Det händer verkligen ingenting här. Är mindre sammandragningar och molvärk än i förra veckan.
Så vi gör annat. Kajan är ju väldigt mammig just så hon trillade in i vår säng vid 03 (då pappa inte var gott nog). Jag sov ganska dåligt, hon vaknade vid 06 och upp 07… med sin pappa.
Så efter lite sovmorgon orkade jag med parkhäng med Kajan. Vid 12.30 kom hennes kompis på besök. Inte nog med lek – de hade med sig mat också! Men två tvååringar innebär gärna konflikter så efter 1,5 timme var det nog.
Efter gårdagens nattningsstrul så vägrade jag vila idag. Så lite tv-mys, utemellis och röj i trädgården. Bad och middag. Snart nattning.
Jag känner att kroppen är trött. Mentalt vinner jag inga mamma-poäng. Kort stubin och vill bara vila. Samtidigt vill jag hänga med K, dessa sista självande timmar som hon är mitt enda barn. Svårt ibland det där.
Det är verkligen inte lätt att vara höggravid och ha hand om små barn. Det måste vara jobbigt att ha gått över tiden så länge!! Håller tummarna för att du har din lille bebis i din famn snart!! Lycka till! Kram
Det är verkligen drygt, men snart är det över! Nu hoppas jag bara att det går bra imorgon 🙂