Nu ska vi snacka konst! Det är något som man ska få ett ökat intresse för när man passerat 40 eller?
Jag blir så irriterad på alla som ska försöka ”se djup”, tolka och larva sig vad gäller konst.
Jag tycker att konst ska beröra. Att man blir glad, upprörd, varm
I hjärtat, ledsen eller förbannad… Och sånt är väl högst individuellt, inte sant?
Det som funkar för mig kanske inte alls funkar för dig. Det behöver man väl inte hälla på och lägga ut texten ytterligare om?
När jag vann tidningen Citys konsttävling och en utställning på Hotel Anglais i Stockholm för ett par år sedan så var det så kul att stå bredvid och tjuvlyssna på dem som var där och tittade … I bland var det någon som frågade frågor: var är du skolad? Ehh.. Gångsätra gymnasium ? Är du ny exad? Nää, jag är ihop med min kille!
Vad använder du för material? Ja alltså jag tar det jag känner för… Olja, acryl, svandun, sand, bebiskräck, en skvätt vin… Då såg vederbörande helt chockad ut över det svaret!
Varför ska det vara så mycket regler?! Min regel är att jag inte har några regler när jag målar!
Jag tror min son har ärvt detta och jag tycker det är härligt!
Nedan är en tavla av mig som hänger i vardagsrummet. Och sen en av Rufus. Mer av mina tavlor finns att se HÄR
Jag målar på beställning om någon skulle vara intresserad!

Mats och Matilda kommer förbi och raskt åker det fram lite kakor. Igen.
De har köpt två helt bedårande söta klänningar från Tommy Hillfiger till Franka och Alba.
Snart skulle tjejerna behöva en walk in closet för att få rum med alla nya fina kläder tänker jag!
Sen bär det av till Eva Lotta och Christoffer som bor här alldeles i närheten.
Och mer härliga godsaker slinker ner i magen… Våfflor, mums!
Det är bara att konstatera:Fortsätter jag så här så kommer jag snart att ha gått upp mina gravidkilon igen.
Hur blir jag av med sötsuget? Tar tacksamt emot alla tips och tricks!

Vad fasiken är det här nu då?! Hallå våren vad hände egentligen? Det här med snö på taken. Igen. Inte vad vi hade kommit överens om.
Skynda tillbaka med sol och värme! Pronto!

Mannen verkar ha glömt bort att det är fredag och att jag brukar jobba ett par timmar då.
Han sitter nämligen med Peter Karyd på någon resturang och har trevligt.
-Du är väl mammaledig?, säger han när han glider in en timme för sent. Jaha ja, han verkar även ha glömt att jag är egen företagare och ”mammaledig”, vad f-n är det för ord?! Jamen ja, det är rena rama ledigheten att vara mamma till tvillingar och en trotsig 3 åring…. NOT!!
Kommer i väg till slut och kan ha mötet med loppi-Lisa och Bea Sjöberg ( ja, det är Richard Sjöbergs fru).
Bea gör synnerligen härliga (och sköna!) kläder för barn, gravida och tjejer som gillar snygga myskläder med stil! Spana in So Bea
Sen går jag hem och och inleder fredagsmyset. Börjar i soffan med det små. Därefter är det Rufus tur.
Mannen tar hand om den fyrbenta delen av familjen. Sen är det MIN tur.
Tv dinner… Ett glas vitt, myskläder på, perfekta positionen i soffhörnet och godisskålen på en armslängds avstånd…. Och ”Lets Dance”….. Aaahhh! Jag äääälskar fredagar!
Från en kaxig vildkatt har man gått och blivit en tam hemmakatt….

I går var det Ica-kassar under ögonen och en stubin som var kortare än detta sträck -
Vi åt sjukt sent i går kväll, vi springer omkring och skyndar så gott vi kan men ändå har jag noterat att middag ofta inte intas förrens kl 21 och ofta har vi en liten tjej var i famnen annars blir de missnöjda.
Såg finalen i ”Biggest Looser”. Vilket fantastiskt gäng! Med tanke på att jag får kämpa som ett djur för att gå ner ett endaste gram normalt sett (om jag inte kör tvilling tricket, dessa kilon försvann snabbt som attan!). Jag är så impad!
Ralph hade gått ner 83 kg… Såklart så grät jag en skvätt över det! Och när Sigrid vann över den ständigt svärande Josephine i ”Sverige Mästerkock”… jaha ja, då var det dags att böla lite till då! Idag börjar ”Lets Dance”! Folkliga-Charlotta jublar såklart.
Avslöjar min favorit i morgon! Ha en fin fredag föressten!

