Efter 5 timmars sömn larmar mobilen, dax att gå upp Zzzzzz
Duschade och väckte barnen, ringde och väckte Alex och skickade sms till Jörgen och barnen där.
Fixade oss och sen kom farmor och farfar för att ta med pojkarna till Väsa.
Vi kom iväg vid 09:00 och det spöregnade ute.
Strax innan Rättvik höll jag på att få psykbryt…en stor klump i magen, tryck i bröstet och tårarna brände i ögonen.
Fick lov att stanna på en mack för toapaus, och passade på att gråta en skvätt innan vi fortsatte…
Regnet vräkte ner fram till Norberg, där sprack det upp.
Hetsätning på Donken i Köping innan vi kom fram till Kungsör 13:30
och där var det strålande sol och jättevarmt.
Janne, Dennis och Micaela var redan på plats vid kapellet när vi kom.
Vi gick in och körde igenom låten en gång och det gick bra.
Resten av släkten kom och jag träffade mina kusiner Linda, Jens och Gustav som jag knappt har sett tidigare.
Tråkigt att det ska få lov att bli under såna här omständigheter…
14:00 började vi med att sjunga – Du är Allt av Sonja Aldén och Alex kompade på gitarr.
Klarade av att sjunga, men med mycket darr på rösten och på slutet bröt jag ihop
gick och satte mig och benen bara skakade på mig och hela jag skakade av gråt resten av begravningen.
Min fina lilla mamma, jag fattar inte att du är borta för alltid…
En nässelfjäril flög omkring i kapellet och jag vill tro att det var hon…
För när vi gick ut efteråt, så flög den ut och satte sig på väggen…
Åkte iväg till Kristinagården för fika.
Gick till lekparken vid kyrkan en stund, för Viola och Elias var där med sin farmor.
Kramade alla hejdå och for till Janne och tog med de sista kartongerna med saker efter mamma
och åkte sen hem mot Älvdalen igen. Pojkarna sov och jag och flickorna åt pizza från Roma.
Flickorna la sig. Jag smsade med Matilda och Lovisa och det åskade i Kungsör.
Bröt ihop här i min ensamhet, önskar jag hade någon som kunde hålla om mig och ge mig tröst…
Tur att det finns facebook och sms. Tack till er som finns där och delar min sorg <3
du är stark ,det måste vara fruktansvärt
sänder en liten styrke kram iaf <3
Kan inte ens föreställa mej hur hemskt det är för dej
Finns inga tröstande ord som hjälper, men kom ihåg henne med glädje, minns henne för att hon har levt, inte för att hon dött. Massor med styrkekramar <3
Sänder styrkekramar i massor till dig! Kan bara föreställa mig hur hemskt det måste kännas att begrava sin mamma
(((((.
Det är så smärtsamt och tungt. I dag begravs min lilla mor. *Kramar om*
Beklagar verkligen! Jag vet precis hur det är. Förlorade min mamma för 3 år sen och det är det värsta som hänt mig i mitt liv. Tråkigt nog han hon inte ens uppleva att bli mormor. Det känns fortfarande vä’ldigt färskt här och speciellt när man blir påmind…
Jag sörjer med dig och känner så mycket med dig! Massa varma kramar och jag vill verkligen krama dig IRL! Fin bild av din mamma!
♥
Jag beklagar sorgen! Vet hur det är att förlora någon som står en nära. Styrkekramar till dig Tina!! <3
Världens finaste Tina, jag beundrar dig verkligen som orkat sjunga inför din egna mammas begravning. Du är modig och jag är så hemskt ledsen att det blivit såhär för dig. Vi är många som beundrar dig, du är helt fantastisk, glöm aldrig det! Gråt ur dig när du känner att det gör som ondast. Släpp tårarna när dom vill komma ut! Tänker så otroligt mycket på dig och din fina familj. Stå på er! <3
// Izabelle i Älvdalen
Usch stackare sitter här med tårar i ögonen och tänker på dig!
En dag man bara inte vill vara med om… En mamma ska alltid bara finnas…..
Tusen styrke kramar till dig!!
”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du” Det är en vacker sång. Vart vi än står i livet.
Styrkekram till dig!
Kram <3
Jag delar din sorg och är samtidigt glad att du fick gåvan av att ha en mamma som du älskat och och som har älskat dig. Samtidigt har du fått en förebild för att själv vara mamma till alla dina barn.
Jag önskar dig all styrka i livet – Hälsningar Maria
beklagar förlusten av din mamma!
KRAMAR<3
Gud så jobbigt! min mamma gick bort för 21 år sedan. Än idag känner jag sammma sorg! hoppas du mår bättre! och ha ingen stress över att bloggen skall uppdaderas! ta den tiden du behöver <3
En vacker dikt som skänker tröst i sorgen och saknaden..
”Gråt inte för att jag är död,
jag finns inom dig alltid
Du har min röst den finns i dej
den kan du höra när du vill
Du har mitt ansikte, min kropp
Jag finns i dej
Du kan ta fram mej när du vill
Allt som finns kvar av mej är inom dej
Så vi är jämt tillsammans.
Döden betyder ingenting
jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum
Jag är jag och du är du
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande
Nämn mig vid mitt vanliga namn, familjära namn
Tala till mig på samma sätt som du alltid brukade
Ändra inte tonfall
Håll sorgen borta från din röst
Skratta tillsammans med mig
som vi alltid brukade skratta åt vardagens små ting
Var med mig
Bed för mig
Låt mitt namn fortsätta att vara en del av din vardag
Livet betyder detsamma, ingenting har skett som förändrar det
Livet måste gå vidare, därför att det måste gå vidare
Döden är ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap
Varför skulle du sluta tänka på mig
bara för att du inte längre kan se mig
Jag väntar på dig en kort stund, alldeles i närheten
Allt är bra”
Styrkekramar! <3 Känns aldrig bra att förlora någon så nära. <3 Kram