Jag tror att jag i år stöttat Individuell Människohjälp i 10 år!
De har en superfin gåvoshop och jag hoppas och önskar att många av er som läser min blogg köper en del av era julklappar där 
För oss borde det vara självklart att hjälpa andra, vi kan ju!
Vet ni vad jag önskar mig mest av allt i jul, förutom att få vara med mina nära och kära?
Jo, att alla mina fina läsare blir medlem i Lilla Barnets Fond och SOS Barnbyar. Tillsammans gör vi skillnad. Istället för eller också, så kan man ge sina vuxna släktingar, vänner, föräldrar ett medlemskap i Lilla Barnets Fond eller ge ett bidrag till fonden och/eller SOS Barnbyar. Alternativt kan man köpa presenter till speciellt utsatta människor i någons namn på SOS barnbyars sid.
Klicka HÄR för att bli medlem alt. lämna ett bidrag till Lilla Barnets Fond!
Klicka HÄR för att bli fadder!
Klicka HÄR för att handla livsnödvändiga presenter till utsatta!
Det tycker jag vore väldigt fint av er! Det kommer jag att göra Så lite pengar för oss, gör enormt skillnad för andra.
I övrigt tänker jag mycket på julen just nu. I mitt huvud ser det ut såhär:
Kram på er!
Klicka in er och kolla vilka Forskare som fått medel för att kunna finansiera forskning kring barn.
Om ni går in och läser, kan ni se att nästan allt handlar om extremt för tidigt födda barn – precis som Stellan. Han är alltså född i v 25+1, för er som kanske missat detta.
Vår resa har gått extremt bra hittills. Vi är så oerhört tacksamma. Jag ”arbetar” volontärt med Lilla Barnets Fond för att jag vill hjälpa till att driva in pengar till forskning kring nyfödda barn. Utan den forskningen som hittills kunnat utföras i ämnet hade Stellan inte levt. Det känslan… Jag kan börja gråta av att tänka så.
En mors tacksamhet för sitt barns hälsa… Ja… det är svårt att finna rätt ord. Jag är i alla fall oerhört stolt över att få vara med och stötta forskningen och Lilla Barnets Fond på alla sätt jag bara kan!
Det är bla därför jag kan bli väldigt ledsen när folk säger: ”men på 70-talet gjorde man så, och det föddes ju barn då också” om tex alkohol och graviditet eller olika rekommendationer som man kanske tycker är en jobbig omställning under graviditeten. Men jag kan säga er att jag tackar min lyckliga stjärna över att jag följt varenda rekommendation kring graviditet, när jag fick ett barn i vecka 25. Tack vare dessa rekommendationer är han så frisk som han är, ja och naturligtvis all vård och såklart för att vi som föräldrar till honom gjort ALLT för att han ska må så bra som möjligt.
Folk klagar gärna och ofta över sin tillvaro, trots att den är helt normal med helt normala barn osv (och visst får man lov att göra det), MEN de som har det tuffast är oftast dem som inte klagar.
Om ni bara visste vad vi gått igenom…
Vi kom ut på andra sidan, starkare än innan. Vi upplevde nog inget normalt direkt den första tiden, knappt det första året i Stellans liv. Allt var precis upp och ner.
Att pumpa igång mjölkproduktionen och sen hålla den vid liv, var en PÄRS. Jag satt i pumprummet och grät på Karolinska… jag ville bara få vara normal! Sitta med min friska, normalstora, friska bebis och amma. Inte sitta i ett kallt rum och pumpa, på ett sjukhus, en bebis som vägde 868 gram vid födseln och som gick ner till 757 gram den första tiden, som jag inte visste skulle leva eller dö, alla ljud i intensivsalen… alla kuvöser som lät, föräldrar som grät… smärtan i hjärtat av att inte få hålla mitt barn… inte kunna ta på honom för att hans hud var för skör… inte kunna sova för att jag mådde så dåligt av att veta att han låg därinne själv… utan mig, något som aldrig hade hänt om han kommit på utsatt datum.. så jag sov inte, jag väckte mig själv så att jag kunde gå in några gånger varje natt för att se att han mådde bra. En läkare frågade mig ”Är du alltid här?”.
Jag säger bara – gör allt ni kan för att ert ofödda barn ska få de bästa förutsättningarna i livet! OM något händer, så VET ni att det inte var ert ”fel”! En väldigt bra vetskap, eftersom man om och om igen funderar på OM det ändå inte var ens eget fel att det gick fel… Något jag fått förklarat för mig om och om igen att det inte var!
Man kan inte styra sin moderkaka så vitt jag vet 
. Om man röker ökar risken för att barnet föds för tidigt. Tro mig, ni vill inte ha ett för tidigt fött barn med dåliga lungor – lungorna är mkt sköra som det är!
