Ängla-bönan i magen VUL 6+5 ♥
Egentligen är ju alla sätt ett barn kommer ut på en riktig förlossning. Men vad tänker ni på när någon säger så? Vad menar man egentligen när man säger ”Jag vill ha en riktig förlossning” ?
Jag tänker direkt på att kvinnan menar en vaginal förlossning och i så fall kan jag relatera till det, eftersom just det kändes väldigt viktigt för mig. Fast jag har aldrig tänkt på det som riktig förlossning. Jag har bara tänkt att det är så jag vill uppleva födelsen av mitt barn. Så när jag tillslut förstod vad den här tjejen menade blev jag faktiskt chockad, överraskad och lite arg! Hon sa ordagrant:
”Jag vill ha en riktig förlossning”
Och för henne var det inte en riktig förlossning om det inte var vaginalt och helt utan smärtstillande! Inte ens lustgas! Jag tycker det är sjukt! Vad är det för sjuka krav vi har på oss egentligen?! Jag ville inte bestämma om jag skulle ha smärtstillande iförväg eller inte. Jag ville se vad jag klarade först. Jag fick epidural men eftersom min förlossning var en så kallad störtförlossning så hann inte den börja verka. Men oavsett så klämde jag ut mitt barn mellan mina ben så min förlossning var VERKLIGEN en riktig förlossning! Precis som alla andra mammors förlossningar är riktiga!!! Asså vissa förstår inte vad dom pratar om känner jag! Det ironiska i det hela är att den kvinna som sa detta fick ett akut kejsarsnitt istället för sin ”riktiga förlossning”.
Jag tycker inte det är ok att säga så faktiskt. Vi kvinnor har nog med press på oss själva som det är. Vi kämpar, vi härdar och vi föder barn. Vi behöver inte ytterligare press på våra förlossningar om att avstå smärtlindring för att våra förlossningar ska tituleras som RIKTIGA! Vad tycker ni? Om ni hade hört nån säga så, hade ni bitit ifrån? Jag önskar jag hade gjort det!
Bild lånad från Loppis artikel Följ med till förlossningen
This post post made me think. I will write something about this on my blog. Have a nice day!! ary news headlines today https://oneotv.online/
Men ska man inte få bestämma själv vad man vill ha? Jag ville inte ha någon smärtlindring eftersom jag tänkte ”det här är ju helt naturligt”. Helt klart ville jag föda på sjukhus då det finns möjlighet till att få medicinsk hjälp om så behövs. Lustgas hade jag dock kunnat ta men hann inte, det gick för fort. Så jag anser att man ska kunna ha självförtroende att föda utan bedövning om man vill men så klart ska man ta det om det känns bäst.
Jag skulle nog aldrig säga ”riktig” förlossning för det kvinnan i denna historia menar. Jag har fött två barn vaginalt och med endast lustgas. Det jag önskade för båda gångerna var en så ”naturlig” förlossning som möjligt och då anser jag det som vaginalt och utan smärtlindring i den mån det går.
Första gången sa jag även att eftersom jag inte vet vilken smärta det är så om jag ligger i sjuka värkar så ge mig allt jag kan få!
Min första förlossning tog, från igångsättning pga havandeskapsförgiftning, 42 timmar. 42 timmars smärta, då kroppen inte ville öppna sig och barnet inte ville ut. Hen kom ut, vaginalt med viss hjälp av sugklocka. Jag var så slut att jag nästan inte minns sista timmarna. Minns knappt att hen lades på mitt bröst, innan jag rullades iväg för att operera bort moderkakan. Höll på att förblöda. Kunde inte ta hand om bebisen första fem dagarna på BB. Ingen mjölk, ingen amning. Barnet var (och är friskt), men. vilken jävla upplevelse! Varför gjorde man inte kejsarsnitt? Hade mycket hellre snittats än gått igenom den förlossningen vaginalt! Med barn nr 2 gick jag på specialistmödravård, var inte rädd för förlossningen men mycket tydlig med 1) lägg epiduralingång tidigt för maximal smärtlindring 2) gör snitt vid minsta problem eller utdragen process. 2:an kom väldigt snabbt och var ute på 45 minuter med konstanta värkar (vaginalt), allt funkade toppen, men jag hade alla gånger valt smärtstillande och/eller snitt om det behövts.
