hejhejvardag

Hat föder hat

Jag hade inte tänkt skriva mer om detta på ett långt, långt tag, efter förra inlägget. Och jag vill poängtera att det inte är kommentarerna om att jag är en idiot som behöver psykvård som får mig att skriva detta.
Men det var en person som skrev att hon hajade till på just min mening om hatet. Så jag läste den igen, och jag förstod henne.

När jag skrev att jag tycker ”det som är ruttet med manshatet är att det inte är större” så förstår jag givetvis att det provocerar. Jag borde ha uttryckt mig lite annorlunda. Jag hade ingen aning om att så många skulle läsa min text. Vet man att man har en stor publik så ser man till att vara extra tydlig och förklara lite mer hur man tänker.

Jag tror att de flesta som läser min blogg regelbundet har en tydlig bild av var jag står i sådana här frågor. För dem behöver jag inte vara övertydlig.

Men nu förtydligar jag alltså lite:
Det jag menar är att denna mansroll som alla med manligt kön förväntas ha, enligt normer och strukturer som finns i vårt samhälle, borde vara mer hatad. Ni vet – ”stark som EN RIKTIG MAN”, ”tuff som EN RIKTIG MAN”. Det är den där bilden av MANNEN. Den bilden som tvingar små pojkar att torka tårar och skärpa sig, som tvingar fram en hård yta på en mjuk liten person bara för att pojkar inte ska gråta, inte visa känslor. Den som säger att killar ska kunna slåss, vara starka och försvara sig. Att hålla så mycket inombords och visa upp något hårt utåt. Det är DET jag pratar om – den ”mannen”. Det är den jag tror är skadlig, för både män och kvinnor.

Och för att nu vara extra tydlig, alla pojkar blir inte intvingade i denna roll, men alldeles för många. Alla pojkar tar inte heller skada av denna roll, men alldeles för många.

Jag har fått fantastiskt många bra kommentarer på mitt inlägg. Både från sådana som håller med och sådana som inte håller med. Folk som ställt frågor, bekymrat sig. Folk som varit öppna med vilka känslor detta väcker.
Till er vill jag säga TACK. Tack att ni får mig att tänka, reflektera. Tack att ni delar med er och peppar.

Till dem som bara vill säga att jag är störd och dum i huvudet så spelar det nog ingen som helst roll vad jag skriver här, men jag ser det ändå som ett bevis på att texter som min förra behövs. Tyvärr.

 

Läs gärna detta om jämställdhet av Cissi Wallin.

Läs detta om att vilja svara på kritik av Jennybenny.

looove

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Magnus

    Varför inte kalla det för mansrollshat? Det är lite längre at skriva men du slipper å andra sidan förklara vad du menar. Ordet Manshat gör att du inte blir tagen på allvar. Du blir bara ytterligare en sån där som man inte orkar lyssna på. Nu motbevisar jag just mig själv eftersom jag faktiskt har läst din blogg. Men det är nig inte alla som ger dig en chans att förklara. Det är synd för det är många män som vill samma sak som du. Det är ingen bra start att börja med att tala om att du hatar dem.

  2. Sara

    Är lite för trött i småbarnshjärnan för att dra till med en mer invecklad kommentar än så här….det kommer en släng med varma tacksamma kramar från Östersund. Kramar som uppmuntrar till att du orkar skriva mer! Även om kommentarerna svider från och till, så måste du ändå tänka att du når fram. Jag kommenterar sällan, eller aldrig. Men delar vidare dina texter och fantastiska bilder och står bakom dig i allt. Du ger så mycket energi även till en nu åsiktsmatt småbarnsmorsa som inte riktigt orkar ryta i längre.