Jag är i alla fall enormt tacksam för att jag under båda mina graviditeter gjort ALLT jag kan för mina barns bästa förutsättningar i livet. Och jag är enormt glad att Stellan kom till just oss, vi har verkligen förstått vad det är för barn vi fått.
Det har snart gått två år sen han föddes och jag tänker så himla mycket på det här fortfarande – såklart! Vad har vi egentligen varit med om?
Var med och stötta forskningen kring nyfödda barn!
Klädmarknaden för barn har aldrig varit större! Nya och mer exklusiva poppar upp som maskrosor på en solig äng.
Vi föräldrar vet hur mycket kläder som är i omlopp under en säsong, för att inte tala om, under ett helt år!
Barnen växer så det knakar, det ena plagget avlöser det andra och snabbt går det!
Vad gör man då med alla kläder som barnen växer ur?
Många klädmärken nuförtiden tillverkar kläder som har en mycket slitstark kvalité, som är gjorda av återvunnet material samt att det är tänkt att kläderna ska gå i arv – tex Isbjörn Of Sweden.
I dag så finns det mängder med siter, organisationer, sidor på Facebook som hjälper dig att ta hand om kläderna som blir över.
Kanske vill du skänka dina kläder till barn som inte har det gott ställt, kanske är du med och lämnar in dina kläder till olika Klädbytardagar eller så säljer du kläderna på tex Tradera eller Loppi.se.
Andrahands marknaden gällande barnkläder, är enorm!
Jag besökte min första klädbytardag förra helgen, det var enormt mycket kläder! Och folk var som galna i dessa använda plagg! Det varierar ju mycket i kvalité men oftast så går det att fynda bra märken som håller ett par vändor till, till extremt låga priser, vi snackar 15 kr för ett par Polarn O. pyret tights som funkar super som extraplagg på förskolan.
Om du inte är sugen på att köpa secondkläder kan du ju i alla fall lämna in dina barns kläder och göra någon annan glad, samt tjäna en slant. I dag i Sverige finns det enormt mycket fattigdom, bara i Stockholm finns det 50 000 barn som lever i fattigdom! Genom att lämna in dina kläder, kan du göra så att ett barn slipper gå till skolan/förskolan och känna sig annorlunda pga sina försmå och kanske trasiga kläder. När man säljer eller skänker kläder som fortfarande håller god kvalitét så ger man någon annan möjligheten till ett lite mer värdigt liv.
De som stod bakom den här Klädbytardagen har sett till att de kläder som inte blir sålda, och som inte går tillbaka till sin ägare blir skänkta till barn i andra länder, vilket känns mycket fint.
Det är också bättre för miljön att använda kläder som redan är tillverkade.
Jag har också börjat testa att sälja kläder både på Tradera och Loppi.se, och det är ju jättespännande att se vad andra tycker att ens barnskläder är värda och så blir jag väldigt glad av tanken på att man så enkelt kan göra någon annan glad! Det är så tråkigt att se Stellans i Kavat sandaler som är sparsamt använda inte komma till nytta.
Såhär såg det ut på den klädbytardagen som jag gästade. Enormt mycket kläder!
Man kan även hitta många helt nya plagg som bara inte kommit till användning på både klädbytardagar, FB sidor och Tradera.
Jag har två exempel, årets overall från Polarn O. Pyret hittade jag på en Köp & Säljsida på Facebook, helt oanvänd 400 kr istället för 1 300 kr! Jag sparade alltså 900 kr genom att kika på en sån sida som är helt gratis att använda! Och så har jag fyndat en helt ny Polarn O. Pyret outfit som aldrig var använd för 180 kr, ordinarie pris hade väl varit det dubbla minst.
Så från och med nu, så kommer det inte ligga kläder i högar i förrådet, de ska säljas eller skänkas helt enkelt!
Gör så ni också, hem och rensa och gör både er själva och andra glada!
Om det inte organiseras någon klädbytardag där du bor, kanske du kan vara med och dra igång den första!
I dag ska jag åka till neonatalen på Danderyd med en oanvänd Polarn O. Pyret overall i stl 50, som en tjej vill köpa till sin nya lilla bebis som är förtidigt född.
Ha en fin dag allihopa!
Kram på er!
//Paulina
Bilderna är tagna från Google och Facebook.
Imorgon kommer en fond som heter ”Saules smiltys” och samlar in kläder, skor, leksaker, sängkläder, gardiner, handdukar, elektronik och hushållsapparater och cyklar hit och hämtar de här sakerna som jag skrapat ihop.
Fick ihop massor! Didriksons jackor, massor av kläder till barn och vuxna, gardiner, handdukar, barntäcken, lakan, brödrost, kaffekokare…mm. Känns oerhört bra att hjälpa till och jag hoppas att alla våra grannar gör likadant!
