkänt” i rutan! Varför gör jag så mot mig själv!
2 veckor senare är det nemas problemas att ha koll på saldot, för då är det ju snart 25e igen. Jag är alltid superekonomisk fram tills denna brytpunkt, så att jag kan spara så mycket som möjligt till en buffert. Jag har fått dille på att spara!
Är det en bård jag skymtar bakom dig på er väg?? Sådan har jag inte sett i ”unga” människors hem sen 90-talet. Annorlunda.
Jag ser till så att jag betalar alla räkningar den 25 när lönen kommer, ändrar datum på de e-fakturor jag har så att de dras då och inte den sista och sätter över pengar på ett annat konto där jag har valt att räntor och amorteringar skall dras ifrån. Sätter alltid över lite för mycket på det andra kontot så att jag har något att ta av om det skulle krisa i slutet på månaden. Sen har ju Handelsbanken en fantastisk app, så om jag behöver köpa något men är medveten om att jag inte har tillräckligt med pengar på kontot som kortet är kopplat till så kan jag bara gå in och föra över på direkten. Hatar att inte ha koll på hur mycket jag har att röra mig med, så vi är nog ganska olika =)
Haha, jag är likadan. Tog mig dock i kragen redan idag och tittade in. Det var inte så illa som jag trodde som tur var. I vanliga fall går jag också två veckor in på den nya månaden innan jag vågar kolla, det är då jag börjar misstänka att det närmar sig noll. Jag är student och har egentligen inte råd med några extravaganser men innan jag vågar fatta dosan så beter jag mig precis som om jag hade. Jag passar liksom på innan jag vet att jag måste kolla. Så otroligt korkat beteende.
Åh! En själsfrände! Har inga ekonomiska problem alls, men hatar att veta hur mycket pengar jag bränner, därför kollar jag bara kontot en gång i månaden (den 25:e för att betala räkningar). Kraftig ångest om jag måste göra någon betalning innan dess och då ser hur mycket pengar som finns. Har gått så långt att jag nu ber min pojkvän logga in på mitt konto och betala, måste be honom sätta över pengar till städerskan i morgon, no way att jag gör det! / Sjuk tjej
HAHA, jag är EXAKT likadan!!!!
Förstår vad du menar, men ta kontroll på dina autogiron så behöver det inte bli jobbigt. Lägg på , typ 500 kr mer så har du marginal.
Men dne 2 april borde allt vara under kontroll då vet du.
Så tänker jag.
Det är inte mycket som dras senare.
Jag har grov kolla-saldo-fobi. Förr gjorde jag det inte alls. Nu är det lite bättre.. Med det sagt: Jag kollar alltid vid löning hur mycket pengar jag har och därefter gör jag dålig huvudräkning på hur mycket jag rimligtvis bör ha kvar. Kollar endast mitt saldo vid löning.. Och så räknar jag lågt. Brukar gå bra. Ibland när jag måste logga in på internetbanken för att exempelvis föra över hyran osv håller jag ett finger över saldot., kisar ordentligt först så att allt jag ser är sudd och så sätter jag fingret på.
Det är extremt sjukt. Men det gäller allt. Som när jag var orolig för att min jämkning på 2 procent låg kvar. Skulle bara varit en månad, men fick så mycket i lön. 14 månader höll det på. ”Jämkningen måste ligga kvar”, tänkte jag. Fixade aldrig att kolla upp och så fick jag historiens restskatt.
Men jag reder mig. Det ordnar sig jämt. Har inga ekonomoiska problem eller skulder så jag fixart.
Du är kanske inte riktigt ORDNINGSAM,var sak på sin plats typ, endel anser att det är att vara för — militärisk— och vantrivs med en sådan människa i sin närhet.Ha kakan kvar och äta upp den systemet är ju heller inte bra .
Varje gang jag loggar in pa min internetbank sa star det nar jag loggade in senast. Normalt ar det ca 3 manader. Jag skams lika mycket varje gang och tycker att det ar oerhort jobbigt. Jag kan precis som du valja att ha koll om jag vill men jag valjer att blunda for det. Nar jag ibland behover ringa banken och de fragar sakerhetsfragor om saldo etc. sa failar jag alltid. Jag har seriosa angestproblem med detta. Inte for jag brukar vara pank (oftast har jag for mig att jag spenderar mer an jag gor) men jag far anda angest