Så äntligen är december här! Så magisk och härlig! Med mycket tissel och tassel! Och längtan och väntan! Och framförallt, månaden med massor med traditioner, gemenskap, värme och kärlek! Så underbart att äntligen få börja nedräkningen!
Barnen fick för någon dag sedan varsin chokladkalender och när julkalendern började i morse, pausade vi frukosten för att äta chokladen och titta på Selmas saga. Jag har stora förhoppningar på årets julkalender! Den verkar så mysig!
Som jag misstänkte fick Helge ett utbrott för att han ”bara” fick en chokladbit. Samma visa som förra året! Haha, men nästa år kanske… Min lille gottegris nöjer sig inte med en liten bit!
När barnen kom hem hade jag förberett vår egna lilla nedräkning. Jag är ju egentligen rätt pysslig och tänker varje år att jag ska göra en egen, men så kommer jag aldrig dit. Som ni ser är alla nypor tomma utom den första och det här systemet passar mig alldeles perfekt. Det blir för mycket att bestämma i förväg vad som ska hända och vad barnen ska få ända till julafton. Vissa dagar är det kanske ”bara” en godisbit, andra dagar skattjakter och andra överraskningar. Några dagar blir det händelser som koka knäck, pepparkakshus mm. Vi får se vad det blir helt enkelt. Barnen tycker det är lite spännande också. Vad kommer hända imorgon? Är det en godis, ett paket eller något vi ska göra?? En extra spänning 🙂
Idag blev det en skattjakt efter något smaskigt.
Jag hade gömt en chokladkalender till i rummet. Så imorgon har Helge två chokladgodisar. Fast jag tror att han kommer bli sur i alla fall. Haha, det är alltid för lite choklad 😉
Barnen älskar i alla fall skattjakt! Så det kommer komma fler skattjakter. Redan imorgon faktiskt! 😉 Vi har studiedag imorgon och då är det ju skönt att slappa. Mysa till det helt enkelt!
Och så ska vi ladda inför lördagens äventyr. Men det får jag skriva om imorgon.
PS. På Facebooksidan finns ett klipp när Helge står på händer. Måste ju visa (igen haha) hur duktig han är efter gårdagens BVC inlägg här på bloggen. Och så säger han alla syskonens namn. På sitt sätt. Han är så go!! Och jag visar (igen) att filma inte är min starka sida 😉 Jag kollar ju inte genom mobilen på Helge utan tittar på honom vid sidan av mobilen när jag filmar. Jag vill ju se honom i ögonen! Haha, därför hamnar han ur bild titt som tätt 😉 😉
Kram
Senaste kommentarer