Lisa

Nämen, står Seth Rydell, leader of Rydellgänget, i mitt kök och skalar sötpotatis? Kan det kanske vara så att Johan Falk-tittandet har gått lite för långt? Jag hoppas i alla fall att likheterna mellan min kille och Seth Rydell stannar vid brallorna.

- Man måste inte köpa en snorfrida, ett babynest, ett babygym, en bärsele, en babysitter, en bärsjal, en spjälsäng, babyskydd, leksaker, alvedon för bebisar, en amningspump mm mm mm innan man får bebis… Man är fullt kapabel att gå till en affär även efter att man ha fått barn om man behöver något. Eller beordra någon i ens närhet.

- Det sliter på förhållandet. Det är lätt att glömma bort att man ska vara ett team och ännu lättare att bara se vad ens partner INTE gör till skillnad från vad hen faktiskt gör. De som säger att relationen bara stärkts tror jag bluffar.

- En majskrok kan rädda en hel bussresa för alla medverkande.

-  Bebisar (min bebis) gillar inte att ligga i sängen och mysa. Trodde alla bebisar gjorde det och att man bara skulle ligga och myspysa hela dagarna i sträck. Vår tjej tycker det är kul i ca 25 sekunder sedan vill hon göra något annat. Känner mig lite snuvad på myset.

- Lite bajs är ingen stor grej. ”Oj hon hade visst lite lite bajs på ryggen och jag la henne i sängen. Jag tar en tvättservett och torkar lite. Mmm lakanen luktar gött, som nya.”

- Man tycker att ens eget barn är det finaste som någonsin funnits på denna jord. Även när det som nyfött är skrynkligt, lila, kletigt, prickigt och blodigt.

- Alla framsteg är så sjukt coola. ”Nämen hon bajsade – woooow!” ”Titta hon äter potatis – guuuud!!” ”I natt har vi bara varit uppe en gång – halleluuja!!”

- Verkligheten kommer i kapp en. Jag kommer ihåg att barnmorskan sa att det var vanligt att bebisar började sova hela nätter först efter 6-8 månader. Aldrig i livet, tänkte jag, inte vår unge. Vår unge ska sova. Åh, så lite jag då visste…

Nej, nu är det faktiskt dags att kicka bort de där Trocaderoflaskorna från förstaplatsen. Mina läsare (mamma pappa svärmor) behöver nytt material. Mycket har hänt… och man kan väl säga som så att jag gick på föräldraledighet även från bloggen. Men nu är jag tillbaka med ny energi (helt klart en överdrift) och bästa bästa bebisflickan. Jag känner helt enkelt att jag har slut på ursäkter till att inte hålla den här bloggen (får man ens kalla det en blogg när skriver typ 1 inlägg i halvåret…?) vid liv. Jag tycker ju trots allt att det är ganska kul att skriva och jippie, vi har faktiskt efter 6 månader kommit så långt i vårt hemma med bebis-liv att jag numera även går på toa utan henne under armen. Då ser jag inga hinder till att jag ska kunna blogga. Så nu j-klar ska det bloggas så att fingrarna blöder. Eller i alla fall oftare än 1 gång i halvåret.

Att det här håriga goset låg i magen är fortfarande ofattbart…

Igår hade vi lite folk hemma på middag och en hade föreslagit en helt perfekt provsmakning för en gravid som jag. Champis, Pommac och Trocadero. Känner man verkligen skillnaden på de tre? Svaret är nej. Ingen av oss sex gjorde det i alla fall. Jag och en till kom närmast genom att gissa rätt på 2 av 3.

Efter middag, provsmakning och Gladiatorerna blev jag så fruktansvärt trött som jag just nu alltid blir runt tio. Så jag kom på den briljanta idén att bara gå och lägga mig och vila ögonen i fem minuter och smet in i sovrummet utan att säga något till nån. Vaknade kl ett med kläderna på och då var det tomt i lägenheten och ALLT VAR UNDANPLOCKAT OCH DISKAT. Fatta vilken lycka! De måste ju ha tyckt lite synd om den höggravida trötta tjejen… Inte ska hon behöva diska också, liksom. Men tyck inte synd om mig, jag smider just nu planerar på hur jag kan sätta det här i system…

Vaknade upp vid 7 och kände mig inte alls sjuk utan superpigg. Hela förmiddagen har det därför blivit storstädning. Finns det något som kan göra en lyckligare än att ha det nystädat hemma? Jag tror nästan inte det. Funderar på om jag ska ge mig på och rensa i vår ena bokhylla som från början var ganska organiserad men som just nu mest känns kaosig. Skulle gärna vilja ha den ordnad efter färg som jag tycker ser så snyggt ut, men orkar man ge sig på det…?

Puh… Så skönt med fredag. Är så trött i kroppen efter den här veckan. Och trött i huvudet. Skulle kunna satsa min ena fot på att jag vaknar upp med feber imorgon för hela veckan har jag tänkt ”jag får inte bli sjuk nu, jag får inte sjuk nu” och det brukar alltid slå tillbaka när man sen slappnar av. Vi får väl se…

Börjar känna mig rätt stor och tung nu. Här är magen i vecka 33!

Mysbyxor, glass och Sveriges mästerkock!

Igår var det dags för Blog Jam Session! Riktigt lyckat, enligt mig själv i alla fall. Alla bloggare verkade nöjda och glada och gilla eventet, roligt!

På kvällen hade jag mellofest som slutade med riktig ösig dans i vardagsrummet. Och idag letade vi ledigt fikabord på Söder i säkert två timmar = mycket promenerande. En rolig men långt ifrån lugn helg med andra ord. Min stackars kropp är därför inte riktigt superpigg just nu.

Efter att Loreen vunnit igår blev alla bilder väldigt suddiga av all glädje. Alla hade svårt att sitta stilla.

Nu har därför jag och min bästa Maja som är här i helgen intagit soffposition och planerar att stanna i det resten av dagen.

Killen och jag har precis sett filmen Stockholm Östra. Den blev vi inte så här glada av. Fy vad sorglig. Vi var tvungna att sätta på lite Time Out för att hitta tillbaka till glädjen.