    1. hejhejvardag

      Å tack snälla du!! Det värmer och ger en hel massa energi att läsa en sådan här fin kommentar! ❤️ Tack att du kommenterade (jag vet att det krävs rätt mycket energi för att göra det faktiskt!)! Och tack att du delar och finns där! Fantastiskt att känna allt stöd! Lite overkligt 🙂
      Stor stor kram från en småbarnsmorsa till en annan ❤️❤️

  3. Mats

    Hej!
    Ett jättebra förtydligande! Din formulering var klart olycklig och slog en ganska onödig magsop på oss män som försöker agera så bra vi kan, mot såväl män, kvinnor som barn. När jag läste om din artikel efter ett par dagar anade jag dock att det var mans-NORMEN du avsåg, och här bekräftar du det också vilket känns betydligt bättre 🙂
    Din artikel i övrigt var väldigt läsvärd och ger även oss män en extra tankeställare vad vi ska kräva och förvänta oss av varandra. Tyvärr kommer det dock alltid(?) finnas män som inte nås av budskapet eller känslan för rätt och fel.
    Hursomhelst är det skit att tjejer/kvinnor ska behöva vara rädda genom livet såsom du beskriver. I vissa stycken gäller det även pojkar/män i ett allt tuffare samhälle. Frågan är hur och om man kan lyckas vända det.
    /M

    1. hejhejvardag

      Hej! Tack!
      Ja det var nog inte helt lyckat. Framför allt inte om man vill nå fram med något. Då missar många skogen för alla träd.
      Tack att du återvände och läste om. Och kom på vad jag menade.
      Hoppas också på förändring, för både mäns och kvinnors skull! Man kan alltid hoppas att diskussionerna fortsätter och så småningom blir vägar till förbättring!
      Ha en trevlig kväll!
      Hälsn Louise

  4. Erakyd

    Folk med brist på sociala förmågor ute i verkliga livet har fritt spelrum på internet dessvärre. De är ofta rätt omogna så försök att inte ta åt dig för mycket utav sådana kommentarer.
    Jag har dock kritik åt dig för att det är väldigt viktigt att vara lättförstådd i den här debatten, det är så lätt att missförstås och som du märker bryr sig inte folk om hur du kan ha menat saker och ting för den simpla anledningen att ”du skrev det du skrev”. Hur man känner kan inte läsas av via internet, så allt blir subjektivt till en själv. Till viss del precis som i verkliga livet.
    En fundering jag har som du gärna får förklara är jag ser inte kopplingen mellan dina inlägg. Först är du rädd för att gå ut om nätterna för risken att möta män som kommer vara aggressiva och oprovocerat vilja göra dig illa. Sedan förklarar du detta med att pojkar lär sig att ”vara män” och måste vara tuffa. Jag kan köpa den machokulturen till viss del. Men hur kopplar du den till att det är macho att skrämma en ensam tjej? På vilket sätt är ungdomsårens resultat att det är status bland kompisarna att våldta någon?
    Generellt sett skulle jag säga att många lär sig att vara en man är att stå upp för sig själv och inte ta skit. Hur långt man är villig att ta detta är individuellt och tyvärr är många villiga att slåss för det. Men aldrig att det skulle vara positivt att fysiskt vara den aggressive. Det är reserverat till en aggressiva minoriteten.

    1. hejhejvardag

      Hej Erakyd! Tack för dina frågor och synpunkter. Detta är ju ett enormt stort ämne med en massa ”sidospår”. Ska försöka sammanfatta lite hur jag tänker. Förra inlägget utgick helt från mig själv och mina känslor och uppfattningar. Ganska lite fokus la jag på orsak. Här försöker jag mer visa vad jag tror är orsaken.
      Kopplingen mellan att pojkar ska lära sig vara ”män” och en gruppvåldtäkt till exempel tror jag inte är fel. Jag tror inte på att ett helt gäng killar råkar vara vansinniga/galningar tillsammans, samtidigt. Det är grupptryck, som man ser i en massa olika grupper och sammanhang så klart, och här är det med en grund i machokulturen. Jag tror inte att män föds aggressiva och våldsamma ändå är de ju överrepresenterade i våldsbrott, och ganska rejält (våld mot både kvinnor och män vill jag poängtera!). Jag tror inte att det är för att de är så av naturen, inte alls. Majoriteten av män är ju INTE våldsamma. Men majoriteten av våldet utförs av män. Vad beror det på? Hur kommer det sig? Jo jag tror det handlar om normer o strukturer – machokulturen som sagt. Resultatet av den bilden gör att jag känner rädsla när jag i vissa sammanhang möter en eller flera män.
      Och hur kan man jobba emot det enligt mig? Jo genom att tvätta bort macho, tvätta bort bilden av vad ”en riktig man” står för. Många klarar av att hantera den här rollen som åläggs dem. Alla kanske inte trivs med den, en del klarar av att tvätta bort det själv, men den där aggressiva minoriteten som du nämner hade nog mått bra av en annan bild.
      Hmm blev det tydligare eller svamlar jag bara vidare? Jag hoppas du förstår lite mer hur jag ser på det.
      Tack för intressanta frågor och att du får mig att klura vidare.