Alla dessa saker ska till Litauen och Lettland tull svårt sjuka barn, vuxna, barnhem, och stora och fattiga familjer.
Tänk vilka fantastiska människor det finns som åker och hämtar dessa saker!
Amazing!
Då jag känner grundaren av World’s Children’s Prize samt aktivt jobbar med välgörenhet av olika slag, vill jag gärna slå ett slag och belysa allt det fina arbete som World’s Children’s Prize faktiskt för barns rättigheter runt om i världen!
Köp detta lipbutter, rösta på World’s Children’s Prize och stöd World’s Children’s Prize – vem vill INTE hjälpa till och underlätta arbetet för barns rättigheter? Barnen är vår framtid!
VOTE WITH YOUR LIPS
Besök en av våra butiker och hjälp till att göra skillnad. Just nu säljer vi ett Lip Butter i begränsad upplaga, det fantastiska Dragon Fruit Lip Butter. För varje exemplar du köper får du lägga en röst på den organisation du vill donera till. Pris: 75 kr Donation: 44 kr
Nu kan du stödja vårt arbete för barnets rättigheter genom att handla ”Dragon Fruit Lip Butter” hos The Body Shop. En tredjedel av försäljningspriset går till tre utvalda organisationer – en av dem är World’s Children’s Prize! Kampanjen pågår som längst till december, eller tills de tiotusen Dragon Fruit sålt slut, så skynda dig att fylla på present- och julklappslagret!
I kampanjen får kunder hos The Body Shop vara med och bestämma genom att rösta på den organisation du vill stödja. Så här går det till: För varje Lip Butter du köper får du lägga en röst på World’s Children’s Prize. Den som får flest röster får hälften av totalt 330 000 kronor (tvåan får 30 procent, trean får 20)!
Vad är World’s Children’s Prize?
World’s Children’s Prize arbetar för en medmänsklig värld där barnets rättigheter respekteras. Barn i skolor över hela Sverige och miljoner barn jorden runt lär sig om barnets rättigheter och kan kräva att de respekteras. Många av de deltagande barnen har själva fått sina rättigheter kränkta. Prissumman hjälper världens mest utsatta barn till ett bättre liv. WCP beskyddas av bland andra Nelson Mandela, Aung San Suu Kyi och drottning Silvia.
58 000 skolor med 27 miljoner elever i 107 länder står bakom World’s Children’s Prize, som även stöds av och samarbetar med över 500 organisationer jorden runt. World’s Children’s Prize stöds bland annat av Svenska PostkodLotteriet, Sida, ECPAT Sverige, Rädda Barnen och eWork.
Kom igen nu allihopa!
Kram på er!
Mmm… som rubriken säger, att ta hälsa förgivet. Jag kikar ibland på Kanal5play och nu har det blivit en del ”De unge mödre” fr Danmark. Jag behöver inte gå in på vad jag tycker och tänker om dessa unga mödrar… det jag tänker är hur många av dom tar förgivet att deras barn kommer att vara friska – TROTS att dom röker hela graviditeten! En tjej planerade dop för sitt barn som fortfarande låg i magen (?). Hon fixade inbjudningskort med bild från ultraljudet.
Man tar ofta förgivet att ens barn kommer att vara friskt, och visst till viss del är det ju så, jag menar de flesta graviditeter/förlossningar går ju som de ska. Men för 10 % så går det inte riktigt som man tänkt. ca 10 000 barn VARJE år hamnar på Neonatal. Det är ju ändå rätt många tycker jag.
Ca 6000 av dessa är prematurer och oftast vet man ju innan om man kommer att föda förtidigt, många av de barnen som hamnar på Neonatal är fullgångna men har råkat ut för någon typ av komplikation som man kanske inte kunde se eller veta om, innan barnet kommit ut.
Det är otroligt skrämmande när ens barn inte mår bra, det kan vara skrämmande när ens barn är förkyld. Men när det kommer ett nytt litet barn som inte mår bra… ja, det är väl varje förälders mardröm. Det dör även barn varje år i Sverige, mellan 250-300 barn, av dessa är 100 st prematurer. Så de flesta barn som dör är alltså fullgågna.
Under första månaden i barnets liv är dom som mest sköra och man ska egentligen bara ta det lugnt och fokusera på att få till amning mm. Tänk också på att alltid ha en god handhygien! Handsprit bör ingå i varje hem där det finns en ny liten bebis, speciellt på hösten/vintern. Och alla som ska klappa på bebis bör tvätta händerna först.