Alla förlossningar med eller utan snitt, är normala och naturliga. Skillnaden mot förr är att då dog barn och mamma vid krångliga förlossningar (vaginalt och med snitt) nu överlever vi för det mesta – när man har tillgång till bra sjukvård vill säga.
Sluta värdera och lägg etiketter på förlossningar och amning. Ett barn som föds och överlever är en lyckad födsel. Punkt.
22h värkarbete men inget händer vilket slutade i oplanerat snitt. Riktig förlossning? Ja inte var det på låtsas inte!! Finns inga ”riktiga” Det finns vaginalt med eller utan hjälpmedel sen finns det snitt.
På något annat sätt kan inte ungen komma ut och alla sätt är i allra högsta grad PÅ RIKTIGT!
Ja PRECIS!!!
Jag kan bli lite störd på folk som säger att jag inte fött barn den normala vägen. Min första förlossning var jättejobbig eftersom jag inte ville öppna mig. efter 14 timmar tyckte de att mitt gnällande om kejsarsnitt kanske ändå inte var en så dum ide’. Snitt blev det. Min andra förlossning ville jag verkligen inte gå igenom den smärtan igen och fick tjata mig till ett planerat snitt. Fick snitt. Nummer tre och den jag trodde var min sista ville jag verkligen känna på hur det skulle kännas att förlösas ”normalt”. Nu var det Nej. Två snitt betyder att man inte får riskera att ärren går upp. Jag vägrade in i det sista. Jag fick snitt. Efter några år blev det ny man och på det en ny graviditet. Detta efterlängtade barn blev bara 6 månader i magen och henne fick jag förlösa vaginalt. Det var inte så jag hade tänkt mig att det skulle kännas att föda barn. Nummer ny fyra föddes i vecka 33 med kejsarsnitt och akut, då jag höll på att stryka med i havandeskapsförgiftning HELLP.
Jag överlevde och pojken med. Efter två år kom en oplanerad femma. Jag bad att för sista gången få möjligheten att föda vaginalt. Nej det fick jag absolut inte enligt en barnmorska medan en annan tyckte att jag skulle vänta in i det sista. Jag har alltid under mina graviditeter haft bäckenuppluckring from hell och tycker att det är rätt onödigt för kvinnor som måste föda med snitt.
Fem snitt och en vaginal som jag helst vill glömma. Jag har över haft 11 missfall men de räknas inte in.
Får höra, har du inte fått normalt? På riktigt? Jo jag har fött mina barn på riktigt. Tur är väl att kejsarsnitt finns annars hade jag varit död. Nu blir det inga fler barn.
Jag skulle säga naturlig förlossning istället för riktig förlossning. Jag tycker absolut inte det är något fel med att säga så, så länge man inte ser ner på någons annans val, för det är individuellt. Själv vill jag ha en så naturlig förlossning som möjligt så jag har valt en förlossningsklinik efter det till och med som fokuserar på naturliga förlossningar. Det är verkligen inte för att vara ”duktigare” än någon annan, utan för att jag själv vill det. Beror på en massa fördelar jag läst om och andra delat med sig av, samt att jag inte tror på den stressade sjukhusmiljön (det passar i alla fall inte mig).
Jag fattar din poäng. Det är absolut inte fel med smärtlindring och man ska inte tro att man är duktigare och bättre för att man föder vaginalt eller utan smärtlindring, men det är som sagt ett individuellt val.
Det finns en grupp på facebook som diskuterar naturliga förlossningar ”sen avnavling – barnets födslorätt” som jag kan rekommendera om man intresserar sig för naturliga förlossningar.
Intressant Erika! Bättre ordval också tycker jag. Jag tycker det är helt ok att inte vilja föda med smärtlindring, det är upp till var och en, men att säga ”riktig” förlossning är inte ok. Särskilt inte som den kvinna gjorde för hon sket fullständigt ifall någon av oss skulle ta illa upp. Men en riktig förlossning har inget med smärtlindring att göra, en riktig förlossning är när en gravid kvinna föder en bebis.