      1. Marcus

        Först: Inlägget var fantastiskt och svårt att läsa!

        Sedan – jag tror att det kan vara svårt när man inte har processat det här och jag tror att icke-kvantifierbara termer som att män håller in känslor till det exploderar o.s.v. kan vara svårt att ta till sig.

        Jag hoppas du inte tycker jag ”mansplainar” här, men jag tror att ett ganska enkelt sätt att förklara på ett kvantitativt sätt var normen slår fel är kopplingen mellan anabola steroider och män.

        Bland befolkningen som inte är professionella aktiva idrottare så är mäns överrepresentation av intaget av anabola extremt jämfört med kvinnor. Och kopplingen mellan oprovocerat våld och anabola är också extrem, jämfört med samma testgrupper utan intag av anabola.

        Man tror att mellan 3-8% av alla våldsbrott begås p.g.a. anabolastimulans – mäter man antalet oprovocerade våldshandlingar så är det mångt mycket högre. Kopplingen till våldtäkter är inte kvantifierad, men man vet att de som testat i forskningen har upplevt förhöjd våldsamhet och sexualitet.

        Och orsaken till mäns intag av anabola, bland icke-kriminella och icke-idrottare, är att få stora synliga muskler snarare än bli fysiskt bättre – erythropoietin , clenbuterol, efedrin o.s.v. är bättre olagliga droger för det. Och den muskelhetsen kommer från mäns storhets- och styrkenorm, det är bara att gå in på ett gym och kolla vilket kön det är som använder fria vikter och vilka som använder löpmaskinerna. Obs. jag säger inte att det är fel med muskelträning, det är fantastiskt för ALLA att försöka att få en så hälsosam kropp som möjligt. Anabola och stora synliga muskler leder dock inte till det. Och just det här beteendet är ganska enkelt att peka ut som en typisk mansnorm som kommer från Schwarzenegger, He-Man eller ett vanligt mansmagasin.

        Skall man dock prata om normer och biverkan i både våldtäktsfrågan och våldsfrågan så är alkoholnormen den enskilt viktigaste normen att få bort. Vi har ett extremt klimat när det gäller den frågan i Sverige. Och jag moraliserar inte här – jag dricker själv alkohol. Men för att jämföra mäns svårighet att ta till sig normer, så är det här ett ganska bra exempel på hur de flesta (varken kvinnor eller män), inte har tänkt över sin egen roll. Har du t.ex., som jag, någonsin ställt frågan ”Varför dricker inte du alkohol” till en nykterist eller erbjudit påfyllning till någon som tvekat så har du förstärkt en norm som leder till våldsamheter och våldtäkter. Bara som en bisats, men väl värt att tänka på också när man ifrågasätter andras normer. Vi har alla dåliga normer – mäns är bara lite värre, och vi hjälper alla till att förstärka dem, kvinnor som män, tills vi blir medvetna om dem.

        1. hejhejvardag

          Ja visst är det så! Jag har själv tänkt en massa på just synen på alkohol de senaste åren och skrev faktiskt om det här på bloggen för någon vecka sedan. Och snackar vi norm hos kvinnor så har jag alla gånger varit med och jobbat fram den hos mig själv och människor omkring mig. Och samma med mansnormen. Att tro att man inte är med och skapar detta vore lite blåögt.
          Men som du säger, att bli medvetna om dem är steg ett. Att diskutera dem nästa. Osv.
          När jag i min text pratar om ”samhället” så är ju jag och alla omkring mig såklart inkluderade. Jag ser inte mig själv som ett offer utan som någon som funderar över saker och ting som inte känns helt rätt, för att uttrycka mig milt. Och förhoppningsvis skapas diskussion och tankar.
          Tack för dina tankar och synpunkter!

