Tomten kom för första gången på evigheter hem till oss – Rufus var alldeles till dig. Han lämnade alla sina nappar till tomten också! Och för det fick han minsann en fin sopbil som han var själaglad för. Mycket god mat var det, lugnt och skönt i övrigt. Smolket i bägaren bestod väl av att 1/ ingen snö 2/ det tog just 2 ½ timme (rekord!) att lägga Rufus… Här är lite bilder från dagens förlopp!
Traditionell julfrukost!
Tomtenissarna hade ställt en paket utanför huset på granbädden till Rufus
Sigge var såklart julfin!
Mera mat! Jullunch kl. 13…
Mannen gör premiär som tomte. Sigge var mycket skeptiskt till tomten. Rufus tyckte det var toppen!
Stort ögonblick. Tomten får Rufus alla nappar!
Sigge blir tokig av lycka över sina gosdjur från Myrorna!
Men hur gick det med nappöverlämningen?? Vi var allvarligt nära att för evigt traumatisera vår äldste son när han fick lämna alla sina nappar till tomten…
Han ville, efter faktum, INTE ha sina klappar, han ville INTE bli stor… Uj uj…
Jo men det gick så bra!! Nu hade jag preppat ordentligt ska jag säga – hade nästa pratat om det varje dag i säkert 2 månader innan… han var så stolt när han lämnade över sin lilla låda till tomten. Och tomten blev så glad så glad och sa att det här var precis vad alla små tomtenissar behöver! Så fick Rufus sin stora sopbil i utbyte. Han har aldrig pratat om nappen efter denna dag – like magic…. – vi är oerhrt tacksamma att detta gick totalt smärtfritt! Men det är såklart olika för alla! Men jag var superkonsekvent av mig och jag tror att Rufus kände det. Och så var han 3 1/2 år – det tror jag gjorde saken lättare än om han hade varit 2 1/2 år…