Då var väl min andra förlossning en ”riktig” då. Första känningen kl 7, 10.41 kom min son! Hann inte med nåt, inte ens lustgas. Min första var väl ”riktig” också iof eftersom den också var vaginal men blev då igångsatt och hade både EDA och lustgas. Den jag i efterhand föredrar är den andra! Den fick så mycket lättare även om det gjorde ondare. Men säga så är ju befängt, man får ju tänka sig för lite, hur det kan få någon att känna sig som kanske velat föda vaginalt men som av någon anledning inte kunnat.
Jag har ju fött på båda vis, planerat snitt och vaginalt. Och båda förlossningarna var ju riktiga, såklart 🙂 Däremot blev jag väldigt glad när jag fick föda vaginalt med Oliver, för jag ville gärna göra det. Båda förlossningarna var lika fina, och att föda vaginalt är ju ingen garanti för att man slipper ett ingrepp, som vid ett snitt, det vet ju vi båda 🙂 Jag åkte upp på operation nästan direkt efter andra förlossningen, och fick precis som efter snittet inte bära tungt 4-6 veckor efter, samt ligga på uppvaket efteråt. Kram Liselotte
Jag håller verkligen med dig! Bra inlägg, jag hade vad den här personen kallar en ” riktigt förlossning” minus att jag tog lustgas. Liksom för dig var det viktigt för mig att det skulle bli på det sättet men jag skulle ALDRIG döma någon för på vilket sätt de vill föda fram sitt barn. Du har rätt, det är alldeles för mycket krav på oss mammor ändå utan att vi ska behöva bedöma huruvida ens förlossning är ”riktig” eller inte.
Det mest sorgliga i den här frågan är nog inte att delar av allmänheten har den här uppfattning. Det värsta är ju att stora delar av förlossningsvården har den uppfattningen att en vaginal förlossning utan smärtlindring är den enda riktiga förlossningen.
Jag håller helt med dig! Om ett barn föds är det en förlossning oavsett hur barnet kommer ut, vaginalt eller ”nödutgången”. Bra skrivet!
Sjukt bra inlägg! Jag har också varit med om att några har sagt så till mig. Att en riktig förlossning och för en riktig upplevelse är att föda vaginalt, utan bedövning. Enbart för att de vill vara bättre än alla andra. Den ena som sa så till mig, hennes förlossning tog hela 28h pga de. Att man ens väljer att stå ut så länge?! Det finns smärtlindring av en anledning. En del tycker att de bara sprutar in massa gifter och vill vara ”nyktra” när de får se sitt barn för första gången. När jag sa till henne att jag vill ha Eda, så såg hon ner på mig som att ”klarar du inte föda annars eller”. Är en ständig tävling mellan oss gravida tycker jag. Nu gick jag igång här xD
Självklart har din vän rätt att både känna samt önska en riktig förlossning. Varför skulle vi ens fylla i individuella förlossningsplaner om alla inte har rätt att föreställa sig sin ”drömförlossning”? Klart man blir besviken om förlossningen inte blev som man tänkt sig. Alla har rätt till sina egna känslor tycker jag.
Jag vet inte här, förstår vad du menar men tycker varje kvinna har rätt i att själva avgöra vad de tycker är en riktig förlossning utan att sätta press på alla kvinnor i världen. Jag menar, om hon kände att de va så hon helst ville ha de, låt henne känna så.
Jag tycker att en riktig förlossning är en vaginal, just för de är så vi är gjorda att föda och kejsarsnitt är mer ett ”ingrepp”. Jag hade blivit besviken om jag inte hade kunnat föda vaginalt, dock för min egen skull och ingen prestige eller liknande, jag hade velat uppleva det och kännt att jag missat något annars. Men alla blir lika mycket mammor och självklart hade jag alla dagar i veckan tagit ett kejsarsnitt om de va det bästa för oss!