          1. Marcus

            Tack! Även fast min kommentar var allmänt menad (jag vet ju inte om du är nykterist) och mer en öppen interrogativ ”den som kastar första stenen” till den ibland ganska hätska debatten om mansnormer som sker nu, så känner jag mig dum nu när du faktiskt hade skrivit en så bra text om det hela.

            Jag kommer nog att fortsätta läsa här, du har väldigt många bra tankar 🙂

      2. Erakyd

        Yes det förstod jag, men det är där det blir problematiskt, utgår man från sina känslor enbart så har jag full förståelse för det hela, men då måste man ha förståelse för allas känslor och generaliseringar och det inkluderar de från främlingsfientliga och homofober. Det håller jag inte med om och därför tar man upp saker sakligt och till ämnet. Som Mats här nere skriver så är han glad över ditt förtydligande och det är jag också. Det finns dock de som inte bryr sig om att förklara utan tar kritiken som bevis på att de har rätt.

        Gruppvåldtäkter sker av individer som vet vart de har varandra, de har lärt känna varandra och vet vart samtliga står. Dessa individer kan säkert ha massor av andra vänner men jag är rätt säker på att det inte är något de skryter om utanför sin lilla cirkel. Varför? För de vet att det är olagligt, de vet att de riskerar fängelse och antagligen undergången av deras sociala liv för folk utanför cirkeln accepterar inte sånt.

        Nej pojkar föds inte aggressiva, men de har en tendens att få en utveckling av testosteron som är kopplat till aggressivitet och riskfyllt beteende. Sen blir unga män starkare än unga kvinnor vilket gör att skadan av en rallarsving blir större. Så att säga att normer är det enda som spelat roll, historiskt och över hela världen känns inte som hela bilden, eller tycker du det?
        En intressant sak dock är att studier har visat att i förhållanden är kvinnor lika förmögna att vara den som slår först, av ovan nämnd anledning faller dock konsekvensen hårdare på kvinnan.
        Statistiken i Sverige visar att chansen för att en kvinna skulle bli anfallen av en okänd man ute på stan som resulterar i sexuellt våld är bland de lägsta på skalan. Ja det sker, men bör inte vara den siffran som styr ens liv.
        Många män (och kvinnor) ska ha fått uppleva våld som barn vilket sen resulterar i att våldsutövande på en annan blir en form av att ge tillbaka och den onda cirkeln är igång. Här kommer en intressant fråga: Vem bör man jobba med?

        Så i stort ska tanken på vad som är manligt bort, egentligen utan något konkret att ersätta det med, och i processen används generaliseringar. Detta i syfte att försöka få ett okänt antal män att ändra sin syn på vad de anser sig ha rätt till? Utan att man egentligen vet om det har någon effekt överhuvudtaget på den fronten.
        En effekt det har dock är att det får goda, ärliga män att inte bry sig om att gå med i leden, för mycket av det som generaliseras om slår på de också fastän de ingenting har gjort.

        Vill poängtera att jag inte lägger över allt ansvar på dig här nu, du behöver inte försvara dig för vad andra har gjort. Jag diskuterar detta ur det du har skrivit i ett större perspektiv.

  5. Lotta

    Jag måste bara säga att det där förra inlägget var något av det mest tydliga och bästa jag läst i den här frågan, huvudet på spiken i varje mening.

    Blir så beklämd av att se hur i stort sett alla kvinnor håller med, glad och lättad av att läsa kloka kommentarer av män som fattar att inlägget och hela diskussionen inte är ett angrepp mot dem personligen, och ledsen över de män som verkligen inte vill förstå, inte vill se strukturer.

    Kämpa på, du är toppen!

    1. hejhejvardag

      Tack!!! Ja det är lite av en bergochdalbana att läsa kommentarerna… Men så många bra det är där ändå, informativa, reflekterande. Och skrämmande många som känner igen sig.
      Igen, tack! Dina ord värmer och behövs! 🙂
      <3