Min allra första kompis när vi flyttade till Lidingö träffade jag i lilla trean.
Jenny Ljungqvist.
Jag hade tur som hittade Jenny. Vi flyttade mycket när jag var liten och Ljungbacken blev min 4:e skola.
Efter 6:an så gled i från varandra, jag och några tjejer till började tjuvröka och killarna i 9:an var vårt stora fokus. Kaxiga som bara den parkerade vi oss på café la cle inne i stan på Hamngatan och började hänga med dem i stan.
Jenny som jag alltid upplevt som naturlig, egensinnig, superstark och självständig var förmodligen för smart för att hänga på det här tonårståget som var insvept i österrikiskt lantvin, Nivea på läpparna och kläder av märket Esprit.
Har en gnagande känsla att vårt lilla gäng inte alltid var så schyssta mot dem som valde en annan väg. Ingen mobbing, sånt har jag aldrig sysslat med. Kanske mer så dålig självkänsla vilket gjorde att vårt lilla gäng betydde så mycket och alla som inte passade in i vår lilla mall stod utanför.
Men Jenny är ju en stabil tjej så hon hittade sin egen väg och en herrans massa år senare (för ca 5 år sedan) så stötte vi på varandra på Facebook.
En jättetrevlig lunch blev det och nu har det återigen gått fem år sedan vi såg. Vår andra gång på typ 25 år…
Det är superkul att se henne! Vi är båda entreprenörer idag och hon är uppväxt i princip på den väg jag bor idag. Världen är liten!
Hon har med sig jättefina presenter bl.a en god marmelad. ”När jag äter god marmelad så tänker jag på dig Lotta! ”säger Jenny. Va?-tänker jag förvånat.
”Ni hade alltid så gott mellanmål, det hade inte vi”- förklarar hon sådär naturligt och icke bittert som bara Jenny kan.
Tänk vad man minns olika. Jag minns tapeten i hennes rum, hennes sköldpadda som jag var väldigt avis på och att hon blev så jättekall om händerna när det var vinter…
Jenny är en stor och viktig del av min barndom och jag hoppas att det inte tar fem år tills vi ses igen!

Hur kommer det sig att Rufus började med napp när han var 21/2 år? Varför har vi ett jätteförråd av just röda latex nappar med ett vitt hjärta på av märket Bambio uppe på vinden?
Är det sant att vi har en ”napp pimp” som har napp-akut räddat oss inte bara en gång utan två? Och Ve och fasa, Alba ser dessutom ut att ha samma komplexa för hållande…
Läs mer på systerbloggen HÄR

Jag var snabbare än blixten att boka doptid i Lidingö kyrka när jag kom hem från BB.
Det är nämligen en väldigt poppis liten kyrka, så det gäller att vara på hugget!
En del tycker att det är lite förlegat med dop men jag gillar ju det här med traditioner. Lite kyrka och Gud mellan varven skadar inte även om jag blir irriterad över att man är tvingad att välja minst två psalmer.
Flickorna ska döpas i slutet av maj och vi tänkte bjuda på lite pastasallad här hemma efter det hela. Och såklart rosa prinsesstårta!
Jag håller på med inbjudan nu. Det blir tema leksaker tror jag, dvs att jag tänkte duka med lite leksaker hämtade från Rufus lilla bondgård. Läste om det i någon tidning och tyckte att det lät kul.
En massa musik blir det i kyrkan i allafall! Hanna Hedlund kommer och river av sin fantastiska ”Besvärgelsen”.
Har bara lite ångest över det här med dopklänningen. Vi har en som vandrat runt i släkten i generationer. Vem av tjejerna ska ha den?
Antar att det blir Franka som är förstfödd så får ha den. Vi får köpa en ny till Alba, lovar att du också ska känna dig fin lilla gumman!

Sov inte en blund i natt och är sååååå trött.
Marta kom som en räddande ängel en stund på dagen men flickorna är otröstliga idag verkar det som.. Jag med!
Blir väldigt känslig när jag är så här trött. Och stingslig…this too will pass…

Jag trodde ju det var typ kört för oss när vi kastade in handduken med Evi.
Bra hemhjälp/barnflicka växer sannerligen inte på träd!
Men vi har lyckats hitta Emeche som kommer på måndag. Hallelulja!
Hon har Facebook, bara en sådan sak.
Sen att hennes barn går omkring i folkdräkter på bilderna är en annan sak…
Hon är barnskötare och ser jättegulligt ut på bilderna. Jag tror på E!
Håll nu tummarna för att det här håller hörrni…
Fast egentligen så önskar jag ju att värdens bästa Marta skulle flytta in. Det är henne ni ser på bilden nedan!
Hon har städat hos oss i 3 år och är en städerska utav rang. Och vansinnigt gullig! Rufus avgudar henne och dom är bästisar kan man säga.
Marta brukar följa med oss till landet på sommaren i ett par veckor och det finns ingen som har större tålamod eller leker bättre och mer engagerat än Marta med Rufus.
Hon kan lätt baka sandkakor 4 timmar i sträck och vara helt närvarande…
Men nu står Marta på egna ben och vi peppar henne att köra i gång egen städfirma. Behöver ni städhjälp och bor i stan, Lidingö, Nacka eller Bromma så hojta!