När Stellan var liten var det ingen som fick hålla, ingen fick klappa osv, det var dom riktlinjer vi fick med oss från sjukhuset. Visst, han är extrem prematur, men jag var likadan med Melker. Den första tiden anser jag är uteslutande för mamma, pappa och syskon som ska knyta an med den lille. Vi var också tvugna att vara isolerade, ingen fick komma hem till oss, vi fick inte gå in i affärer eller åka någonstans.
Jag kunde stundtals ha väldigt svårt att förstå andra föräldrars högljudda klagomål på sina perfekta små fullständigt normala bebisar, som var mest så som bebisar är. Jag mådde riktigt dåligt av att höra folk klaga, när allt det jag ville var att ha just deras normala tillvaro. Jag hade ju upplevt det förut med Melker och tyckte då aldrig att det var speciellt tufft, mer förväntat att inte få sova osv. Under de tio veckor vi spenderade på sjukhus, så väckte jag mig själv var 3:e timme varje natt (jag sov inte så mycket iofs ca 5 h/natt), för att jag ville känna mig som en vanlig förälder. Jag ville vakna på natten och det gjorde jag, då smög jag in i akutrummet och tittade till Stellan En läkare som vi hade, undrade om jag aldrig sov för jag var ju alltid i akutrummet när hon var det. Nu förstår jag att man kan inte förstå eller relatera till sådant som man inte varit med om, och man tänker inte att det finns dom som har det värre heller när man är mitt uppe i sånt som för stunden känns tufft. Jag är inte så skör längre, jag har läkt en hel del. Dock skulle jag personligen uppskatta en trevligare, ljusare bild av föräldraskapet generellt. Det är lite därför jag ens bloggar. Jag är ärlig med hur jag känner inför min mammaroll, alla föräldrar har det tufft emellanåt. Det vet vi.
Men jag tänker att jag inte vill skriva och klaga i min blogg, det ligger inte för mig. Jag är positiv och ser det jobbiga som utmaningar och jag vet att det går över. I´ve had worse. I natt har ingen i vår familj sovit, Stellan ”sjöng” för oss, jag tror att han drömde eller så är det tänder på g. Hade jag hellre sovit? Jepp. Börjar vardagen ändå? Ja. Måste jag leka med och underhålla mina barn ändå? Japp. Alltså, för min del finns det ingen anledning att leva i det som hände i natt, det är morgon nu. Och jag har massor av måsten.
Sen förstår jag att man är mer eller mindre känslig för att bli berövad på sömn osv. Jag är nog inte så känslig för det, jag blir trött men jag mår inte dåligt.
Bebistiden, upplever jag som den enkla tiden ”Små barn, små problem. Stora barn, stora problem”. Fast det är ju sådant som man lär sig med erfarenhet. Jag menar jag vet inte vad som händer och hur det känns när Melker är 10 år. Time will tell, men jag känner mig förberedd. Man förstår nog inte hur viktig och beroende man är av att ha hälsan, för att ha och leva ett normalt liv. Att ha ett sjukt barn eller ett barn som inte är som alla andra är som att konstant trampa vatten för att hålla huvudet precis ovan ytan.
Jag tackar ”högre makter” varje dag för att jag har friska barn! Det betyder allt. Och det betyder nog allt för alla föräldrar, fast jag tror inte att alla tänker aktivt på det – det gjorde inte jag innan Stellan. Varje dag är en gåva i våra liv oavsett om vi sovit eller inte.
För att vi ska kunna få reda på mer om varför barn hamnar på Neonatal och förhindra detta i större utsträckning så är det enormt viktigt med forskning. Tyvärr är det inte gratis. Jag hoppas att alla mina läsare går in och skänker en slant (50 kr) alt blir stödmedlem av Lilla Barnets Fond, för att hjälpa forskarna med att finansiera forskningen kring nyfödda barn.
Stöd Lilla Barnets Fond www.lillabarnet.se
Den här var visserligen min vän under sjukhusvistelsen, men jag vill inte gärna se en sån igen.
Lilla bebis, ca två månader okorrigerad vägde ca 2 kg, i ungefär v 33 okorrigerad.
Ta hand om er och era ofödda barn under graviditeten, rätt kost och noll tolerans kring tobak och alkohol bör vara en självklarhet för ALLA! Jag lovar att ni aldrig skulle kunna förlåta er om något händer och barnet får men, om ni druckit och rökt under graviditeten. Jag är jätteglad att jag skötte mig så bra under den korta tid jag fick vara gravid med Stellan, vem vet hur det annars hade gått.
Tyvärr kan man inte kontrollera allt, min moderkaka ville inte hänga kvar helt tyvärr. Men jag gjorde allt jag kunder för att ge mina barn bästa möjliga förutsättningar.
Ha nu en fin dag!
Kram på er!
//Paulina
Network-wide options by YD - Freelance Wordpress Developer
