Filippa Rådin

Rädd

östersunds flygplats lek

Idag var det dags för oss att resa hem från Sälen, redan igår packade vi bilen för att kunna dra iväg tidigt imorse. Anja skulle skjutsa mig och barnen till Östersund. Därifrån tog vi flyget hem för att kappa lång tid i bilen för barnen + att Emmi skulle hinna hem till sin ridträning.

Allt började väldigt bra. Vi hann i tid och vi hade till och med tid över till att sätta oss i restaurangen. Östersunds flygplats är i topp när det gäller lekrum, synd bara att restaurangen sög, enligt mig och barnen. Elvis skulle kunna vara i lekrummet i timmar :). Så smart att tänka på alla uttråkade barn och låta dom få en stunds lek istället för att springa omkring ute i vänthallen.

östersunds flygplats

Allt började med att flyget blev försenad men det kändes ändå skönt att äntligen få komma sig iväg. Fast jag vet inte… om jag visste då vad som skulle hända lite senare kanske jag ändå inte hade känt på samma sätt.syrgasShit, har aldrig varit så rädd, syrgasmaskerna löstes ut uppe i luften! Jag hoppade rakt upp när luckorna öppnades och jag inbillade mig i en hundradels sekund att jag blev yr och hade svårt att andas. I nästa stund tänkte att jag skulle ta tillfället att testa på riktigt hur det är att andas i masken. Antagligen eller förhoppningsvis kommer jag aldrig få tillfället igen.

Vet inte vad det är mellan just Östersund och Umeå, förra gången vi flög den rutten gick ytterrutan sönder så nu känns det som att jag kanske flugit färdigt just den linjen. Eller vad tror ni? Skulle ni våga igen?

Nu var det inte någon fara och vi kunde ta oss hem tryggt och lugnt men vi fick aldrig något svar på varför dom löstes ut. Det är lite av en nojja jag har och något som jag ständigt har i tanken när jag flyger, rädslan. Fast jag slår bort den lika fort och tänker istället på hur många flyg som lyfter per dag och hur lite flyg som verkligen kraschar.

Vad är det värsta ni har varit med om när ni rest? Och vad gör ni för att typ inte bryta ihop när ni ska flyga? Jag kan nog behöva lite hjälp på traven efter idag :).

Kram  på er! F

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anna

    Hej Filippa!

    Vad tråkigt att höra att du var missnöjd med restaurangen! Jag och mina kollegor vill gärna veta vad vi kan göra för att ändra på det!

    Vi håller som bäst på att att göra om både miljön och utbudet i restaurangen så vi vill hemskt gärna höra dina synpunkter!

    Flygplanen råder jag dock inte över men vad skönt att allt gick bra! Man tänker ju alltid lite extra på allt som kan hända när man åker med barnen.

    Tack för en trevlig blogg med härliga bilder och kom gärna med tips till oss så hoppas vi att du får en bättre upplevelse hos oss nästa gång!

    1. filipparadin

      Underbart! Att ni läser min blogg och dessutom skriver en kommentar ang min kritik mot er!! Ert engagemang älskar jag! Jag har jobbat med service och kundvård stora delar av mitt liv så det här är bland det bästa jag någonsin varit med om. På riktigt! Det här är ett kvitto på att man bryr sig om sina kunder och inte är rädd för förändring. Jag mailar dig när det gäller maten, det blir enklast så. Kram F

  2. Sara

    Jag ska flyga i maj, för första gången på åtta år. Känns jättejobbigt faktiskt, jag är extremt flygrädd. Reser mycket inom Sverige men alltid med tåg/buss. Har inte än kommit på hur jag ska hantera detta, med vin eller lugnande tabletter eller meditation eller annat. Skönt att allt gick bra för er.

    1. filipparadin

      Lider med dig. Förstår att det känns jobbigt. I din situation skulle jag nog tagit mig ett järn, ladda ner film på paddan som är feelgood och meditera. Jag tror på dig du klarar det!! Försök bara inte låsa dig i tanken redan nu, det hjälper dig inte när du väl ska flyga utan försök redan nu påverka dig i positiv riktning. Du är stark och du klarar mer än vad du tror! Kram F

  3. Jessica M

    Fy så läskigt allt blir dessutom x1000 när man är ensam med barnen.

    Mitt obehagligaste minne är en flight mellan Ho Chi Min och Phu Qoc. Vi hade fått vänta en halvtimme extra innan vi fick gå på planet. När vi alla satte oss såg vi hur tekniker stöd i gången längst fram mellan cockpit och toaletterna och fixade med någon panel.

    Plötsligt monterade en tekniker bort en del och gick ut på plattan där fler ”kunniga” stod. Jag hade fönsterplats och såg hur de pratade och någon tyckte på axlarna och teknikern kom in och monterade tillbaka delen.

    Klumpen i magen växte och flygvärdinnor fortsatte att förbereda flighten, jag sa till min man att jag ville kliva av men vi fick inte röra oss och ingen information.

    Det dröjde 30min till innan piloten gick ut med information om att alla skulle kliva av och planet togs ur drift.

    Gissa om vi var lättade!

  4. Helen

    Men fy vad jobbigt! Stackars dig. Jag är flygrädd men flyger ändå, men alla tankar när man sitter där och det är turbulens, och varje gång tänker jag , är det värt detta ? Ändå gör jag det igen. Information är jätteviktigt. Och att flygvärdinnorna är lugna och fortsätter le och servera kaffe 😉 Jag tycker USA-Europa är en guppig resa, typ turbulens hela tiden, eller så har jag bara haft otur… Kram

  5. Margaretha

    Hej! Har åkt det där lilla planet flera gånger till ösd och jag vet att dom inte har så gott rykte…..en gång gick det inget flyg för det fanns inget flygplan,( planering och tillgång är dom inte så bra på).suck.

    Mvh/Margaretha

  6. Ingrid

    Hänt mig också. Ingen förklaring efteråt. Vi fick gå ner i höjd och flygvärdinnorna var bara rädda. Dåligt! Trodde man blivit bättre på detta med information till alla!

  7. Jessica

    Har i mina rädda flygstunder varit ensam och inte haft ansvaret att hjälpa barn som är rädda samtidigt som jag. Det som hjälper mig är att säga till mig själv att ”jo jag ÄR rädd, det är ok att vara det men att jag litar på att piloterna bedömmer och hanterar det hemska”. Hur jag tar mej igenom det… Yogaandning och att lyssna på ’munken som sålde sin Ferrari’ – vet inte varför, men Stefan Sauks röst och den boken lugnar mig. Hoppas du får flyga utan otrevliga överraskningar i fortsättningen!