Paulinas

Man ska inte vara rädd för att leva, tvärtom. Men vad är då leva? Hur lever man på bästa sätt?

Jag har kommit fram till hittills att allt handlar om familjen och dom människor som finns där för dig, att ta tillvara på tillfällen i livet som aldrig kommer åter samt att värna om ens älsklingar. Även att hjälpa andra som har det svårt och att försöka använda sin fulla kapacitet – att utnyttja sina resurser för att göra bra saker.

Jag läser om döden, att döden slår till där man minst anar det. Och det är så fruktansvärt varje gång. Unga människor dör till höger och vänster och jag blir så rädd! Min största rädsla är att något ska hända barnen och Henrik och att jag ska dö ifrån dom.

Uppe i backen här står ett tomt hus med skylten till salu, kvinnan i huset en ung sådan dog i sömnen har jag fått höra. Mamma. Jag blir helt livrädd. Jag vill inte dö nu. Jag tänker på hennes man och framförallt barnen som inte kommer att lära känna sin mamma. Det gör så fruktansvärt ont i mig, fast jag inte känner dom.

Jag läser på Facebook att Bobby Oducus pojkvän dött, bara härom dagen. En ung frisk man. Det känns helt fruktansvärt. Jag känner ingen av dom men jag känner stark med Bobby och pojkvännens familj.

En vän till mig, hennes man dog för 4,5 år sen, han var också ung och frisk men pangbom så dog han. Hon lämnades med deras två underbara barn.

Livet är bra orättvist!

Ta hand om dom närmast dig, ta tillfället  i akt för du vet inte hur länge du har möjligheten.

I dag vet jag en kille som kommer att vara en lycklig kille – Melker, som ska få gå på Gröna Lund i dag med bästa vännen Frans och jag ska få hänga med hans underbara mamma! Mys!

Störst av allt är kärleken, i vilken form den än må komma.

Ha en fin dag!

Kram på er!

//Paulina