ELISABETH

Idag ska vi prata om ordet HEN. HENHENHENHENHENHEN.

Ni som är emot ordet, försök hänga med och läsa ändå och kom sedan gärna med synpunkter!

Okej, så ett litet, litet ord ska alltså få ett eget blogginlägg? Då kanske jag ska börja med att ge det en riktig presentation:

HEN, beskrivet på Wikipedia

Hen är ett svenskt könsneutralt personligt pronomen. Ordet kan användas då könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska otydliggöras.  Ordet kan även användas om personer som inte känner sig hemma i en könsuppdelning mellan man och kvinna,  såsom personer tillhörande tredje könet och därför varken tycker att pronomenet hon eller han passar för att beskriva dem. 

När du läser det här, kan du då förstå varför NÅGON kan bli vansinnig på detta lilla ord? För det blir folk verkligen, VANSINNIGA! Det pratas om bland annat utrotning av kön, alternativt människor klädda i exakt likadana, könsneutrala kläder, så att det inte syns någon skillnad på någon. Det nämns förskolor där alla barn helt plötsligt ska kallas HEN i stället för deras egna namn.

”- Heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeen, din mamma är här! Nej, inte du Hen, inte du heller, Hen där borta, utan du Hen längst bort i könsneutrala kläder i säckväv!”

Så väljer många att tolka ordet. Den irritation som uppstått kring ordet och som växer i vissa personer på en mikrosekund när det nämns, gör att de blir blinda och döva och där och då slutar se och höra något mer. De bestämmer sig för att ordet hen är förknippat med rabiata feminister som vill att alla ska vara enhetliga och samkönade.

Det gör mig så jäkla ledsen och matt. Hur kan en person lägga så mycket energi på ett ord som HEN inte ens orkar lägga energi på att förstå?

Låt mig berätta hur jag tolkar och använder ordet.

Åke är min bebis som är född med manligt könsorgan. Jag kallar honom han, just på grund av hans medfödda biologiska kön. Om han när han blir äldre inte kommer att identifiera sig med det kön som sitter på hans kropp, kommer vi att acceptera, stötta och RESPEKTERA. Fram tills dess är han, just det, en HAN. Redan här har många som retar upp sig på hen-ordet, hunnit utbrista att de FAaaAAn inte har tänkt kalla sin bebis för hen. GÖR INTE DET. Det behövs inte!

Jag är född med kvinnliga genitalier och identifierar mig mestadels som kvinna och är därför helt bekväm med att kallas HON. Jag ser ingen som helt anledning att kalla mig hen på ett personligt plan. När det dock kommer till mig som anonym person, där kön inte nämns eller spelar någon roll, är jag helt okej med att refereras till som hen, eftersom mitt kön inte spelar någon roll när det kommer till vilka åsikter jag har eller hur jag utför mitt arbete.

Vår hund Ralf är en han-hund. Han är född med snopp och har på många sätt bevisat att han identifierar sig som en hanhund. Fastän han är kastrerad och många då skämtsamt kallar honom för en hen, är han ändå fortfarande en han. Vi hade kunnat ta bort alla hans manliga könsorgan (KOMMER INTE GÖRA DET, OBS, ÄR INGEN DJURPLÅGARE!) och lämna ett stort tomrum och Ralf hade ändå varit en HAN, just eftersom han själv känner sig som en han(e).

Många som kanske inte heller förstår hur ordet hen ska användas brukar skämtsamt säga att hen ju betyder höna, hahahahahahahahahahahaha, osv osv osv. Jag tycker inte att det liksom bidrar något till debatten, förutom att det bevisar än en gång att ett litet ord ibland är för stort för vissa. Skulle vilja höra dessa personer gå fram till alla som fått namnet Dick och säga: ”hahahahahahahaha, det betyder snopp ju!”. Eller som denna klockrena illustration säger:

Jag vill också passa på att fråga er som läser, som har barn, känner någon som har barn eller vill ha barn; Kommer era barn att få lära sig att använda ordet hen? Kommer det helt naturligt bara slängas in i deras vokabulär, lika naturligt som lampa och häst? Om inte, varför inte?

Vi som föräldrar har en skyldighet att lära våra barn att respektera andra människor och det svenska språket. Sitter vi hemma vid köksbordet och snackar skit om tiggare, feminister eller små ord som hen, kommer våra barn att gå till skolan och prata på samma sätt. Sitter vi däremot vid köksbordet och diskuterar tiggares situationer och hur vi kanske kan hjälpa dem, förklarar vad feminism betyder (inte att utrota män utan att vi vill ha ett jämställt samhälle) och pratar om i vilka meningar det lilla ordet hen faktiskt är bra att använda, tror jag att vi gör barnen en enorm tjänst.

Exempel på meningar där hen är bra att använda (testa, om du inte gjort det, ett nytt ord kanske inte smakar så gott i början men du vänjer dig, jag lovar!):

– Vi ska gå till läkaren nu och be att HEN skriver ut medicin åt dig! (Varför ska vi pränta in i våra barn att alla läkare är män?)

– Mamma, vi har en ny lärare!
– Så trevligt, vad heter HEN?

– En person som blir arg över ETT NYTT ORD har nog inte insett hur lite HEN har att bekymra sig över i livet.

Dela och/eller kommentera gärna!