Undra när man vet vad man egentligen vill bli? Jag sitter ofta och funderar på det. Jag velar fram och tillbaka mellan olika yrken. Sen kommer jag på något negativt i ett yrke och sen kommer jag på nått negativt i de andra. Sen näsa dag kommer jag helt plötsligt på något annat som verkar intressant. Men då börjar jag fundera, skulle jag verkligen passa som det? och hur ska man kunna veta vad man vill jobba med om man aldrig får prova på det yrket? Ja vet hur länge jag har på mig att bestämma mig men jag blir fasen stressad över att kanske inte ha hunnit bestämt mig till dess. Frågar man andra om råd så får man aldrig ett vettigt svar. Ibland känns de som att den kanske inte tror på mig, att jag verkligen skulle klara av de yrket eller kanske de andra eller de tredje. Sen när jag funderar på vad jag vill bli börjar jag genast fundera på en annan sak. Var ska man egentligen bo? Ska man satsa på att bo kvar här resen av livet? Egentligen är det inget jag vill men det finns en anledning till att jag bor kvar här och de är min familjen/släkten. Ja för tänk om man nu skulle dra iväg sen sitter man där och känner inte en jäkel men lixom har ingen mer en oss. Här hemma vet man att man har vissa människor. Men nått mer än det finns faktiskt inte. Restest här och jag så less på. Vad är det jag har här egentligen? Ingenting egentligen. Men ändå är det hemma. Men vissa val man gör i livet gör de svårare att bo i en sån här liten stad. Det betyder inte att man kanske gjort vissa val själv men de räcker till exempel att man är med någon som gjort dumma val så får man genast en stämpel att man är likadan själv. Det är sånt som gör mig så less på att bo på detta ställe. Tänk så skönt att till exempel få komma till ett nytt ställe och ingen vet vem man är, man kan välja själv hur man vill visa sej utan att någon alls ens hört tala som en tidigare. Till exempel att komma till ett nytt arbete och ingen vet vem man är och ingen har ens hört talat som en, ingen vet något alls om en. Ingen kan döma en. Gud så skönt. Men samtidigt är de skönt att veta här på detta ställe, att om de nu skulle hända nått så vet alla vem jag är och vem dom ska ringa. Hittar någon min plånbok vet dom vem som är ägaren till den. Det är det som är de trygga med detta ställe. Det vore mycket enklare om man kunde ta med alla som betyder nått för en i en väska när man flyttar sen kan dom bo i huset mittemot.
Hur som helst så skall jag börja med att komma på vad jag vill bli. Sen får de ta den tid de tar, för jag lär väl komma på de en vacker dag 
Just nu vet jag iallafall en sak jag vill vara och de är en mamma åt mina fina barn