Här har ni en blivande 12-barnsmamma i sitt esse som driver en av Sveriges största föräldrarbloggar. Vår familj består av Peter 49år, Mirka 40år, Kevin 15år, Linnéa 13år, Jennifer och Benny 10år, Selina 9år, Victor 7 år, Oliver och Alice 6år, Thor 5år, Nellie 3 år och Älva 1 år. Jag har även 3st bonusbarn: Emmelie 26år, Daniel 21år och Mikaela 20år :-) Vår familj har även medverkat 3 säsonger i Familjen Annorlunda :-) Följ gärna med och läs om mitt smått kaotiska liv:-)
Mail: mirka_karanko@hotmail.com
Hej! Läser ofta din blogg men har en undran om
varför du skriver dagis när dina barn går på förskola??
Skulle gärna se att du som har en sån stor blogg
och når många människor använder ordet förskola
eftersom det HETER så.
Kram Anna
Förut kallades det för dagis av alla och jag har väl inte då hängt med i alla dessa namnbyten, för mig är dagis och förskola detsamma och enklare att säga/skriva dagis Vad är egentligen skillnaden på dagis och förskola? Kram
Hej. Jag såg att du undrade lite om skillnaden mellan förskola och dagis. Jag tänkte att jag skriver in det med lite historia så kanske du förstår skillnaden (Jag hoppas att du orkar läsa).
I början av 1800-talet och hade Sverige två typer av barnomsorg. Då fanns småbarnsskolan och barnkrubban. Småbarnsskolans syfte var att uppfostra barnen och se till att religionen grundlades, medan barnkrubborna endast var till för vård utan pedagogiska element. Dessa omsorger var heldagsomsorger med en tydlig religiös prägel som riktade sig till de fattigaste barnen. På 1890-talet kom barnträdgårdarna (Kindergarden) till Sverige, en halvdagsomsorg med utbildningssyfte, som på grund av avgifterna endast var tillgänglig för de rikaste medborgarna.
1904 öppnades Fröbelgården i Norrköping, med syfte att göra barnträdgården. Målet var dessutom att göra denna sorts omsorg tillgänglig för alla samhällsklasser, till skillnad från barnträdgårdarna som riktade sig till välbärgade familjer.
1943 fattade riksdagen beslut om att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas som daghem och lekskola i stället för barnkrubba respektive barnträdgård. Daghemmets roll var då att ha omsorg om barnen medan föräldrarna arbetade.
1972 valde man att lansera förskola som det officiella samlingsnamnet för både del- och heltidsomsorg, för att markera den pedagogiska grunden för verksamheten.
I mitten av 80-talet beslutade riksdagen om ett pedagogiskt program för förskolans verksamhet. Socialstyrelsen fick i uppdrag att utarbeta detta program som blev klart år 1987. Detta blev läroplan för förskolan 98 (Lpfö98), som alla förskolor måste följa idag. Samtidigt flyttades ansvaret för förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet.
Så med andra ord, daghemmet löd under Socialstyrelsen och deras riktlinjer, förskolan lyder under under utbildningsdepartementet och är en del av utbildningsväsendet, precis som förskoleklassen och skolan.
Åh,den overallen har min pojke med! Så fin..
Visst är den helt underbar
Älva har jackan
Så härliga färger Älva har på sig idag då. =)
Vad fint med stenen som det står välkommen på.
Hej! Läser ofta din blogg men har en undran om
varför du skriver dagis när dina barn går på förskola??
Skulle gärna se att du som har en sån stor blogg
och når många människor använder ordet förskola
eftersom det HETER så.
Kram Anna
Förut kallades det för dagis av alla och jag har väl inte då hängt med i alla dessa namnbyten, för mig är dagis och förskola detsamma och enklare att säga/skriva dagis
Vad är egentligen skillnaden på dagis och förskola? Kram
fina!
läs mitt inlägg om värmlänningen som gled före alla i kön på flygplatsen!
Skulle gärna vilja veta var du köpte älvas dräkt hon ligger och sover med i vagnen?
Hennes fina jacka är köpt på Ica Maxi och den finns även som en overall
Är den enbart för bebisar? Eller finns den för större barn också
fina bilder!
Hej. Jag såg att du undrade lite om skillnaden mellan förskola och dagis. Jag tänkte att jag skriver in det med lite historia så kanske du förstår skillnaden (Jag hoppas att du orkar läsa).
I början av 1800-talet och hade Sverige två typer av barnomsorg. Då fanns småbarnsskolan och barnkrubban. Småbarnsskolans syfte var att uppfostra barnen och se till att religionen grundlades, medan barnkrubborna endast var till för vård utan pedagogiska element. Dessa omsorger var heldagsomsorger med en tydlig religiös prägel som riktade sig till de fattigaste barnen. På 1890-talet kom barnträdgårdarna (Kindergarden) till Sverige, en halvdagsomsorg med utbildningssyfte, som på grund av avgifterna endast var tillgänglig för de rikaste medborgarna.
1904 öppnades Fröbelgården i Norrköping, med syfte att göra barnträdgården. Målet var dessutom att göra denna sorts omsorg tillgänglig för alla samhällsklasser, till skillnad från barnträdgårdarna som riktade sig till välbärgade familjer.
1943 fattade riksdagen beslut om att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas som daghem och lekskola i stället för barnkrubba respektive barnträdgård. Daghemmets roll var då att ha omsorg om barnen medan föräldrarna arbetade.
1972 valde man att lansera förskola som det officiella samlingsnamnet för både del- och heltidsomsorg, för att markera den pedagogiska grunden för verksamheten.
I mitten av 80-talet beslutade riksdagen om ett pedagogiskt program för förskolans verksamhet. Socialstyrelsen fick i uppdrag att utarbeta detta program som blev klart år 1987. Detta blev läroplan för förskolan 98 (Lpfö98), som alla förskolor måste följa idag. Samtidigt flyttades ansvaret för förskolan från socialdepartementet till utbildningsdepartementet.
Så med andra ord, daghemmet löd under Socialstyrelsen och deras riktlinjer, förskolan lyder under under utbildningsdepartementet och är en del av utbildningsväsendet, precis som förskoleklassen och skolan.
Jag hoppas att du förstod lite bättre nu