Maja har verkligen kommit in i sin snart 3-års trots! Säger jag att hon ska gå dit, så går hon åt andra hållet. Säger jag ”Sluta lek med maten Maja”, leker hon ännu mer. Hon vill inte sova, äta, borsta tänderna, klä på sig kläder .. ah you name it, inget vill hon göra.
Jag vet att detta är övergående, och att det gäller att vara konsvekvent, men det är lite kämpigt just nu. Och mina stressdagar på jobbet känns nästan som semester jämfört med att vara hemma med det här lilla bustrollet 
Någon med ett kanontips att dela med sig av?
Jag har inte haft det så specifikt med trotsen här hemma. Men när det kommer till förskolan har det ibland inte gått att lämna. Jag ahr helt enkelt kört med omvänd psykologi. Jag säger (ja jag gör det fortfarande) att dom bara får sitta på en stol och ha tråkigt på förskolan, dom får absolut inte leka och ha kul och heller inte gå till sina fröknar och kramas när jag ska gå.
Det fungerar faktisk. Ibland blir det även så hemma ex när ingen vill bada. Då blir det gärna ingen får äta upp sin mat och INGEN (med ”sträng” röst) får bada efter maten… slutar alltid med att jag har 3 knoddar i badet
Lycka till med sötnosen
Inga tips för jag kommer inte ihåg vad jag gjorde men jag ler åt din text och hur det lyser boss över henne.
Ursäkta språket, men shit va jobbigt det är! Vi är inne i samma period, jag försöker välja mina konflikter, när är det värt att argumentera? Att låta vissa grejer bara va. Sen kan jag ibland stämma in och hålla med henne om hur dumma alla är, mamma, pappa, skorna, huset, gubben, you name it, ALLT och ALLA är dumma. Det kan resultera i skratt, men inte alla gånger… Vi får hålla fast i de där stunderna när allt är som en dans på rosor, och andas in en extra gång när utbrotten anfaller
[...] en liten ännu mer obstinat 2,5 årig tjej hemma nu. Allt är nej, vill inte, sluta osv osv [...]