På samma sätt kanske den kvinnan känner att hon helst ville ha utan smärtlindring, inte för prestige eller press utan att de va en upplevelse hon ville ha, som hon nu inte fick..
Riktig förlossning är ett konstigt ordval men tycker alla ska få avgöra va som är ”riktigt” för dom själva 🙂
Hoppas du förstår hur jag tänker!
Får jag vara ärlig? Jag tror att man gärna vill ha den där romantiserade bilden av hur man tror att en klassisk förlossning kan gå till. Att man går igenom alla faser, känner lugn och att man kan hantera smärtan när den kommer och går. Det är lite grann som när man var liten, att man trodde att man skulle ”leva lyckliga i alla sina dar..” med sin kärlek och att det inte alls kräver varken uppoffringar, smärta, tårar och bråk när man blir tillsammans med någon som man älskar. När kvinnor uttrycker sig som den här tjejen gjorde så tror jag snarare att det är ett symptom på det samhälle vi lever i. Kvinnor är martyrer, ska vara starka, självuppoffrande, intelligenta, snygga, hälsosamma. Listan över idealet kan göras sjukt lång, på vad som anses vara kvinnligt och något som man således identifierar sig med. Jag har också talat med kvinnor som gråtit över att de inte klarat smärtan och där det sedan avslutats i kejsarsnitt för att någon komplikation uppstått. Jag kan förstå känslan av att ha blivit berövad på det som man tror är varje kvinnas rättighet. Men många glömmer att de kanske inte ens varit här idag om inte vi haft den sjukvård vi har idag. Jag tänker på alla de som av endera anledningen gjort kejsarsnitt. Hade det inte blivit snitt hade förmodligen både dem och/eller barnet dött. Det låter dramatiskt men i andra länder är det ett faktum. Det är lite som att människor tappat perspektiv på vad som är det riktigt viktiga. Samtidigt skulle jag aldrig skuldbelägga någon som önskade få uppleva en förlossning i harmoni, det är inget konstigt med en sån önskan. Människor behöver bara lära sig uttrycka sig lite bättre och reflektera lite mer än så och se de möjligheter som sjukvården bidrar till. Att kvinnlr och barn faktiskt överlever förlossningar och att man kan ta med sig sitt barn hem i slutänden.
Känner igen mig i önskan om en vaginalförlossning, men det blev inte så utan jag blev förlöst med urakut kejsarsnitt och är grymt tacksam för jag kom hem med en frisk son. Skulle aldrig döma mig själv och säga att den inte var på riktigt. Den var minst lika riktig och verklig.
Jag sa oxå nu inför denna förlossningen att jag ville ha en ”riktig” förlossning! Och det är för att jag känner mig ”snuvad” på många delar av en normal förlossningen från förra gången. Jag fick aldrig egna värkar, förloppet gick inte alls som det skulle, jag fick aldrig några krystvärkar och fick inte själv krysta ut mitt barn utan fick honom utdragen utan min medverkan. OCH jag fick aldrig upp mitt skrikande barn på bröstet utan blev lämnad ensam när alla sprang ut ur rummet med honom.
Så för mig kändes det inte alls som en ”riktig” förlossning.
Men fick ju revansch denna gången så nu känns det bra! 🙂
Men ingen ska säga till någon annan att den inte haft en riktig förlossning om den varit på det ena eller det andra sättet. Det är helt subjektivt!
Min sida och mina tankar om en ”riktig ” förlossning är vaginalt. Hur den går till däremot är en annan femma. Vare sig man har smärtstillande eller klarar sig på egen hand.
Har dock aldrig upplevt vaginal förlossning, kommer aldrig få göra det heller. Så i mitt fall hade jag också sagt ”jag vill ha en riktig förlossning” – kanske inte använt riktig men en vanlig förlossning!
Har blivit förlöst med kejsarsnitt två gånger för att min kropp producerar för mycket fostervatten, ärfligt stora barn och ja.. Jag önskar så många gånger att jag också kunde få uppleva en riktig förlossning.
Förstår helt vad ditt inlägg handlar om och har full respekt på hur varje gravid hanterar sin förlossning!